Den mest odlade gröna druvan i Spanien, som i sin hemregion La Mancha står för 90% av de vita vinerna. Ger extraktrika, men neutrala, viner med hög alkoholhalt.
Grön druva med tunt skal och med rykte att ge mediokra viner, men kan även ge kraftiga och fylliga viner. Har hög syra och är mindre lagringsdugliga. Odlas i Bourgogne, men de bästa kommer från byn Bouzeron i Cote Chalonnais. Används traditionellt som bas för Kir.
Grön druva som är populär i norra Portugal där den bland annat används till Vinho Verde.Ger fruktiga och långlivade viner.
Grön druva som gerfriska och aromatiska viner i stora delar av Portugal. Dominerar i Bucelas. Har hög kvalitet, men ersätts på många håll med mer högavkastande druvsorter.
En gammal grön druva som fått som fått en renässans i Piemonte i Italien.Ger fruktiga viner med bra syra och karaktär.
Korsning mellan Sylvaner/Riesling och Müller-Thurgau. Ger fruktiga och extraktrika viner.
Gammal grön druvsort som fortfarande förekommer i franska Midi. Ger tunna och neutrala viner. Är en av de tretton druvor som är tillåtna i Châteauneuf-du-Pape.
Grön druva som ger Bual-vinerna, vilka hör till Madeiras främsta viner. Ökar i popularitet och används även både till starkvin och vanligt vin.
Grön druva som är en av de populäraste sorterna i hela världen.
Växer i de flesta jordmåner men trivs bäst på kalk- och
kritjordar. Innehåller mycket socker, är lättodlad och ger rik
skörd. Vinet är oftast torrt, fylligt, ibland lite hårt som
ungt, icke aromatiskt och ofta svårt att känna igen, påminner
ibland om äpplen samt ger kraftigt gult vin speciellt vid lagring. Chardonnay
är populärt att eklagra och ger då rökiga viner eller ett
smörigt, kolalikt inslag i doft och smak. Med mognad påminner smaken
om melon, mogna äpplen och även nötter. Vinerna från t.ex
Chablis har i allmänhet mycket syra medan andra som lagrats länge
i fat inte har samma karaktär. Australien har sin egen stil. Vinerna är
fylliga och runda, doften har ett inslag av exotiska frukter och de amerikanska
vinerna har ibland ett klart inslag av ananas i både doft och smak. Den
vita druvan som passar bäst till ekfatslagring.
Färg: Blek till kraftigt gul
Doft: Smörkola, päron, mineral
Smak: Fyllig, frisk, smör, päron, citrus, torr
Land: Hela världen
Vintyper: Bourgogne
Grön druva som i Alsace används mest i blandningar och i bordsvin.Mycket vanlig i Schweiz där den även kallas Fendant i Valais/Wallis och Dorin samt Perlan i andra delar. Odlas även i franska Savojen och i tyska Baden under namnet Gutedel. Ger mjuka och fruktiga viner med låg syra som ofta är lite spritsiga.
Grön druva som är utspridd över hela världen och kan egentligen
inte kopplas ihop med någon speciell region eller trakt, möjligtvis
Loire-dalen. Vinerna är mycket syrarika med hög friskhet, och Chenin
Blanc ger allt från torra till söta viner, mousserande. Doften är
något svår att definiera. Det doftar något sött, lite
unket – honung, aprikoser och blommor, fuktig halm påstår
vissa. När man snurrar vinet i glaset, syns spåren av glycerin (tårar
eller ben) tydligt i glasets kanter. Unga viner är mer blommiga än
fruktiga. I smaken finns tyngd och oljighet och syra naturligtvis vilket inte
alls behöver vara någon nackdel speciellt i söta viner. Söta
viner av denna druva från Loire tillhör de mest lagringsdugliga i
världen. Kräver mycket sol för att mogna, ger torra, söta viner. Passar
bra till mousserande viner.
Färg: Blek
Doft: Blommig, gummi, citrus, fuktig halm
Smak: Frisk, syrlig, medelfyllig, honung, halm
Land: Frankrike, USA, Australien, Sydafrika
Vintyper: Loire
Grön druva i som förekommer i runt Côtes-du-Rhône och Provence och som mest används till blandningar. Har hög alkoholhalt, låg syra och oxiderar lätt. Används till det gamla kända mousserande vinet Blanquette de Limoux.
Grön druva som används i Piemonte. Obefintlig bouquet, skarp syra och neutral smak. (precis som italienarna vill ha det). Italiens dyraste vita vin, Gavi dei Gavi, är gjord på Cortese.
Detta sägs vara den lättaste grönadruvan att känna igen.
I likhet med Muscat har den en mycket aromrik, kryddig doft. Vissa nämner
också exotiska frukter och blommor. Parfymerad kunde kanske vara ordet.
Doften är definitivt söt! Druvans skal innehåller mycket färgämne
vilket ger vinet en djup, gyllene färg. Druvan hör hemma i Alsace
där den ger torra och mycket bra matviner. Gewurztraminer och Muscat är
påfallande lika och inte alls så lätta att urskilja från
varandra.
Färg: Gyllengul
Doft: Kryddig aromrik, exotiska frukter och blommor, parfymerad
Smak: Ingefära, kanel
Land: Frankrike, Tyskland, USA
Vintyper: Alsace
Grön druva som odlas lokalt i Umbrien i Italien och som är känd för Orvieto- och Torgiano-vinerna. Ger fylliga och smakrika viner med nötkaraktär. Blandas ofta med Trebbiano.
Gammal grön druva som importerades till Italien från Grekland under antiken och som än idag anses vara den finaste druvan för torra vita viner i Syditalien. Ger lagringsdugliga viner.
Grön druva som dominerar vinproduktionen i Österrike där den har sitt ursprung, men som förekommer på många håll i Östeuropa. Ger mycket charmiga och friska viner med en liten kryddighet.
Se Chasselas.
Grön druva som är en korsning mellan Chasselas och Courtillier-Musqué. Vid hård beskärning får druvan höga sockerhalter. Kan angripas av ädelröta.
Se Riesling
Ungersk grön druva som är den viktigaste delen i de berömda Tokaji-viner. Angrips lätt av ädelröta och ger mäktiga och söta och viner med en lite bränd karaktär. Kan lagras hur länge som helst.
Grön druva som är en korsning av Riesling och Trollinger. Är den korsning som mest påminner om Riesling, men som ger högre avkastning. Innehåller mer socker och syror än Müller-Thurgau.
Se Welschriesling.
Katalanska namnet på Viura.
Grön druva som odlas i Toscana och som ger arom, extrakt och kropp åt vinerna.
Grön druva som är en av världens äldsta druvsorter. Ger det sötaste och mest långlivade Madeira-vinet sitt namn. Förekommer i hela världen. Har höga extraktnivåer som ger en stor arom.
Grön druva som används tillsammans med Roussanne i de vita Hermitage viner i Rhone. Ger kraftiga fylliga viner med förhållandevis låg syrahalt. Unga viner har mycket äpple och päron i doften och en ganska enkel fruktig smak.
Grön druva med tydlig doft av Muskat och som används för att ge extra krydda åt Sauternes.
Grön druva från västra Loire som även kallas Melon de
Bourgogne. Ger torra och lätta viner som kan få ganska låg
syrahalt om druvorna blir alltför mogna. Ibland får dessa viner vila
på jästresterna, sur lie, vilket ger en brödaktig karaktär.
Anses bra till skaldjur, skall inte lagras utan drickas unga.
Färg:
Doft: Mycket neural, nästan ingen doft, lite äpple
Smak: Lite spritzigt, torrt
Land: Frankrike
Är en hel druvfamilj med över 200 sorter, däribland Muscat à
Petits Grains, Muscat d'Alexandrie och Muskat-Ottonel. En av de äldsta
kända druvfamiljerna. Namnet kommer från mysk och anger druvans doft.
Skall drickas ungt.
Färg: Gyllengul
Doft: Aromatisk, russin, parfymerad, blommig
Smak: Medelfyllig/fyllig, kryddig, söt eller torr
Land: Frankrike, Österrike, Italien, Cypern
Vintyper: Muscat d´Alexandrie, Asti
Grön druva som ger viner med en myskig, blommig doft som kan vara överväldigande.
Ger söta fortifierade, dvs uppspritade, viner Vins Doux Naturels längs
franska medelhavskusten där den kallas Muscat de Frontignan. Kallas Moscato
Bianco i Italien och används där i de söta, blomdoftande, mousserande
vinerna från Asti i Piemonte. Främsta släktingen i Muscat-familjen
Muskat-druva av lägre kvalitet och med mindre arom än Muscat à Petits Grains och som kräver varmare klimat, men som då kan ge hög avkastning och höga sockerhalter. Kallas Moscatel de Málaga i Spanien och Moscatel de Setúbal i Portugal.
Lokalt namn för Muscat à Petits Grain längs Medelhavskusten.
Härstammar från Loire och är korsad med Chasselas. Muscat-lik karaktär, men något nindre parfymerad. Ger torra apéritif-viner i Alsace där den numera är större än Muscat à Petits Grains, medan den vid Neusiedlersee i Österrike använder den till söta dessertviner. Odlas även i Ungern.
Grön druva som troligen är en korsning mellan Riesling och Sylvaner. Ger lätt aromatiska viner. Tysklands mest odlade druva, men är även vanlig på Nya Zealand.
Grön druva som är en ganska ny korsning av Müller-Thurgau och Siegerrebe som uppkallats efter en spansk filosof. Ger mjuka, fylliga, fruktiga viner med en parfymerad doft som påminner om Gewürztraminer.
Grön druva som är känd som den främsta Sherry-druvan. Ger i Jerez ganska låga socker och syra-nivåer, men druvorna plockas tidigt och ger en elegant lätthet i bra Fino Sherry.
Kataloniens finaste gröna druva som ger de bästa mousserande vinerna i Spanien. Blandas ofta med Xarel-lo och Maccabeu (Viura).
Grön druva som även kallas PX. Mest känd som en av sherry-druvorna, men odlas i hela södra Spanien.Dominerar helt i bl.a Montilla-Moriles området. Ger neutrala bordsviner med hög alkoholhalt.
Grön druva med en liten, men ren, bouquet. Lite syra, men kompenserar detta med en behaglig mjukhet och livlighet. Troligen muterad från Pinot Gris, men har större avkastning, lägre sockerhalt och mindre arom. Används till mousserande viner i både Alsace och Bourgogne. Kallas Weissburgunder i Tyskland och Pinot Bianco i Italien. Man har länge haft svårigheter att skilja den från Chardonnay och i Australien är Pinot Blanc helt enkelt en synonym för Chardonnay.
Se Pinot Gris.
Druva som tidigare kallades Tokay Pinot Gris eller Tokay d’Alsace. Ger robusta, smakrika, fylliga och mjuka viner med mindre syra än Riesling. Känns feta i strukturen och kan ha en rökigt kryddig överton som påminner om Gewürztraminer. "Gris" betyder grå och druvorna kan variera från ljusa till mörka och kan ge både röda och vita viner, även om de oftast används till vitt vin. Mest förknippad med Alsace, men den förekommer även i Ungern där den kallas Szürkebarát (gråbroder), i Tyskland där den kallas Ruländer, i norra Italien där den kallas Pinot Grigio delle Venezie samt i Rumänien, Österrike och Tjeckoslovakien.
Grön druva med elegant aromatisk doft som med tiden kan få ett lätt
inslag av petroleum. Den kraftfulla spänsten balanseras perfekt av den
markerade syran. Lågavkastande druvsort med höga syrahalter och mycket
smak som tävlar med Chardonnay om titeln "världens finaste vita
druva". Riesling angrips precis som Sémillon lätt av ädelröta.
Friskt, syrligt, smakfullt, kan dofta som olja eller bensin. Lagring ger fylliga
viner och en mera utvecklad "olje"-karaktär. Tyskland är
en stor producent som gör mycket halvtorra varianter, som även lämpar
sig som sällskapsvin. Vinerna har en pigg syra, fräschör och
lätthet, speciellt som unga, men de kan även mogna till att ha kropp,
elegans och komplexitet. Vinerna från Alsace är alldeles torra och
förhållandevis kraftiga, bra matviner. Amerikanska och australiska
viner av denna druva är av en helt annan karaktär – de har betydligt
mindre syra och kan vanligtvis inte heller åldras som en tysk Riesling
kan och doften kännetecknas av skumbananer och tutti-frutti i stället
för blommor eller frukter.
Observera att Sémillon/Sauvignon Blanc-viner i Argentina ofta säljs
under namnet Riesling.
Färg: Blek
Doft: Frisk, ibland positiv, doft av bensin/olja
Smak: Frisk, syrlig, medelfyllig, blommor, honung
Land: Tyskland, Frankrike, Australien
Vintyper: Rhen, Mosel, Alsace
Den förnämsta vita bordeauxdruvan, men odlas även lite varstans
i världen. Vanligtvis förknippas druvan med Loire-dalen, men är
nu även mycket populär i Australien, Amerika, Nya Zeeland, Sydafrika
och Chile.
Vinernas färg är ofta blekt gul med klar dragning mot grönt.
Doften är grön och frisk med svart vinbär – vid lagring
blir den alltmer grönsaksliknande och myskaktig. Doften i de franska vinerna
är mindre än i vinerna från nya världen som har mycket
gräs, krusbärsblad och kattkiss i sig. Vissa riktigt stinker! Fruktsyran
är hög, ofta så att vinet blir en aning spritsigt. Smaken är
lätt och fruktig, mycket fräsch. Vinerna har ofta karaktär av
flinta och rök.
Färg: Blek
Doft: Fläder, svart vinbär, krusbär, grön
paprika
Smak: Frisk, syrlig, gräsig, medelgyllig, torr
Land: Frankrike, Italien, USA, Nya Zeeland, Chile
Vintyper: Loire, Bordeaux
Sällsynt druvsort som odlas i liten utsträckning lokalt i Bordeaux, men som ger delikata fylliga vita viner med tilltalande doft av äpple, passionsfrukt och fläder.
Släkting till Gewürztraminer som odlas i Jura söder om Alsace. Känt för det exotiska Vin Jaune, som är ett sherry-liknande vin som kan lagras mycket länge. Ger aromatiska viner som ofta blandas med Chardonnay i de vanliga vinerna från Côtes du Jura. Kallas även för Naturé.
Grön druva som är en ny korsning mellan Sylvaner och Riesling.Ger utmärkta Auslese-viner med hög syra och en fruktig doft.
Grön druva som ger kraftigt gul färg. Vinerna blir relativt fylliga,
får svag arom med lite citruskaraktär. Vid mognad liknar doften mer
vax eller lanolin, smaken kan vara svulstig och ha ton av honung, melon och
nötter. Sémillon blandas ofta, i Bordeaux t ex nästan alltid
med Sauvignon blanc. Sémillons sötma och höga extrakthalt kompletterar
Sauvignon blancs skarpa syra och aromrikedom utmärkt vare sig vinet är
sött eller torrt.
Odlas, förutom i Sauternes i Frankrike, även på Nya Zealand,
Washington State i USA, Chile, Argentina samt Australien.
Färg:
Doft: Citron, vax, lanolin
Smak: Gräs, citrus, lanolin, honung
Land:
Vintyper: Bordeaux
Grön druva som ger torr Madeira sin karaktär.Kan utveckla elegant parfymerade viner vid lagring. Den druva som upskattas mest på Madeira.
Grön druva som odlas mest av alla druvor i Alsace beroende på att
den ger hög avkastning även i svalare klimat och ej är känslig
för röta. Odlas även i Franken i Tyskland där den är
känd för de torra Stein-vinerna. Ger okomplicerade, friska, lätt
fruktigt saftiga viner. Hög syra, men mindre kropp än Riesling. Ger
kraftiga matviner att drickas till husmanskost.
Färg:
Doft: Neutral doft
Smak: Torr, hög syra, liten oljighet
Land: Frankrike, Tyskland
Den mest odlade gröna druvan i Friuli i norra Italien. Trots namnet så härstammar druvan ej från någon ungersk druva.Ger viner med en charmig doft, men som är tämligen neutrala.
Grön druva som är världens mest produktiva vinranka och en
av världens största druvsorter. Den anses faktiskt vara den viktigaste
vita druvan i Frankrike, men man gör sällan vin av den där utan
den används i cognac och armagnac. Det sägs att ju sämre basvinet
smakar, desto bättre cognac blir det av vinet. Hemlandet för denna
druva är annars Italien, och den är kanske passande för den italienska
stilen enligt vilken vita viner helst inte skall ha någon färg och
vara torra och neutrala i smaken. Vinerna är blekt citrongula, har nästan
ingen doft, mycket syra, liten kropp och mycket neutral smak.
Färg: Citrongul
Doft: Neutral nästan ingen doft
Smak: Neutral smak, mycket syra
Land: Främst Italien men finns över hela världen
Klassisk grön druva som ger eleganta viner i Rueda i Castilla-Léon i Spanien. Ger kvalitetsviner med fin frukt, arom och bra syra.
Grön druva som ingår till minst 60% i de berömda Verdelho-vinerna från Madeira. Den mest odlade druvan på Madeira, men förekommer även i Australien.
Grön druva som är känd för Verdicchio-vinerna från Marche i Italien. Ger rätt neutrala viner med hög syra. Används även till mousserande vin, Spumante.
Grön druva som är lokalt dominerande på Korsika, men som även odlas på Sardinien. Påminner om vita Rhône-viner med en kraftig, mogen druvarom.
Grön druva som odlats i Toscana i Italien sedan antiken.Ger antingen lätta, neutrala viner för snabb konsumtion eller tunga halmgula viner med hög syra och bra lagringspotential. Används mest till torra viner.
Grön druva från norra Rhone som ger gyllene viner med aromatisk och blommig doft av violer, aprikos, persikor och ibland mysk. Dricks unga och smaken är måttligt syrarik med mjukt fyllig konsistens som orsakas av den höga alkoholhalten, ca 13 %. Ger några av Frankrikes dyraste vita viner i Condrieu och Château Grillet i norra Rhône.
Grön druva som tillsammans med Malvasia ger vit Rioja. Kallas även Macabeo eller Maccabeu. Ger fruktiga och aromatiska viner med bra lagringspotential.
Se Pinot Blanc.
Se Riesling.
Avlägsen släkting till "äkta" Riesling som är av betydligt enklare karaktär, men som drar nytta av namnlikheten. Kalas även Riesling Italico, Laski Riesling och Olaszriesling.