| Redan på 1200-talet
började vattenhjulet, som härstammar från Kina, komma
till användning i Sverige. Genom att utnyttja det
rinnande vattnet i älvarna och från vattenfallen fick
man bättre möjlighet att ta vara på våra
naturtillgångar, framförallt skogen och malmen. Den
första vattenkraftsanläggningen i norden byggdes
omkring år 1300. Vattenkraften har alltså utnyttjats i
de nordiska länderna i nästan 700 år. 
De äldsta anläggningarna var
vattenkvarnarna, de s.k skvaltkvarnarna. Den vanligaste
konstruktionen var att vattnet leddes fram till ett hjul
som satt på en stomme över en flod. Det rinnande
vattnet gjorde att hjulet roterade, och som via axlar och
kugghjul drev kvarnstenen så att sädeskornen kunde
malas.

Problemet med denna typ av vattenkraft
var att den måste användas nära vattnet. Man kunde
inte transportera energin längre än till själva
vattenkvarnen.
Nästa steg i utvecklingen blev att man lättare kunde
leda kraften över längre avstånd. Man lärde sig så
småningom att koppla ihop trästänger med vilka man
kunde överföra vattenhjulets roterande rörelser till
en fram och återgående rörelse över litet längre
sträckor och den som behövde kraft var inte tvungen att
bo nära ett vattenfall.
Det egentiga genombrottet i
utnyttjandet av vattenkraft kom i samband med att
elgeneratorn uppfanns. Den första vattendrivna
elgeneratorn började användas i Sverige 1882. Det var
ett spinneri i Västergötland som på så sätt fick
elektrisk belysning. Därefter har utvecklingen gått
snabbt.1885 fick Härnösand som en av de första
städerna i Europa elektrisk gatubelysning och Sverige
var först i världen med eldrivna tåg; tack vare
vattenkraften.
De flesta vattenkraftverken i Världen
är byggda under 50- och 60-talet.
Idag finns det ungefär 1200
vattenkraftverk i Sverige.
Tillbaka
|