|
| |
|
Kryddor
|
|
Hing- asafoetida
Kåda från olika plantor som är släkt med
fånkål. Finns ibland att köpa som den är . Oftast säljs den dock
mald, utblandad med rismjöl. Ibland är den grovmald och brun och
ibland finmalen till ett gult pulver som heter Vandevi.
|
|
Hing dämpar kramper, är milt
laxerande, tänder matsmältningselden, tar bort gifter, lindrar
smärta, och avlägsnar gaser i tjocktarmen. Tillsätt lite hing vid
kokning av bönor, så blir de mer lättsmälta. |
|
Om du använder någon annan sort bör du
reducera mängden. Hing har en mycket intensiv lukt och smak (beroende
på hög svavelhalt) och används därför sparsamt. Förvara gärna
burken i ytterligare en burk så att lukten inte sprider sig. Den
påminner lite om lök i smaken och används i många olika bön- och
grönsaksrätter. |
| Bockhornsklöver -methi
Både frön och blad används. Fröna är gulbruna
och rektangulära. De tillhör baljväxtfamiljen. Till smaken är de
bittra, så använd inte för mycket. I en måltid bör bockhornsklöver
ingå endast i en rätt. För att bäst utveckla sin smak bör den
torrostas eller brynas men endast tills den är lättrostad, annars blir
smaken intensivt bitter. Används både hel och malen. Löven används
både färska och torkade i sallader, grönsaksrätter eller bönsoppor. I
Indien äter kvinnor bockhornsklöverfrön tillsammans med jaggery
(oraffinerat palmsocker) efter förlossning för att stärka ryggen, öka
kroppskraften och stimulera mjölktillflödet. Bockhornsklöver hjälper
mot feber och artrit. |
|
 |
Chilipeppar
-lal mirch
Både färsk
och torkad chili används i matlagningen. Soltorkade röda chilis som mals
till pulver kallas chilipulver eller cayennepeppar och används i många
rätter. Ide recept där det står färsk chili kan du ersätta det med
chilipeppar även om det inte blir riktigt lika bra smak. Chilipepparns
smak ligger i skinnet och köttet medan dess styrka ligger i fröna.
Dessutom är den rik på vitamin A och C samt känd för sin förmåga att
stimulera matsmältningen, minska slem och lindra värmeutmattning i varma
klimat genom att stimulera svettkörtlarna. I ayurveda används
chilipeppar mycket, då den bl. a är slemlösande, antiinflammatorisk,
dödar maskar och parasiter, renar tjocktarmen och är bra för
blodcirkulationen. |
| Currylöv -mitha neem
Torra blad är lättast att få tag på. De färska
är dock mer aromatiska. Används ofta i sydindisk mat. Rostas i ghi tills
de är krispiga. I karhisås, grönsaksrätter och bönsoppor används de
mycket. Är en av ingredienserna i currypulver. |
|
|
Fänkål -saunf
Fröna är gröngula och påminner om stora
kumminfrön. De smakar lakrits och är lite mindre söta än anis. Ingår
i den berömda kryddblandningen panch puran. Används i många
grönsaksrätter, sötsaker och drycker. Fänkål serveras ofta torrostad
efter en måltid för att befrämja matsmältningen och ge en angenäm
smak i munnen.
|
| Gurkmeja -haldi
En rotknöl som tillhör ingefärsfamiljen. Här i
väst säljs den inte färsk utan bara torkad och malen till ett gult
pulver. Används som färgsättning i många rätter. Vid föda med hög
proteinhalt, till exempel färskost, är gurkmeja bra, då den
underlättar matsmältningen och förhindrar gasbildning. Bör användas
sparsamt, då en alltför stor mängd ger en bitter smak. I ayurveda
beskrivs följande medicinska egenskaper hos gurkmejan: blodrenande,
underlättar matsmältningen, hjälper mot nästäppthet, lindrar hosta
och astma, motverkar artrit, diabetes och inflammationer, desinficerande,
blodstillande, gynnsam för tarmfloran. Vid inflammation i tonsillerna,
blanda i kryddmått gurkmeja och i kryddmått salt i ett 112 glas ljummet
vatten och gurgla. Vid skrubbsår, sår och svullnader, blanda 112 tsk
gurkmeja och 114 kryddmått salt med lite vatten och applicera på det
utsatta området. Smärta, svullnad och inflammation försvinner snabbt. |
|
 |
Ingefära -adrak
En ljusbrun rotknöl som finns både färsk och
torkad. Ingefåra är den vanligaste kryddan i vedisk matlagning. Färsk ingefära
används mest, skalad och riven eller skuren i små bitar. Torkad ingefära
males till pulver. Den kan inte helt ersätta färsk, då den har en
något annorlunda smak. Om du inte kan komma över färsk ingefära och
använder torkad, minska då mängden till hälften. Ingefåra tänder
matsmältningselden och underlättar även matsmältning och
näringsupptagande. Den neutraliserar gifter, lindrar halsinflammation,
vanlig förkylning, slem och nästäppthet. Ingefåra är renande för
tarmarna och underlättar regelbundna tarmtömningar .Vid smärta i leder
eller muskler hjälper ingefära att ta bort smärtan, påverkar
blodcirkulationen och frigör stagnerad energi. Inled gärna måltiden med
en ingefärsaptitretare för att tända matsmältningselden. Vid
huvudvärk, blanda torkad ingefära med vatten till en tjock pasta, v ärm
till kroppstemperatur och applicera på pannan. Det kommer att brännas
lite först men huvudvärken lindras. Ingefärsbad är bra mot finnar,
smärtlindrande och har en stimulerande effekt. Riv färsk ingefära och
placera i en tygpåse, låt varmt vatten rinna genom påsen. |
| Kanel -dahlchini
Kanel från Indien är soltorkad bark från
cassiaträdet. Den skiljer sig lite från den kanel som vi är vana vid.
Ä ven bladen från cassiaträdet används. De kan ersättas med
lagerblad. Smaken är söt. Används hel irisrätter , grönsaksrätter
och sötsaker. Torrostad och malen är den en viktig ingrediens i garam
masala. Kanel är antiseptisk och neutraliserar gifter. En annan egenskap
är att den ger vävnaderna styrka, energi och fräschhet. Kanel
underlättar matsmältningen och stimulerar svettning. Vid förkylning och
hosta är yogite välgörande, uteslut dock mjölken och öka istället
vattenmängden. |
|
|
Kardemumma -elaichi
Kardemumma är aromatiska frön från frukten av
en tropisk planta som tillhör ingefärsfamiljen. Frökapseln är
ljusgrön eller beige och innehåller svarta frön. Du får mest smak om
du köper hela frön, helst med frökapseln kvar .Mald kardemumma är
värdelös, då den väldigt snabbt förlorar aromen. Kardemumma är en
dyr krydda, endast saffran och vanilj är dyrare. I vissa rätter där
hela kardemummakapslar används- tas de bort innan rätten serveras. Mald
kardemumma används i garam masala (kryddblandningar), i många sötsaker,
mjölk- och yoghurtdrycker. Smaken är sötaktig och påminner om eukalyptus
och citron. Kardemumma tänder matsmältningselden, är stimulerande och
stärkande för hjärtat, stärker lungorna, tar bort gaser, är
uppfriskande för andningen och ger sinnet skärpa. Bör endast användas
i små mängder. |
| Kryddnejlika -laung
Nejliketräd är gröna året runt och har rosa
aromatiska knoppar. Dessa, knoppar handplockas och torkas och blir då
rödbruna. Nyplockade nejlikor är starka och beska i smaken. De är
välformade och oljefyllda. Se upp med skrumpna eller svarta nejlikor. Det
är tecken på att de är för gamla. Nejlikor används av olika kök
över hela världen i kakor, risrätter och olika kryddblandningar.
Kokande vatten med nejlikeolja kan man inhalera för att dämpa
slembildning och täppthet i näsan. Vid hosta är det bra att tugga på
en nejlika tillsammans med kandisocker. (Kandisockret tas för att man
inte ska känna den brännande smaken av nejlika). Nejlika är
antiseptisk, har en blodrenande verkan och är smärtlindrande vid
tandvärk. |
|
|
Indisk kummin -jeera
Indisk kummin eller spiskummin bör inte
förväxlas med den kummin som är vanligt förekommande i Sverige (Carum
carvi). Den ser nästan likadan ut men smakar helt annorlunda. Fröna är
gulbruna och avlånga. Spiskummin är en av de grundläggande kryddorna i
vedisk matlagning och ingår i nästan alla grönsaksrätter, bönsoppor
och ris. Används både hel, torrostad och malen. När indisk kummin är
malen bevarar den inte aromen så länge. Därför är det bäst att köpa
den hel och mala själv i små mängder. Kummin underlättar
matsmältningen och förhöjer matens smak. Den dämpar kramper och
smärta i magen. Rostad malen kummin är effektiv mot diarré och
dysenteri. |
| Koriander -dhamia
Både blad och frön används. Bladen används i
Indien på samma sätt som vi använder persilja. Fröna finns att köpa
både hela och malda. Bäst är att köpa dem hela och torrosta dem och
sedan mala dem. Då får du bäst arom och är säker på att kryddan är
helt ren. Koriander är en mild krydda som används i många maträtter.
Den är bra för matsmältningen, har en svalkande effekt och renar
njurarna. Om du känner en brännande känsla när du kastar vatten, koka
te på hel rostad koriander. Detta te gör urinen mer alkalisk och
därigenom kan bakterier inte överleva. Teet är även bra mot gaser,
matsmältningsproblem, illamående och kräkningar. |
|
|
Muskotnöt-jaiphal
Den hårda muskotnöten är brun och omgiven av en
ljusbrun hinna. Säljs torkad. Muskotnötblomman är mildare i smaken och
används i vissa sötsaker, som halava. Muskot förlorar snabbt aromen.
Det är därför bäst att köpa den hel och riva den själv. Används i
vissa bengaliska mjölksötsaker, spenat, pumpa och sötpotatis. Den
ingår också i många kryddblandningar. När muskot förtärs tillsammans
med varm mjölk påverkar den både hjärtat och hjärnan positivt. Muskot
är bra mot allmän svaghet, diarré, gaser, magsmärtor, aptitbrist och
problem med mjälte och lever. Den hjälper också till att reglera
urintömningen. Muskot är av slappnande och bra mot sömnlöshet. Då den
har en mycket stark effekt bör den tas sparsamt (en knivsudd) och enbart
av vuxna. |
| Nigellafrön -kalonji
Svarta frön från Nigella-plantan. Ibland kallas
de felaktigt för svarta lökfrön då de påminner om dem i formen. De
har emellertid inget samband. Används i pakorasmet,
bönsoppa och vissa grönsaksrätter. Kalonji ingår i kryddblandningen
panch puran. |
|
|
Senapsfrön -rai
Tillhör krassefamiljen. Det är de brunsvarta
senapsfröna som används i den vediska matlagningen. Dessa är lite
mindre än de vanliga svarta senapsfröna och inte heller lika starka och
beska. Senapsfrön används mest hela, friterade i ghi eller torrostade
tills de "poppar". I vissa rätter, speciellt i Bengalen,
används malda senapsfrön. Senapsolja är också vanlig i den indiska
matlagningen. Den har dock en väldigt speciell smak som få
västerlänningar kan uppskatta. Senapsolja är bra för massage vid
idrottsskador eller vid ledvärk. Pittatyper bör dock undvika den, då
den är värmande. Senapsfrön tänder matsmältningselden och maten blir
mer lättsmält. De bör dock användas sparsamt, då de ökar lidelsens
kvalitet. Som smärtstillande medel och för att lindra muskelvärk kan
man blanda senapspulver med varmt vatten. Pastan lägges i ett tygstycke
som placeras på det smärtsamma stället. Detta hjälper även mot
smärtor i bröstet. För värk i leder och muskler lindrar ett bad med
senapsfrön. Placera senapsfrön i en tygpåse och häll varmt vatten
över den. |
| Saffran -kesar
Saffran kallas kungen bland kryddor. Den har en
smula bitter och honungslik smak. För att få ut mesta möjliga smak bör
saffran först torrostas lite och sedan malas. Saffran används som färgämne
och smaktillsats i risrätter och i sötsaker. Den är väldigt dryg (1/2
gr är tillräckligt för en rätt till 4 -6 personer). Saffran lindrar
hemorrojder och kräkningar och är bra för hjärtat. Bör dock användas
sparsamt då den är giftig i stora mängder . |
|
|
Salt-namak
Vårt biologiska behov av salt är minimalt. Vi
behöver inte mer än 1/16 tesked (1/4 ml) om dagen. En del grönsaker,
som ärter och morötter, behöver inget eller enbart lite salt för att
uppskattas. Andra födoämnen, som säd och bönor, får smak när salt
tillsättes. Om du inte har högt blodtryck kan du konsumera 1/2 -1 1/2
tsk utan fara. Recepten i den här kokboken har ett minimum av salt och
tillsätts i slutet, med undantag av risrecepten. Om du tillsätter salt i
början av tillagningen kommer du att behöva betydligt mer. Indiskt
bergssalt -kala namak - är rödsvart till fårgen och innehåller mycket
mineraler, bl.a kalciumklorid, som gör att det i smaken påminner om
hårdkokt ägg. Salt tar bort gaser och reglerar gallfunktionen. Det är
antiseptiskt och därför lämpligt för rengöring av mun och näsa.
Tillsätt en knivsudd salt i ett halvt glas ljummet vatten. Gurgla eller
använd för att skölja näsan. Vid svullnad eller smärta, hetta upp
salt och placera det i en tygpåse eller strumpa. Placera på det utsatta
området. |
| Svartpeppar -kala mirch
Då svartpeppar lätt förlorar aromen är det
bättre att köpa den hel och mala själv. Svartpeppar tänder
matsmältningselden, reglerar gallfunktionen och förhöjer smaken på
mat. Den reducerar också slem, förstoppning, gaser och ökar aptiten.
Vid förkylning eller för att bli av med mask i tjocktarmen, mal
svartpeppar och blanda med honung tills ett skum uppstår .Intag flera
gånger per dag tills du är symptomfri. Svartpeppar är bra mot
nässelfeber och tar bort svullnad. Mal en knivsudd svartpeppar och blanda
med lite ghi. Applicera utvändigt. |
|
Chaunce: Värm ghi (smörolja) eller
någon vegetabilisk olja. Tillsätt de hela kryddorna innan ghin börjar ryka.
Om du har många olika hela kryddor, tillsätt dem i nämnd ordning:
senapsfrön, fånkål, kummin, anis, kalonjifrön. När de nästan är färdiga,
tillsätt bockhornsklöver och därefter de malda kryddorna, av vilka hing
tillsättes först. Därefter spelar det ingen roll i vilken ordning du häller
i de malda kryddorna. Det måste dock gå snabbt. De ska bara stekas någon
sekund och därefter kylas ned så de inte bränns.
Källa: Vegetarisk kokbok Govindas bästa,
Marita Gegerfelt, Hare Krishna Center, Stockholm, 1995
Home |