Vin Diesel Bio

När du hör hans namn eller hans röst, ser hans ansikte eller hans fysik, vad tänker du på då? Macho kille? Sex symbol? Det första intrycket du får av den här mannen är definitivt inte hela sanningen. Bortom macho ytan finns intelligens, ihärdighet och en inre styrka, som komplementteras av en känslig och omtänksam personlighet.

De tidiga åren

Vin Diesel föddes med brokig bakgrund den 18 juli 1967 i New York, NY, USA, utan att någonsin känna sin biologiske far. Han fostrades av sin mor, som är astrolog, och svarta adoptiv far i Westbeth’s bostadsprojekt för konstnärer i Greenwich Village, New York. Första gången det syntes att han hade håg för att bli skådespelare, var en gång när han var tre år gammal och var och tittade på Ringling Bros. och Barnum & Bailey Circus och försökte vara med i showen innan hans mor kom och räddade honom. Hans far, en teater direktör som svidat om till drama lärare på New York University, fortsatte att sporra den unge Diesels medfödda intresse genom att ta honom, hans tvilling bror och hans yngre systrar på bio.

Hans första steg mot att bli en professionell skådespelare hände nästan som av en slump, när han vid sju års ålder bestämde sig för att bryta sig in på Jane Street Teatern för att busa runt och vandalisera stället tillsammans med några kompisar. Men till deras stora förvåning så dök en kvinna upp på scenen och beordrade bråkmakarna att komma fram till henne. Hon gav dem varsitt manuskript tillsammans med 20 dollar, med villkoret att de skulle dyka upp varje dag efter skolan. Så för första gången i sitt liv blev Diesel en avlönad skådespelare som hade chansen att underhålla folk utan att hamna i trubbel i skolan. Detta ledde till hans skådespelardebut i en pjäs som hette The Dinosaur Door [Dinosaur-dörren], på New City Teatern [Theatre of the New City]. Men istället för att gå den ’normala’ banan som barn-stjärna, via olika filmer, tv- och reklamframträdanden så tillbringade Diesel sina utvecklings-danande år med att fullända sin konst på teatern. Mestadels var det på grund av att hans far, tillika mentor, hade hand om en ensemble vid en repertoarteater i New York, som så småningom ledde till att han rönte viss framgång i kretsarna runt Off-Off-Broadway, såsom Amas Rep, La Mama, och Riverwest.

Jobbet gav inte bra betalt, men det tillät honom vara artisten. Men vid tiden han var 17 så behövde han ett sätt att utöka sin inkomst. Den tvångsmässiga styrketräningen som han börjat med som 15-åring, gjorde honom mer än väl rustad för att börja sitt jobb som dörrvakt, som i sin tur gan honom jobb på några av Manhattans mest populära nattklubbar. För att lägga till ett litet extra till hans redan imponerande person, så adopterade han namnet som vi alla känner honom som, Vin Diesel. Inget av detta ändrade personen, mannen under ytan, som i lugna stunder mellan att skicka folk till sjukhus och hålla dem i styr, fann tid att läsa Camus och liknande författare. Jobbet som dörrvakt tillät Diesel agera ut sitt andra yrkesval, som superhjälte, medan han tränade sina färdigheter i att medla och folkkännedom. Emellertid så visade det sig att effekten av att gestalta en tuff, dominerande roll varje kväll var ett dubbel eggat svärd. Visserligen gav kvällsjobbet honom tid att gå på olika provspelningar och studera på dagarna, men det lämnade även kvar en hårdhet, en ”edge”, som med tiden överfördes till provspelningarna.

Efter high school, skrev Diesel in sig på Hunter College för att ta en teater examen. Men efter uppmaningar från sin far och sina vänner ändrade han inriktning. Efter att ha tagit en funderare över sitt mål på lång sikt, så bestämde han sig för till Engelska istället, eftersom det skulle ge honom en möjlighet att studera hur man utarbetar filmmanuskript. Med detta kunde han i alla fall skapa roller åt sig själv, ifall möjligheten inte dök upp. Skrivandet blev hans första steg mot att ha en mer aktiv roll i skapandet av hans framtida karriär inom film industrin.

 

Från Teater till Filmskapande

Efter tre år på college valde han att hoppa av, eftersom han kände behovet av att få skapa sin egen film. Han stack till Los Angeles i tron att det skulle värderas att han var teaterskådespelare som levde för sin konst. Han hade fel. Misslyckandet med att hitta jobb, och skulder som växte slutade med att han började jobba inom telemarketing. Efter ett lönande år, och dessutom pris för hans förmåga att sälja, började han inse att girigheten styrde hans liv och drev honom att arbeta 18 timmar per dag. Detta, tillsammans med sin besvikelse och nedslagenhet för att han misslyckats med att ta sig fram i Hollywood, ledde till att han bestämde sig för att återvända hem till New York. Men, inget av dessa bakslag hindrade honom från att ägna sig åt att skriva, och erfarenheterna från LA hade lärt honom hur man tjänade pengar.

Vid hans återvändande till New York gav hans mor honom en bok som hette Feature Films at Used Car Prices, [Långfilmer till begagnade bilpriser] skriven av Rick Schmidt. Råden i boken gav honom insikten att han kunde skapa sin egen film. Han hade talangen och förmågan, och det var bara frågan hur man får ihop 11 000 dollar, tillräckligt för att ge honom knuffen han behövde. Han vände sig till sina egna erfarenheter, och iakttagelser för att skriva manuset till sin första långfilm, Strays, [ung: Kringdrivarna, el. De Vilsna], en storstadsmässig historia om eviga tonår och manlig vänskap. Men eftersom han fortfarande inte lyckats få igång projektet så bestämde han sig för att försöka sig på någonting lite minde ambitiöst. Han valde att göra en kortfilm och trots att han fick utstå motstånd mot att ge sig in på ett mindre projekt, framhärdade han och hade ett manus klart inom fem dagar. Det nya ämnet låg honom nära, och speglade honom själv och hans erfarenheter: multikulturalism och identitet. Filmen döptes till Multi Facial [ung: Många ansikten]

Multi Facial spelades in på mindre än tre dagar och kostade 3 000 dollars. Han skrev inte bara manuset och spelade huvudrollen i denna film, utan han regisserade och producerade den också, samtidigt som han fann sig tid till att skriva musiken och fixa mat till filmgänget. Men Diesel fick bara negativ feedback under produktionen, mestadels på grund av att folk bara såg utkastaren och den kämpande skådespelaren, inte den kreativa filmskaparen som han också var. En nedslagen Diesel ställde filmen på hyllan innan den var färdigklippt och vände sin uppmärksamhet tillbaka till sitt första projekt, Strays. Men hans far övertalade honom att slutföra Multi Facial och den blev slutligen visad för en 200+ publik vid Anthology Film Archives på Manhattan, och reaktionen blev tumultartad. Det var skälet till att den blev accepterad till Cannes Film Festival 1995, och tog Diesel på hans första resa till Europa. Åter fick filmen ett otroligt mottagande, med fullsatta visningar, och till slut så fick Vin Diesels konstnärskap, dedicering och talang sitt erkännande.

I efterdyningarna av framgången I Cannes återvände han till LA och telemarketingen för att tjäna de pengar han behövde för att göra Strays. Inom åtta månader hade han och en vän vid namn John Sale lyckats få ihop nästan 50 000 dollar genom att sälja mekaniska verktyg från Mellan Västern (USA). Diesel och hans team One Race Productions [ung: En ras, ett släkte] började filma strax efter. Sex månader senare var filmen accepterad till Sundance Film Festival 1997, vilket gav honom de pengar han så mycket väl behövde för att kunna ta Strays till efterproduktion. Men inte bara det, tillträde till Sundance tävlingen gav honom möjligheten att skaffa en egen agent, och dessutom fick honom introducerad till Ted Fields som senare skulle bli den verkställande producenten för Pitch Black. Fields var intresserad av att få Diesel att göra en film om sitt liv om nattliv, speciellt om hans egna erfarenheter som dörrvakt. Filmen Strays gjorde dock inte så bra ifrån sig kassamässigt även om den rönte framgång på Sundance festivalen, så ännu en gång återvände en besviken Diesel till New York.

 

Resan till Hollywood

Strax efter att han återvänt till New York fick Diesel ett drömsamtal från sin agent. Steven Spielberg hade sett och gillat Multi Facial och det hade resulterat i en inbjudan till Diesel att möta Spielberg på inspelningen av Amistad. De fattade tycke för varann redan från starten och Diesel fann sig själv vara på väg till London för att vara med i Spielbergs nästa projekt, Saving Private Ryan [Rädda Menige Ryan]. Spielberg hade skrivit rollen speciellt åt Vin, Menige Adrian Caparzo. Även om rollen var liten, genom att karaktären blir döda tidigt i filmen så var det Diesels första erfarenhet av en stor filmproduktion och gav honom äran att filma ”second-unit”, och några av dessa filmklipp fick i själva verket vara med i slutklippningen. Precis som de andra skådespelarna så fick Diesel vara med i ”boot camp” [träningsläger för amerikanska soldater] i fem stenhårda dagar för att kunna förbereda sig inför rollen som allierad soldat. Under produktionen så vilade inte Diesel på sina lagrar, på nätterna skrev han på sitt manus till sin nästa film Doormen, [ung: Dörrvakterna] filmen som Ted Fields tidigare hade pratat med Vin om.

Multi Facial skulle dock ge Diesel mer arbete. Regissören Brad Bird höll på och jobbade med The Iron Giant [Järnjätten], den animerade bearbetningen av Ted Hughes barnbok Järnmannen (GB title: The Iron Man)(US title: The Iron Giant), som berättar historien om en godhjärtad men missförstådd jätterobot. Bird letade efter någon att ge huvudrollen och av en ren händelse så hade han en kvinna anställd som tidigare varit assistent till Diesel vid Sundance festivalen. Hon visste att Diesels röst skulle passa perfekt för rollen, och gav därför Bird en kopia av Multi Facial, och detta ledde till ett möte mellan Bird och producenterna. De blev genast imponerade av Diesels tolkning av Järnjättens röst och landade rollen före Hollywoods A-lista av skådespelare. The Iron Giant var Diesels första tur inom den här genren, och krävde att han skulle koncentrera sig helt på att bara använda sin röst. Efter sex till tio timmar av att framföra dessa gutturala ljud, så kunde inte Diesel inte prata på över tre timmar efteråt. Men priset var värt att betala, eftersom filmen blev någonting han är väldigt stolt över. Filmen vann recensenternas hyllning och lovord, men på grund av dåligt marknadsföring av Warner Brothers, blev filmen en besvikelse i kassan.

 

Huvudrollsinnehavaren

Under tiden då Diesel fortsatte att arbeta på sitt manus till Doormen, visade hans produktionspartner George Zakk honom manuset till Pitch Black – en berättelse om en grupp av rymdresande som blir strandade på en övergiven planet. Diesel fastnade för hur manuset gick tillväga i vad som trots allt var en science fiction film, karaktärerna och dess personliga utveckling hade mer betydelse än special effekterna. Universal Studios föredrog dock att ha ett större dragplåster till rollen som den dömde mördaren Richard B Riddick. Men efter att ha provspelat flera gånger och en mödosam drive av regissören David Twohy och producenten Ted Fields, fick Diesel till slut rollen.

Diesel satte i verket att förbereda sig för rollen som den rovdjursaktiga, kattlika Riddick. Förutom sin vanliga tyngdbaserade träning började han med yoga och ”Pilates” (någon sorts stretchövningar ... tror jag). Det här var inte bara för att ändra sitt fysiska utseende, och ge mer smidighet is sina rörelser utan tillsammans med träningen och lyssnandet på klassisk musik användes det som hjälpmedel för att fördjupa sig i karaktärens sinnestillstånd. Tyvärr så skulle han missa premiären av Saving Private Ryan, eftersom den var under tiden då inspelningen av Pitch Black pågick borta i Australien. Inspelningen var menad att utspela sig i en liten gruvstad där man utvinner opaler, Coober Pedy, aboriginernas heliga land som tidigare använts vid inspelningarna av Mad Max filmerna.

Diesels metod att närma sig skådespeleriet visade sig skapa avsevärda spänningar under produktionen, speciellt när hans karaktär var som mest reserverad och skrämmande. Detta hjälptes naturligtvis av att han blev sprayad med vatten för att likna svett medan det egentligen var australisk vinter på inspelningsplatsen och bitande kyla. Men det var inte de enda fysiska smällarna han tog för sin konst. Han gjorde nästan alla sina egna stunts, vilket innebar att kroppen fick ta smällar regelbundet. Han var dessutom bara centimeter från att från att klara av scenen där Riddick rymmer genom att bryta sina axlar ur led, den sista biten avklarades med lite hjälp av special effekter. 

För att ge Diesels ögon det där speciella kattlika skenet av Riddicks förbättrade mörker syn, tvingades han bära specialgjorda linser. Oturligt nog efter första dagens filmande, så fastnade linserna och de var tvungen att flyga in en optikerspecialist till den lilla gruvstaden för att få ut dem. Men det visade sig att linserna hade skavt rejält på ett av hans ögon och han blev skickad till sjukhus för att få det kollat.

Linserna, såväl som svetsglasögonen begränsade hans eget seende samtidigt som hans största resurs som skådespelare, att förmedla känslor och uttryck genom ögonen. Därför tvingades han till att upptäcka nya sätt att uttrycka sig på. Tur som var så tvingades skådespelarna i Pitch Black bara uthärda kylan i Coober Pedy i tre veckor, innan de sedan förflyttades till Warner Roadshow Studios i det varmare klimatet i Queenslands Guldkusten där The Matrix just hade avslutats. 

Pitch Black gjorde så pass bra ifrån sig att det redan har planerats en fortsättning, Diesel har redan skrivit på kontrakt och är dessutom inblandad i skapandet av manuset. Men detta kommer dock ej bli en vanlig fortsättning som tar vid där första filmen slutade, utan man kan jämföra tanken med boken "Bilbo" som föregick "Sagan om Ringen" trilogin. Arbetsnamnet är hittills The Chronicles of Riddick, eftersom filmen kommer att centrera runt denna karaktär, och regissören David Twohy har sagt om filmen att den kommer vara ungeför som Star Wars onda tvilling..

 

"Ett stycke skådespeleri"

Även om han inte fick en ledande roll, så valde Diesel att spela den skärpte aktiemäklaren Chris Varick, jämte med sin kollega från Saving Private Ryan, Giovanni Ribisi, i Boiler Room – den berättar historien om ett illegalt Long Island mäkleri. Han tog rollen som en försäkring för att inte fastna i facket som actionskådespelare. Diesel hade redan vana av att möta dessa höginkomsttagande mäklarna som lever ett hektiskt liv ”in the fast lane” under sin tid i New York, och han förstod trycket och förtjänsten som försäljare från sina egna erfarenheter inom telemarketing. Faktum var att han kom att se rollen som ett straff för vad han tidigare hade kallat ett ’skamlöst jobb’.

Ytterligare en gång så valde han trovärdighet före kassaflöde, hans nästa roll var som Taylor Reese i filmen Knockaround Guys. Här jobbar han åter igen med en från Saving Private Ryan, nämligen Barry Pepper, som tillsammans med Seth Green och Andrew Davoli spelar söner till Brooklynmaffian, och de är skickade till en liten stad i Montana för att hämta en väska fylld med pengar. Den filmades under hösten 1999, regisserad av Brian Coppleman och David Levine, och producerad av Lawrence Bender som är känd för Pulp Fiction. Även om Diesel här visar sina muskler och knockar folk så beskriver han ändå filmen som ’ett stycke skådespeleri’, som lät honom hålla visa sin mångsidighet, och gav honom chansen att jobba med stora skådespelare som John Malkovich. Filmen var från början meningen att den skulle släppas under sommaren 2001, men datumet sköts fram till och med december 2002. I Sverige och allmänna Europa är filmen ännu inte släppt.

 

En stigande stjärna

Efter Knockaround Guys avslutats släpptes Pitch Black och Boiler Room i februari år 2000 i USA. Under marknadsföringen av de här filmerna fick Diesel chansen att göra sitt ansikte känt för världen, genom en mängd intervjuer och olika pratshower, och samlade på sig många fans under tiden. Under sommaren samma år började han filma den stora actionfilmen The Fast and The Furious.

Diesel spelar en av huvudrollerna som Dominic, kungen av illegal dragracing, mot Paul Walker, som spelar en ung polis som ska infiltrera ett illegalt nätverk av importerade bilägare och nästlar sig in hos Dominic. Produktionen använde sig av ett helt nytt i sätt när de skapade biljaktsscenerna. Istället för att använda en trailer med en bil fastspänd på den, för att kunna spela in skådespelarnas aktioner is sådana jaktscener, så skapade ’second unit’ regissören, Mic Rodgers, det som har blivit känt som ”the Mic Rig”. Det är en helt fejkad bil, utan motor som var fastsatt vid den bakre halvan av en avkapad van. Detta gav skådespelarna möjligheten att vara säkert fastspänd i fejk-bilen och samtidigt bli omkringkörd i farter som ger jakterna en autentisk look och dessutom sänker behovet av dator animering.

The Fast and The Furious hade premiär 18 juni i USA, och den blev den box office hit plus lite mer som Universal Studios hade hoppats på. Efter 3 dagar hade den spelat in 40 089 015 dollars i biokassan och låg som nummer 1 på box office listan. Det spelas in en fortsättning på den här filmen nu, 2 fast 2 furious, men inte med Vin eftersom han satsade på att göra xXx och senare Chronicles of Riddick.

Vid det här laget så är tidigare med titeln Diablo klar vilken Diesels eget produktionsbolag, One Race Productions, står som verkställande producent, men den har ännu inte fått något släpp-datum. Titeln numera är "A Man Apart". I den här filmen spelar Diesel en DEA agent [Drug Enforcement Administration – polisbyrå i USA] som tillsammans med sin partner jobbar för att fånga en mystisk figur inom knarksmugglingsvärlden, som endast är känd som just Diablo. Under berättelsens gång så får Diesels karaktär bevittna mordet på sin fru, och detta påverkar honom starkt och väcker begäret efter hämnd. För att förbereda sig för rollen så har Vin tränat Jiu Jiutsu. Men trots att släpp-datumet ännu inte är bestämt så har det redan diskuterats en fortsättning på filmen, alltså en del 2. Men med tanke på den kånga väntetiden och diskussioner om att ändra slutet på filmen så är det inte troligt att det kommer att bli en film nummer 2. Om inte det dyker upp ett tvång på grund av skrivet kontrakt dvs.

Han har spelat in xXx, vilken det redan tidigt börjades göra reklam för med stora Billboards i USA trots att premiären inte var förrän nästan ett halvår senare, 9augusti år 2002. Många förväntningar på den filmen som kallade den nya generationens Bond. Det gick inte så bra dock. Trots den stora reklamkampanjen så drog den inte in så fruktansvärt med pengar. Men den tog ändå ett bra antal miljoner i kassan, totala summan 5 januari 2003: 142,109,382 $ dollars. Men jämför då också med omkostnaderna av produktionsbudget på ca 70miljoner $ och ca 50miljoner $ i reklamomkostnader.

Det som pågår just nu i Diesels karriär är vad vi vet än så länge att Pitch Black 2 ska iaf börjas spelas in nån gång under år 2002. Inspelningarna har dock fortfarande inte börjat och i skrivande stund är det januari 2003.

 ~~~~~~~~~~~~~~~

Översatt av M, så svenska versionen är copyright: M - fråga innan ni använder den tack. Men biografin är egentligen skapad av Lilith: Copyright - The Art of Vin Diesel, men jag har fått tillåtelse att översätta och modifiera denna biografi till min sida.

 


Om du hittat den här sidan utanför sajtens ramar, klicka på HOME för att hitta tillbaka./ If you reached this page outside the frames, go HOME.