|
Vin Diesel Bio
När du hör hans namn eller hans röst, ser hans ansikte
eller hans fysik, vad tänker du på då? Macho kille? Sex
symbol? Det första intrycket du får av den här mannen
är definitivt inte hela sanningen. Bortom macho ytan finns intelligens,
ihärdighet och en inre styrka, som komplementteras av en känslig
och omtänksam personlighet.
De
tidiga åren
Vin Diesel föddes med brokig bakgrund den 18 juli 1967 i New York,
NY, USA, utan att någonsin känna sin biologiske far. Han fostrades
av sin mor, som är astrolog, och svarta adoptiv far i Westbeths
bostadsprojekt för konstnärer i Greenwich Village, New York.
Första gången det syntes att han hade håg för att
bli skådespelare, var en gång när han var tre år
gammal och var och tittade på Ringling Bros. och Barnum & Bailey
Circus och försökte vara med i showen innan hans mor kom och
räddade honom. Hans far, en teater direktör som svidat om till
drama lärare på New York University, fortsatte att sporra den
unge Diesels medfödda intresse genom att ta honom, hans tvilling
bror och hans yngre systrar på bio.
Hans första steg mot att bli en professionell skådespelare
hände nästan som av en slump, när han vid sju års
ålder bestämde sig för att bryta sig in på Jane
Street Teatern för att busa runt och vandalisera stället tillsammans
med några kompisar. Men till deras stora förvåning så
dök en kvinna upp på scenen och beordrade bråkmakarna
att komma fram till henne. Hon gav dem varsitt manuskript tillsammans
med 20 dollar, med villkoret att de skulle dyka upp varje dag efter skolan.
Så för första gången i sitt liv blev Diesel en avlönad
skådespelare som hade chansen att underhålla folk utan att
hamna i trubbel i skolan. Detta ledde till hans skådespelardebut
i en pjäs som hette The Dinosaur Door [Dinosaur-dörren], på
New City Teatern [Theatre of the New City]. Men istället för
att gå den normala banan som barn-stjärna, via
olika filmer, tv- och reklamframträdanden så tillbringade Diesel
sina utvecklings-danande år med att fullända sin konst på
teatern. Mestadels var det på grund av att hans far, tillika mentor,
hade hand om en ensemble vid en repertoarteater i New York, som så
småningom ledde till att han rönte viss framgång i kretsarna
runt Off-Off-Broadway, såsom Amas Rep, La Mama, och Riverwest.
Jobbet gav inte bra betalt, men det tillät honom vara artisten.
Men vid tiden han var 17 så behövde han ett sätt att utöka
sin inkomst. Den tvångsmässiga styrketräningen som han
börjat med som 15-åring, gjorde honom mer än väl
rustad för att börja sitt jobb som dörrvakt, som i sin
tur gan honom jobb på några av Manhattans mest populära
nattklubbar. För att lägga till ett litet extra till hans redan
imponerande person, så adopterade han namnet som vi alla känner
honom som, Vin Diesel. Inget av detta ändrade personen, mannen under
ytan, som i lugna stunder mellan att skicka folk till sjukhus och hålla
dem i styr, fann tid att läsa Camus och liknande författare.
Jobbet som dörrvakt tillät Diesel agera ut sitt andra yrkesval,
som superhjälte, medan han tränade sina färdigheter i att
medla och folkkännedom. Emellertid så visade det sig att effekten
av att gestalta en tuff, dominerande roll varje kväll var ett dubbel
eggat svärd. Visserligen gav kvällsjobbet honom tid att gå
på olika provspelningar och studera på dagarna, men det lämnade
även kvar en hårdhet, en edge, som med tiden överfördes
till provspelningarna.
Efter high school, skrev Diesel in sig på Hunter College för
att ta en teater examen. Men efter uppmaningar från sin far och
sina vänner ändrade han inriktning. Efter att ha tagit en funderare
över sitt mål på lång sikt, så bestämde
han sig för till Engelska istället, eftersom det skulle ge honom
en möjlighet att studera hur man utarbetar filmmanuskript. Med detta
kunde han i alla fall skapa roller åt sig själv, ifall möjligheten
inte dök upp. Skrivandet blev hans första steg mot att ha en
mer aktiv roll i skapandet av hans framtida karriär inom film industrin.
Från Teater till Filmskapande
Efter tre år på college valde han att hoppa av, eftersom
han kände behovet av att få skapa sin egen film. Han stack
till Los Angeles i tron att det skulle värderas att han var teaterskådespelare
som levde för sin konst. Han hade fel. Misslyckandet med att hitta
jobb, och skulder som växte slutade med att han började jobba
inom telemarketing. Efter ett lönande år, och dessutom pris
för hans förmåga att sälja, började han inse
att girigheten styrde hans liv och drev honom att arbeta 18 timmar per
dag. Detta, tillsammans med sin besvikelse och nedslagenhet för att
han misslyckats med att ta sig fram i Hollywood, ledde till att han bestämde
sig för att återvända hem till New York. Men, inget av
dessa bakslag hindrade honom från att ägna sig åt att
skriva, och erfarenheterna från LA hade lärt honom hur man
tjänade pengar.
Vid
hans återvändande till New York gav hans mor honom en bok som
hette Feature Films at Used Car Prices, [Långfilmer till begagnade
bilpriser] skriven av Rick Schmidt. Råden i boken gav honom insikten
att han kunde skapa sin egen film. Han hade talangen och förmågan,
och det var bara frågan hur man får ihop 11 000 dollar, tillräckligt
för att ge honom knuffen han behövde. Han vände sig till
sina egna erfarenheter, och iakttagelser för att skriva manuset till
sin första långfilm, Strays, [ung: Kringdrivarna, el. De Vilsna],
en storstadsmässig historia om eviga tonår och manlig vänskap.
Men eftersom han fortfarande inte lyckats få igång projektet
så bestämde han sig för att försöka sig på
någonting lite minde ambitiöst. Han valde att göra en
kortfilm och trots att han fick utstå motstånd mot att ge
sig in på ett mindre projekt, framhärdade han och hade ett
manus klart inom fem dagar. Det nya ämnet låg honom nära,
och speglade honom själv och hans erfarenheter: multikulturalism
och identitet. Filmen döptes till Multi Facial [ung: Många
ansikten]
Multi
Facial spelades in på mindre än tre dagar och kostade 3 000
dollars. Han skrev inte bara manuset och spelade huvudrollen i denna film,
utan han regisserade och producerade den också, samtidigt som han
fann sig tid till att skriva musiken och fixa mat till filmgänget.
Men Diesel fick bara negativ feedback under produktionen, mestadels på
grund av att folk bara såg utkastaren och den kämpande skådespelaren,
inte den kreativa filmskaparen som han också var. En nedslagen Diesel
ställde filmen på hyllan innan den var färdigklippt och
vände sin uppmärksamhet tillbaka till sitt första projekt,
Strays. Men hans far övertalade honom att slutföra Multi Facial
och den blev slutligen visad för en 200+ publik vid Anthology Film
Archives på Manhattan, och reaktionen blev tumultartad. Det var
skälet till att den blev accepterad till Cannes Film Festival 1995,
och tog Diesel på hans första resa till Europa. Åter
fick filmen ett otroligt mottagande, med fullsatta visningar, och till
slut så fick Vin Diesels konstnärskap, dedicering och talang
sitt erkännande.
I
efterdyningarna av framgången I Cannes återvände han
till LA och telemarketingen för att tjäna de pengar han behövde
för att göra Strays. Inom åtta månader hade han
och en vän vid namn John Sale lyckats få ihop nästan 50
000 dollar genom att sälja mekaniska verktyg från Mellan Västern
(USA). Diesel och hans team One Race Productions [ung: En ras, ett släkte]
började filma strax efter. Sex månader senare var filmen accepterad
till Sundance Film Festival 1997, vilket gav honom de pengar han så
mycket väl behövde för att kunna ta Strays till efterproduktion.
Men inte bara det, tillträde till Sundance tävlingen gav honom
möjligheten att skaffa en egen agent, och dessutom fick honom introducerad
till Ted Fields som senare skulle bli den verkställande producenten
för Pitch Black. Fields var intresserad av att få Diesel att
göra en film om sitt liv om nattliv, speciellt om hans egna erfarenheter
som dörrvakt. Filmen Strays gjorde dock inte så bra ifrån
sig kassamässigt även om den rönte framgång på
Sundance festivalen, så ännu en gång återvände
en besviken Diesel till New York.
Resan till Hollywood
Strax
efter att han återvänt till New York fick Diesel ett drömsamtal
från sin agent. Steven Spielberg hade sett och gillat Multi Facial
och det hade resulterat i en inbjudan till Diesel att möta Spielberg
på inspelningen av Amistad. De fattade tycke för varann redan
från starten och Diesel fann sig själv vara på väg
till London för att vara med i Spielbergs nästa projekt, Saving
Private Ryan [Rädda Menige Ryan]. Spielberg hade skrivit rollen speciellt
åt Vin, Menige Adrian Caparzo. Även om rollen var liten, genom
att karaktären blir döda tidigt i filmen så var det Diesels
första erfarenhet av en stor filmproduktion och gav honom äran
att filma second-unit, och några av dessa filmklipp
fick i själva verket vara med i slutklippningen. Precis som de andra
skådespelarna så fick Diesel vara med i boot camp
[träningsläger för amerikanska soldater] i fem stenhårda
dagar för att kunna förbereda sig inför rollen som allierad
soldat. Under produktionen så vilade inte Diesel på sina lagrar,
på nätterna skrev han på sitt manus till sin nästa
film Doormen, [ung: Dörrvakterna] filmen som Ted Fields tidigare
hade pratat med Vin om.
Multi
Facial skulle dock ge Diesel mer arbete. Regissören Brad Bird höll
på och jobbade med The Iron Giant [Järnjätten], den animerade
bearbetningen av Ted Hughes barnbok Järnmannen (GB title: The Iron
Man)(US title: The Iron Giant), som berättar historien om en godhjärtad
men missförstådd jätterobot. Bird letade efter någon
att ge huvudrollen och av en ren händelse så hade han en kvinna
anställd som tidigare varit assistent till Diesel vid Sundance festivalen.
Hon visste att Diesels röst skulle passa perfekt för rollen,
och gav därför Bird en kopia av Multi Facial, och detta ledde
till ett möte mellan Bird och producenterna. De blev genast imponerade
av Diesels tolkning av Järnjättens röst och landade rollen
före Hollywoods A-lista av skådespelare. The Iron Giant var
Diesels första tur inom den här genren, och krävde att
han skulle koncentrera sig helt på att bara använda sin röst.
Efter sex till tio timmar av att framföra dessa gutturala ljud, så
kunde inte Diesel inte prata på över tre timmar efteråt.
Men priset var värt att betala, eftersom filmen blev någonting
han är väldigt stolt över. Filmen vann recensenternas hyllning
och lovord, men på grund av dåligt marknadsföring av
Warner Brothers, blev filmen en besvikelse i kassan.
Huvudrollsinnehavaren
Under
tiden då Diesel fortsatte att arbeta på sitt manus till Doormen,
visade hans produktionspartner George Zakk honom manuset till Pitch Black
en berättelse om en grupp av rymdresande som blir strandade
på en övergiven planet. Diesel fastnade för hur manuset
gick tillväga i vad som trots allt var en science fiction film, karaktärerna
och dess personliga utveckling hade mer betydelse än special effekterna.
Universal Studios föredrog dock att ha ett större dragplåster
till rollen som den dömde mördaren Richard B Riddick. Men efter
att ha provspelat flera gånger och en mödosam drive av regissören
David Twohy och producenten Ted Fields, fick Diesel till slut rollen.
Diesel satte i verket att förbereda sig för rollen som den
rovdjursaktiga, kattlika Riddick. Förutom sin vanliga tyngdbaserade
träning började han med yoga och Pilates (någon
sorts stretchövningar ... tror jag). Det här var inte bara för
att ändra sitt fysiska utseende, och ge mer smidighet is sina rörelser
utan tillsammans med träningen och lyssnandet på klassisk musik
användes det som hjälpmedel för att fördjupa sig i
karaktärens sinnestillstånd. Tyvärr så skulle han
missa premiären av Saving Private Ryan, eftersom den var under tiden
då inspelningen av Pitch Black pågick borta i Australien.
Inspelningen var menad att utspela sig i en liten gruvstad där man
utvinner opaler, Coober Pedy, aboriginernas heliga land som tidigare använts
vid inspelningarna av Mad Max filmerna.
Diesels
metod att närma sig skådespeleriet visade sig skapa avsevärda
spänningar under produktionen, speciellt när hans karaktär
var som mest reserverad och skrämmande. Detta hjälptes naturligtvis
av att han blev sprayad med vatten för att likna svett medan det
egentligen var australisk vinter på inspelningsplatsen och bitande
kyla. Men det var inte de enda fysiska smällarna han tog för
sin konst. Han gjorde nästan alla sina egna stunts, vilket innebar
att kroppen fick ta smällar regelbundet. Han var dessutom bara centimeter
från att från att klara av scenen där Riddick rymmer
genom att bryta sina axlar ur led, den sista biten avklarades med lite
hjälp av special effekter.
För att ge Diesels
ögon det där speciella kattlika skenet av Riddicks förbättrade
mörker syn, tvingades han bära specialgjorda linser. Oturligt
nog efter första dagens filmande, så fastnade linserna och
de var tvungen att flyga in en optikerspecialist till den lilla gruvstaden
för att få ut dem. Men det visade sig att linserna hade skavt
rejält på ett av hans ögon och han blev skickad till sjukhus
för att få det kollat.
Linserna, såväl som svetsglasögonen begränsade hans
eget seende samtidigt som hans största resurs som skådespelare,
att förmedla känslor och uttryck genom ögonen. Därför
tvingades han till att upptäcka nya sätt att uttrycka sig på.
Tur som var så tvingades skådespelarna i Pitch Black bara
uthärda kylan i Coober Pedy i tre veckor, innan de sedan förflyttades
till Warner Roadshow Studios i det varmare klimatet i Queenslands Guldkusten
där The Matrix just hade avslutats.
Pitch Black gjorde så pass bra ifrån sig att det redan har
planerats en fortsättning, Diesel har redan skrivit på kontrakt
och är dessutom inblandad i skapandet av manuset. Men detta kommer
dock ej bli en vanlig fortsättning som tar vid där första
filmen slutade, utan man kan jämföra tanken med boken "Bilbo"
som föregick "Sagan om Ringen" trilogin. Arbetsnamnet är
hittills The Chronicles of Riddick, eftersom filmen kommer att centrera
runt denna karaktär, och regissören David Twohy har sagt om
filmen att den kommer vara ungeför som Star Wars onda tvilling..
"Ett stycke skådespeleri"
Även
om han inte fick en ledande roll, så valde Diesel att spela den
skärpte aktiemäklaren Chris Varick, jämte med sin kollega
från Saving Private Ryan, Giovanni Ribisi, i Boiler Room
den berättar historien om ett illegalt Long Island mäkleri.
Han tog rollen som en försäkring för att inte fastna i
facket som actionskådespelare. Diesel hade redan vana av att möta
dessa höginkomsttagande mäklarna som lever ett hektiskt liv
in the fast lane under sin tid i New York, och han förstod
trycket och förtjänsten som försäljare från
sina egna erfarenheter inom telemarketing. Faktum var att han kom att
se rollen som ett straff för vad han tidigare hade kallat ett skamlöst
jobb.
Ytterligare
en gång så valde han trovärdighet före kassaflöde,
hans nästa roll var som Taylor Reese i filmen Knockaround Guys. Här
jobbar han åter igen med en från Saving Private Ryan, nämligen
Barry Pepper, som tillsammans med Seth Green och Andrew Davoli spelar
söner till Brooklynmaffian, och de är skickade till en liten
stad i Montana för att hämta en väska fylld med pengar.
Den filmades under hösten 1999, regisserad av Brian Coppleman och
David Levine, och producerad av Lawrence Bender som är känd
för Pulp Fiction. Även om Diesel här visar sina muskler
och knockar folk så beskriver han ändå filmen som ett
stycke skådespeleri, som lät honom hålla visa sin
mångsidighet, och gav honom chansen att jobba med stora skådespelare
som John Malkovich. Filmen var från början meningen att den
skulle släppas under sommaren 2001, men datumet sköts fram till
och med december 2002. I Sverige och allmänna Europa är filmen
ännu inte släppt.
En stigande stjärna
Efter Knockaround Guys avslutats släpptes Pitch Black och Boiler
Room i februari år 2000 i USA. Under marknadsföringen av de
här filmerna fick Diesel chansen att göra sitt ansikte känt
för världen, genom en mängd intervjuer och olika pratshower,
och samlade på sig många fans under tiden. Under sommaren
samma år började han filma den stora actionfilmen The Fast
and The Furious.
Diesel
spelar en av huvudrollerna som Dominic, kungen av illegal dragracing,
mot Paul Walker, som spelar en ung polis som ska infiltrera ett illegalt
nätverk av importerade bilägare och nästlar sig in hos
Dominic. Produktionen använde sig av ett helt nytt i sätt när
de skapade biljaktsscenerna. Istället för att använda en
trailer med en bil fastspänd på den, för att kunna spela
in skådespelarnas aktioner is sådana jaktscener, så
skapade second unit regissören, Mic Rodgers, det som
har blivit känt som the Mic Rig. Det är en helt
fejkad bil, utan motor som var fastsatt vid den bakre halvan av en avkapad
van. Detta gav skådespelarna möjligheten att vara säkert
fastspänd i fejk-bilen och samtidigt bli omkringkörd i farter
som ger jakterna en autentisk look och dessutom sänker behovet av
dator animering.
The Fast and The Furious hade premiär 18 juni i USA, och den blev
den box office hit plus lite mer som Universal Studios hade hoppats på.
Efter 3 dagar hade den spelat in 40 089 015 dollars i biokassan och låg
som nummer 1 på box office listan. Det spelas in en fortsättning
på den här filmen nu, 2 fast 2 furious, men inte med
Vin eftersom han satsade på att göra xXx och senare Chronicles
of Riddick.
Vid
det här laget så är tidigare med titeln Diablo klar vilken
Diesels eget produktionsbolag, One Race Productions, står som verkställande
producent, men den har ännu inte fått något släpp-datum.
Titeln numera är "A Man Apart". I den här filmen spelar
Diesel en DEA agent [Drug Enforcement Administration polisbyrå
i USA] som tillsammans med sin partner jobbar för att fånga en
mystisk figur inom knarksmugglingsvärlden, som endast är känd
som just Diablo. Under berättelsens gång så får Diesels
karaktär bevittna mordet på sin fru, och detta påverkar
honom starkt och väcker begäret efter hämnd. För att
förbereda sig för rollen så har Vin tränat Jiu Jiutsu.
Men trots att släpp-datumet ännu inte är bestämt så
har det redan diskuterats en fortsättning på filmen, alltså
en del 2. Men med tanke på den kånga väntetiden och diskussioner
om att ändra slutet på filmen så är det inte troligt
att det kommer att bli en film nummer 2. Om inte det dyker upp ett tvång
på grund av skrivet kontrakt dvs.
Han
har spelat in xXx, vilken det redan tidigt börjades göra reklam
för med stora Billboards i USA trots att premiären inte var
förrän nästan ett halvår senare, 9augusti år
2002. Många förväntningar på den filmen som kallade
den nya generationens Bond. Det gick inte så bra dock. Trots den
stora reklamkampanjen så drog den inte in så fruktansvärt
med pengar. Men den tog ändå ett bra antal miljoner i kassan,
totala summan 5 januari 2003: 142,109,382 $ dollars. Men jämför
då också med omkostnaderna av produktionsbudget på ca
70miljoner $ och ca 50miljoner $ i reklamomkostnader.
Det som pågår just nu i Diesels karriär är vad
vi vet än så länge att Pitch Black 2 ska iaf börjas
spelas in nån gång under år 2002. Inspelningarna har
dock fortfarande inte börjat och i skrivande stund är det januari
2003.
~~~~~~~~~~~~~~~
Översatt av M, så svenska versionen
är copyright: M - fråga innan ni använder den tack. Men
biografin är egentligen skapad av Lilith: Copyright
- The Art of Vin Diesel, men jag har fått tillåtelse att
översätta och modifiera denna biografi till min sida.
|