505 VM i San Francisco blev ett mindre lyckat kör för svenskarna. Kalle och Anders blev bästa svenskar med en fjortondeplats sammanlagt. Helgen före VM ställde de flesta VM-deltagarna upp i
Pacific Championship som var en bra genomkörare inför VM. Seglingarna var också VM-kval för vissa amerikanare. Det var ganska likartade förhållanden på Pacific som det senare blev på VM.
Bland svenskarna lyckades det bra för Br. Eklund, 3:a och Kalle/Anders
10:a, sammanlagt efter 6 seglingar. Ebbe/Olle 17:e. Det såg alltså ganska ljust ut inför VM.
På VM var det ingen svensk som hade det riktiga flytet i den buskiga vinden och gropiga sjön. Alla hade ställt in sig på hård vind.
Nu blev det i stället mycket växlande och vridande vindar, mestadels mellanvind 4-6m/s.
Ofta startade man i en svag sjöbris som ökade och vred lite hur som helst. Det gällde att se upp med stora vindhål och samtidigt försöka ta hänsyn till strömmen. Inte Lätt!!
I en segling blåste det 8-10 m/s vid kryssmärket och stiltje vid lä-märket under hela seglingen. Snacket om att det alltid brallar i San Francisco gällde tydligen bara maj-augusti. Under oktober sker en övergång till "vinterklimat" med en svagare sjöbris.
Seglingarna gick på Berkely Circle som ligger långt från St. Francis Yacht Club där båtarna sjösattes och togs upp med hjälp av två kranar.
Det tog nästan 2 timmar att länsa ut till banan och lika lång tid att kryssa tillbaka i frisk vind. Oftast ordnades bogsering både till och från banan.
Seglingarna startade klockan ett varje dag när västliga sjöbrisen började bryta igenom.
Danskarna Schönherr/Kaempe seglade bra och rätt
väg och vann de två första seglingarna. Segling 3 och 4 vanns av
amerikanerna Bixby/Lewis. Ethan Bixby som var tvåa på 505 VM -77, seglade nu med tvåfaldige Finn Gold Cup-vinnaren Cam Lewis. De seglade taktiskt och snabbt på kryssarna och var fruktansvärt snabba på undanvinden som många andra amerikanare.
Steve Benjamin/Tucker Edmundson, regerande världsmästarna var med i toppen i nästan varje segling.
I femte seglingen buskade det till sig ordentligt på första kryssen och Japanen Kai gick och vann den seglingen.
Han har tidigare seglat 470 och var där världsmästare 1979. Sista köret blev
nu helt avgörande vem som skulle bli världsmästare. Det stod mellan Bixby och Benjamin, Bixby hade råd att segla med Benjamin och komma några placeringar efter i mål och ändå vinna VM. Bixby tappade greppet om
"Benji" på första kryssen men båda rundade upp dåligt. Bixby hade all möda att hålla de placeringar efter
"Benji" som behövdes men lyckades och vann därmed 505-klassens 26:e
VM-titel. Benjamin 2:a och Schönherr 3:a, bra gjort.
Svenskarna lyckades alltså inte så bra. Kalle och Anders fick inte upp EM-speeden och hade lite motflyt. Eklunds bröderna startade VM:et med en katastrofal 51:a och blev påseglade och bröt en spridare före starten i 3:e seglingen och var därmed borta från toppen. Olle och Ebbe startade med en fin 4:e plats i första köret men "körde sen pannan i skottet" i fjärde seglingen. Fastnade med rodret i linan till kryssmärket när de låg bra till. De tvingades ta av rodret i
10m/s choppy, och låg sedan sist och bröt seglingen. Små turkey's gick ganska bra på fart och lyckades faktiskt segla om
Big turkey's på kryssen i en segling men de behärskade också konsten att segla ner sig på undanvindarna. Fermarna seglade jämt, tyvärr något långt ner i fältet.
St. Francis Yacht Club stod för bra arrangemang på banan, på land var det lite struligt. Resultatförmedlingen var helt urusel, resultaten kom oftast inte upp förrän dagen efter.
Livet runt
seglingarna var som vanligt, äta, segla, sova. Vi bodde på ett motell
som låg 1 km från klubben. Klubben arrangerade ganska många middagar
som ingick i startavgiften och var bra. Swedish team hyrde en jättestor
amerikanare, Chevrolet Kingswood, V-8:a på 300 hk med tre säten som det
gick in 10 man i. En verkligt hot kärra. Folk skrattade när vi rullade
in i hamnen på morgonen och åtta man hoppade ur.
Lasse Edström
stortrivdes hemma på hotellet framför TV:n med 15 kanaler, Coke, chips
och kakor i sängen. Sängen var en sk. "Waterbed"-massagesäng.
Man stoppade i 25 cent varpå sängen började småskaka och hoppa i 20
min. OTROLIGT!!
-Anders
Eklund
FINAL RESULTS - 505 PRE-WORLDS 1981 |
|
| Pos |
|
Nat |
Boat |
|
Helmsman/Crew |
R1 |
R2 |
R3 |
R4 |
R5 |
R6 |
|
Pts.
|
| 1. |
|
USA |
7093 |
|
Ethan Bixby
Cam Lewis |
1 |
1 |
5 |
7 |
11 |
3 |
|
28.7 |
| 2. |
|
USA |
7152 |
|
Jon Andron
Howard Hamlin |
3 |
18 |
9 |
6 |
1 |
1 |
|
32.4 |
| 3. |
|
SWE |
7145 |
|
Staffan Eklund
Anders Eklund |
5 |
5 |
4 |
1 |
16 |
7 |
|
41.0 |
| 4. |
|
USA |
6933 |
|
Steve Benjamin
Tucker Edmundson |
DNF |
3 |
11 |
2 |
2 |
10 |
|
44.7 |
| 5. |
|
USA |
6992 |
|
Jeff Miller
Tom Poore |
9 |
12 |
7 |
3 |
4 |
4 |
|
49.7 |
| 6. |
|
USA |
7200 |
|
Larry Tuttle
Baylis |
2 |
2 |
20 |
5 |
21 |
5 |
|
52.0 |
| 7. |
|
DEN |
7143 |
|
Jorgen Schonherr
Anders Kampe |
7 |
11 |
19 |
4 |
214 |
2 |
|
61.0 |
| 8. |
|
USA |
7100 |
|
John Pulverman
Duncan Skinner |
18 |
10 |
1 |
8 |
18 |
12 |
|
72.0 |
| 9. |
|
USA |
7069 |
|
Jeff Brauch
G. Beck |
15 |
17 |
14 |
14 |
3 |
16 |
|
88.7 |
| 10. |
|
SWE |
7351 |
|
Kalle Nilsson
Anders Avén |
4 |
23 |
36 |
17 |
15 |
8 |
|
95.0 |
| 11. |
|
GBR |
7327 |
|
Peter Colclough
Harold Barnes |
10 |
8 |
21 |
11 |
23 |
17 |
|
97.0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 17. |
|
SWE |
7296 |
|
Ebbe Rosén
Olle Wenrup |
|
|
|
|
|
|
|
123.0 |
| 41. |
|
SWE |
7160 |
|
Bo Ferm
Jan Ferm |
|
|
|
|
|
|
|
219.0 |
| 65. |
|
SWE |
7297 |
|
Per Oskarsson
Lars Edström |
|
|
|
|
|
|
|
327.0 |
( 90 boats participated ) |
|
FINA FRAMGÅNGAR
SEGLING. Svenskarna hade stora framgångar vid för-VM i 5-0-5 som hållits i San Francisco i 3-10 m/s och skvalpig sjö.
Staffan och Anders Eklund från Stockholm tog bronset efter de amerikanska paren
Bixby/Lewis och Andron/Hamlin. Regerande världsmästarna Benjamin/Edmundson från USA blev fyra. Övriga svenska placeringar: 10) Karl Nilsson/Anders
Avén, Stockholm, 17) Ebbe Rosén/Olle
Wenrup, Sthlm, 41) Bo och Jan Ferm, Lysekil, 65) Per Oscarsson/Lars Edström, Sthlm. C:a 90 båtar deltog. |
|
Bröderna Eklund Stillahavstrea
Bröderna Staffan och Anders Eklund från Stockholm seglade in på en högst meriterande tredjeplats bland 85 båtar i 5-O-5-klassens Stilla Havsmästerskap utanför San Francisco. Tävlingen gick som
"lärövning" till klassens VM, som följer direkt efter. Två amerikanska båtar toppade mästerskapet. På 10:e plats följde årets svenska Europamästare Karl-Erik Nilsson/Anders Avén från Göteborg och på 17:e Ebbe Rosén/Olle Wenrup, Stockholm, som kom 7:a i EM. Sämre gick det för de två resterande svenska VM-ekipagen, bröderna Ferm från Lysekil (41:a) och unga paret Per Oskarsson/Lars Edström, Stockholm (65). |
FINAL RESULTS - 505 WORLDS 1981 |
|
| Pos |
|
Nat |
Boat |
|
Helmsman/Crew |
R1 |
R2 |
R3 |
R4 |
R5 |
R6 |
|
AllPts.
|
Pts.
|
| 1. |
|
USA |
7093 |
|
Ethan Bixby
Cam Lewis |
14 |
2 |
1 |
1 |
3 |
11 |
|
45.7 |
25.7 |
| 2. |
|
USA |
6933 |
|
Steve Benjamin
Tucker Edmundson |
3 |
16 |
2 |
2 |
2 |
7 |
|
49.7 |
27.7 |
| 3. |
|
DEN |
7143 |
|
Jorgen Schonherr
Anders Kampe |
1 |
1 |
3 |
19 |
20 |
10 |
|
72.7 |
46.7 |
| 4. |
|
AUS |
7331 |
|
Gary Bruniges
Hale |
13 |
5 |
9 |
4 |
4 |
9 |
|
75.0 |
56.0 |
| 5. |
|
GBR |
7327 |
|
Peter Colclough
Harold Barnes |
6 |
10 |
16 |
11 |
6 |
1 |
|
78.4 |
56.4 |
| 6. |
|
USA |
7200 |
|
Larry Tuttle
Baylis |
24 |
4 |
20 |
3 |
7 |
4 |
|
98.7 |
64.7 |
| 7. |
|
USA |
7100 |
|
Neil Fowler
Duncan Skinner |
5 |
7 |
29 |
17 |
13 |
2 |
|
103.0 |
69.0 |
| 8. |
|
USA |
7152 |
|
Jon Andron
Howard Hamlin |
19 |
3 |
4 |
22 |
32 |
3 |
|
110.4 |
72.4 |
| 9. |
|
USA |
7359 |
|
Dennis Surtees
Jay Kuncl |
2 |
21 |
6 |
12 |
11 |
18 |
|
100.7 |
73.7 |
| 10. |
|
GBR |
7004 |
|
Eddie Owen
Andy Gray |
12 |
15 |
8 |
13 |
5 |
12 |
|
100.0 |
79.0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 14. |
|
SWE |
7351 |
|
Kalle Nilsson
Anders Avén |
27 |
17 |
7 |
10 |
17 |
21 |
|
135.0 |
102.0 |
| 21. |
|
SWE |
7145 |
|
Staffan Eklund
Anders Eklund |
51 |
6 |
DNF |
6 |
9 |
38 |
|
232.4 |
139.4 |
| 24. |
|
SWE |
7296 |
|
Ebbe Rosén
Olle Wenrup |
4 |
28 |
27 |
DNF |
47 |
13 |
|
240.0 |
147.0 |
| 51. |
|
SWE |
7160 |
|
Bo Ferm
Jan Ferm |
31 |
52 |
54 |
47 |
67 |
47 |
|
336.0 |
263.0 |
| 57. |
|
SWE |
7297 |
|
Per Oskarsson
Lars Edström |
57 |
58 |
71 |
59 |
54 |
27 |
|
362.0 |
285.0 |
( 86 boats participated ) |
VM-81 ur teknisk synvinkel
De flesta båttillverkarna var representerade under detta VM. Från Europa: Parker, Rondar, Fountaine-Pajot, Galetti
(trä) och tyska träbåtar. Två japaner deltog. Båda hade
japanska G&H Marine-båtar. Fulla av kolfiber och mycket styva. Kolfibern hade japanerna fått av en kolfibertillverkare. Annars var japanernas båtar fulla av snören och mycket röriga inuti. Peter Colclough's (VM 5:a) Parker-special hade
tvärbalk av trä istället för aluminium och centerbordslådan var lägre i akterkant för att minska vikten och ge mer plats åt rorsman i slagen. Cololough använde Proctor's nya Epsilon-profil, som är styvare i sidled än D-masten, och lika styv framåt-bakåt. Epsilon och D väger ungefär lika mycket. Samtliga australiensare seglade australiensiska Kyrwood. Mycket hårda och lätta skrov. En båt vägde 6 kg för lite innan VM.
3 australiensare använde hydraulik till vanten för att justera riggspänningen
(se bild). Två olika fabrikat användes. Mycket dyrt, ca 2 500 kr för komplett system. En hydraulcylinder reglerade varje vant. Varje "vantcylinder" var ansluten med en slang till var sin huvudcylinder. De två huvudcylindrarna satt parallellt under mastfoten (se bild) och reglerades med en tamp av rorsman. Amerikanarna seglade
Lindsay, Hamlin eller
Tuttle (Waterat) båtar. Lindsay och Hamlin har lagt av att tillverka 505, därför att båtarna har blivit så dyra. Vanguard kanske skall köpa Hamlin's formar och ta upp tillverkningen igen. Hamlinbåtarna är helt av plast, mycket styva och påminner om Kyrwood i sittbrunnen.
Larry Tuttle (VM 6:a) har jobbat hos Lindsay och hans Waterat är mycket lik Lindsay. Mycket snyggt arbete. En speciell grej på Tuttle-båtarna var ett fräst spår vertikalt i centerbordalådan, som gör att centerbordet kan hissas rakt upp för att minska ytan på kryss i hårdvind. Tuttle och Bixby använde master gjorda enbart av epoxi-kolfiber. Mycket lätta. En hel del amerikaner använde justerbara spridare från Buzz Ballenger i San Diego, Kalifornien. Spridarbeslaget gör att spridarna kan justeras med vajrar som dras
ner i masten. Beslaget är 75 dollar dyrt.
Segel: Bixby, som jobbar på Hood's utvecklingsavdelning, körde naturligtvis med Hood och använde en Kevlar-Mylarfock i ett par kör. Kevlar-Mylarduk används normalt bara på stora båtar och kostar 4 gånger så mycket som konventionell duk. Benjamin provade massor med segel innan kören,
Sobstad, även Mylar, men använde aldrig Mylar under VM-seglingarna. Colclough använde Musto, Mylarstor i något kör. Amerikanarna använde Hood, Pattison, Lindsay-spinnakrar, Horizon, Sobstad och Northsegel.
-Bo Ferm
1981 505 WORLD CHAMPIONSHIP SAN FRANCISCO
(Retyped from DINGHY AND BOARDSAILING, December 1981)
Ethan Bixby the 1981 505 World Champion used a carbon fibre mast which was very small in
section. There were structural problems using a carbon fibre mast. On more than one evening he was seen refixing his hounds pin which had acted like a cheese
cutter. Notice the extra sidewall packing to hold the mast stiff at deck
level. The packing pieces are removed when using a metal mast.
Fore and aft bend is controlled by a strut pulled downwards by a rope
purchase. The holes in the track allow the strut to be fixed in one place to produced pre-bent mast.
Ethan Bixby was crewed by ex Finn Gold Cup winner, Cam Lewis. Cam had this neat pole end fitting specially made for the championships and allows the spinnaker guy to release automatically as the spinnaker boom is lowered at the beginning of a
gybe.
A number of American boats were using adjustable spreaders, which could be altered from inside the boat whilst under
way. This system used a large spreader bracket and the inboard end was held by a wire led round a turning block, through the mast to an adjustment at the base of the mast.
Bixby's opposition came from the 1980 world champions Benjamin and Edmundson. Instead of swinging spreaders Benjamin prefers to move the shroud position at deck level and his shrouds are mounted on
Harken travellers which slide fore and
aft.
Benjamin's consistency was not good enough to win the title and he had to contend with second place 2 points behind Ethan
Bixby. Third in the championship and winner of the first two races was the Danish pair of Schonherr and
Kampe. Their two firsts and a third in the first three races made them look hot favourites but a mediocre end to the week put paid to their title
hopes.
The Australians Bruniges and Hale took fourth place. Their Australian
Kyrwood, hull sported hydraulic shrouds which were very neat and easy to
adjust. Bruniges was also one of the few boats to use a traveller and it is most noticeable how far outboard he sheets his
jib.
The British National Champion Peter Colclough finished fifth overall and tried to restore some British pride by winning the last race. Fifteen British boats made the long journey and they
found the competition exceptionally hot especially from the
Americans.
Overall Results: 1. Bixby/Lewis, Lindsay, Carbon, Hood; 2. Benjamin/Edmundson, Lindsay, Proctor 'D',
Sobstad; 3. Schonherr/Kampe, Parker. Proctor 'D', No1/Speed; 4. Bruniges/Hale,
Kyrwood, (Australian), Horizon; 5. Colclough/Barnes, Parker, Proctor Epsilon,
Musto.
Svenska
505 Förbundet
Sidan uppdaterad
2005-12-25
|
