|
Min älskade lilla flicka...
Du har lämnat ett stort tomrum efter dig. Ett tomrum som inte går att fylla
och du kommer alltid ha en del av mitt hjärta.
Jag saknar ...
... att höra dina hamrande svans viftningar mot golvet
... att träta på dig när du tjuvat morötter, potatis eller rädisor i
grönsakslandet
... att ha dig sovande i min famn och höra på dina snarkningar.
Vem ska nu trösta mig när jag är ledsen
eller skratta med mig när jag är glad.
Ibland är livet orättvis. Varför skulle du drabbas av denna elaka
sjukdom som sakta bröt ner din vackra kropp.
Du var så tapper ända in i det sista trots att vi såg att du inte mådde
bra.
Farväl min ängel...
Jag
hoppas du har det bra nu och kan springa fritt utan att ha ont.
|
