Odla levande fiskmat!

Odla infusorier till fiskmat

Allmänt om infusorier och några alternativ till dessa

Här får du odlingsbeskrivningar för bl.a. Hjuldjur och Toffeldjur som båda hör till Protozoerna, vilket är en aktuellare beteckning för infusorier. Infusorier är ett gammalt samlingsnamn för den typen av mikroskopiska organismer som man finner i vattenlösningar (=infusions på engelska) av multnande organiskt material, till exempel då man låter hö ligga i vatten. Beteckningen stammar från tiden innan Linné gjorde sin klassificering av naturen. Mera nyligen upptäckt information har sedan dess införlivats, och nu har man kommit närmare naturens eget system. Den förste vetenskapsmannen som delade upp dessa pyttesmå djur i grupper var en fransk självlärd biolog som hette Felix Dujardin (1834). Då kallade han några ur den nya gruppen av encelliga djur (Protozoer) för Rizopoder, vilket betyder "rotfötter". Denna inordning återintroducerades av Christian Ehrenberg och reviderades 1835 av Dujardin själv och andra. Senare gav en tysk biolog, Ernst Haeckel (1866) namnet Protister till de organismer som han ansåg inte gick att särskilja distinkt varken som djur eller växter, eftersom de var encelliga. Hit hör till exempel Hjuldjuren, Toffeldjuren, Björndjuren och Klockdjuren.

En del infusorier förekommer som sjukdomsalstrande parasiter i akvarier, t.ex. Costia och Chilodonella.

De här smådjuren finns i alla vattendrag ute i naturen, och kan också leva naturligt i ditt akvarium utan att du är särskilt medveten om detta. Man kan ibland få se dem simma runt som små ljusa hoppande, mikroskopiska prickar i vattnet. På sättet de rör sig på, kan man faktiskt särskilja några arter åt. Ibland kan de spridas till ett akvarium med nya växter eller levandefoder fångat ute, och sedan leva vidare och föröka sig hemma. Många akvarier har sin egen population av infusorier, och närvaron av dessa kan påverka hur fiskarna trivs i din burk, en faktor i mikrofloran som är värd att tänka på när man vänjer in nya djur till ett akvarium. Två akvarier som står precis bredvid varandra kan ha helt olika mikroflora, och djuren märker tydligt av denna skillnad, vilket kan förorsaka flyttstress hos dem.

Dessa djur är bra yngelmat för de allra minsta ynglen. En del vuxna fiskar kan ta infusorier också, i synnerhet malar och småtetror, men de här små djuren är mest intressanta för mindre arter. Yngel av de flesta arter av äggläggande fiskar kan ta infusorier, i alla fall så snart de blivit frisimmande. Detta är helt OK, dessförinnan har de ju en gulesäck att tära utav.

I konstgjord form kan du köpa motsvarande som minsta yngelmat i till exempel Liquifry 1 & 2 av märket Interpet. Denna matprodukt är ganska konstgjord, och jag vet faktiskt inte säkert, om den verkligen innehåller någon form av infusorier överhuvudtaget! Liquifry 1 resp. 2 är avsedda för äggläggare respektive levandefödare, och båda kan lätt ersättas med följande utmärkta yngelmat:

• Koka ett ägg hotellkokt, så att gulan precis stelnar helt. Lägg gulan i en plastpåse med litet vatten eller buljong och stäng påsen. Mosa på ordentligt - klart! En sån här litet stadigare plastpåse med självstängande anordning i toppen fungerar utmärkt.

Denna blandning kan du ge till de allra minsta ynglen utan vidare. Ge bara droppvis, och helst så nära ynglen du kan komma. 1-2 droppar till fyra liter vatten kan vara lagom, om du matar upp till 6 ggr/dagligen. Kan frysas eller förvaras i kylen en dag eller två, men är förståss bäst i färsk form. Näringsvärdet i ovanstående ägg-recept är utmärkt, och motsvarar ungefär nykläckt Artemia, om man undantar barlastämnena (ämnen som ger bukfylla utan eget näringsvärde) som finns i kräftdjurets skal. Det går att mata ganska länge med detta foder, sett ur näringssynpunkt.

Doseringsförslag: 4-6 ggr/dagligen: 1 droppe per 3,5 l akvarievolym; ges så nära ynglen som möjligt. Stäng gärna av filtrering och annat som rör om i vattenytan en stund, så att ynglen får en chans att lokalisera födan och få tag på den. Vattenkvalitén är mycket viktig för yngel och den förbättras avsevärt om ynglen verkligen får tag på det som ges, överdosering ej nödvändig.

Den här äggblandningen fungerar också utmärkt till att dra upp nauplier utav småkräftor, om man vill ha dessa till odling. Läs mera om detta i avsnitten om Artemia och Cyklops mm.

En ytterligare fördel med denna äggblandning är, att om du har infusorier närvarande i akvariet så livnär sig dessa på blandningen, och vips så har du ännu mera yngelmat för de allra minsta!

Någon gång när jag överraskande fått yngel, och inte hade ägg hemma, så har jag kunnat ersätta det minsta yngelfodret med malda frystorkade Krill (så kallas en blandning av diverse havslevade kräftdjur på upp till 2 cm storlek). Det går bra att stöta dem i en krydd-mortel till exempel. När man stöter detta blir det till mycket små, mjölliknande partiklar. Det är ett utmärkt foder, som i färskt tillstånd emellertid innehåller så pass mycket vassa delar, att det kan skada ynglen, då de lätt föräter sig på dessa uppenbarligen MYCKET välsmakande kräftdjur. Mikromask är annars ett alternativ till när man inte har tillräckligt liten yngelmat hemma. Den fungerar ju som spaghetti eftersom maskarna har en smal ände. Det finns alltid små nyfödda maskyngel i en kultur, och man kan på så vis rädda några av sina minsta yngel som kan äta detta.

Man kan ibland finna färdiga kulturer att köpa i butikerna utav en del infusoriedjur, vanligen Hjuldjur. Startkulturer till infusorier i form av pellets som man kan tillsätta direkt i akvarievattnet nära ynglen finns också att köpa i mera välsorterade akvarieaffärer, t.ex. "Protogen" av märket Brustmann. Enligt tillverkaren kan ynglen även tillgodogöra sig själva Protogenet i brist på färska infusorier. Jag har provat att använda detta vid uppfödningen av labyrinter, och det fungerar bra. Det är annars egentligen tänkt som startkultur för vidareodling. En infusoriekultur som startas med Protogen innehåller oftast en mängd olika arter av infusoriedjur, vilket ibland inte är önskvärt.

Ett gammalt välkänt knep att få igång en infusorieproduktion i sitt akvarium är att släppa ned några riskorn i vattnet. Det skall vara av den oskalade råristypen för att detta skall fungera. Efter några dagar så har du fått infusorier i karet, förutsatt att vattnet inte är för salt eller för varmt, då kan det vara litet svårt att få igång produktionen. För säkerhets skull bör man ta bort riskornen sedan, innan de börjar ruttna och försämrar vattenkvalitén.

Det finns de odlare som är väldigt noga med vilken sorts infusorie som ges till ynglen, det finns faktiskt arter som inte är så fredliga mot en del mycket känsliga fisklarver, eller helt enkelt för stora och grova. Då är det bra att veta att vissa arter av infusorier går att odla i monokultur, d.v.s. utan inblandning av andra arter än den önskade. Två vanliga typer av infusorier som p.g.a. vissa egenheter kan odlas på detta sätt är Toffeldjuren och Hjuldjuren. Se avsnitten om Toffeldjur resp. om Hjuldjur för odlingstips gällande dessa infusorier.

Toffeldjur

De här mikroskopiska djuren har fått detta popu­lär­namn därför att de ser ut som ett fotspår av en toffel! Toffeldjur heter Paramecium på latin och är 0,1 - 0,3 mm stora. Det finns en mängd arter. Toffeldjuren är en del av de organismer som kallas för infusorier. Här är det frågan om en typ av Protozoer som kan fritt röra sig med hjälp av hårlika utskott som kallas för cilier.

Protozoer går att finna vartsomhelst ute i naturen, på ställen där det är litet fuktigt; fuktig jord, färskvatten och ute i oceanerna. Det är pyttesmå djur (eller växter, de har ordnats till bådadera), vars enskilda individer inte går att urskilja utan mikroskop. En del av dessa är parasitära och kan orsaka inre sjukdomar hos människor och djur. Plasmodium, malaria m.m. Exempel på andra Protozoer med egen "rörelse­förmåga" är de välkända amöborna, vilka också kan förorsaka infektioner hos människor. Att odla Protozoer för yngelmat är dock helt ofarligt.

Toffeldjuren går att hitta i främst ytskiktet av det syrefattiga, stilla­stående vattnet i en regntunna, där du även kan hitta björndjur och annat smått. Toffeldjuren hör till de infusorier som man kan odla i renkultur, alltså var för sig. Man kan ibland finna färdiga kulturer att köpa i butikerna utav dessa infusoriedjur. Startmaterialet för en sådan odling när du beställer det i butiken kallas för "Protogen", men använder du dig av en sådan startkultur finns det alltid risk för inblandning av oönskade protozoer. Jag har dock aldrig råkat ut för några problem i detta sammanhang, så jag kan rekommendera detta varmt, även som tillsats direkt i akvarievattnet.

För att odla dem behövs alltså inte nödvändigtvis en startkultur, du får lätt fram dessa själv:

• En stor glasburk eller flaska fylls med luftat syresatt vatten. Behållaren måste vara noggrant rengjord och steriliserad.
• Lägg i ett par bitar kålrot eller torkade (!) bananskal. Kålrotsbitarna får vara 1x1x1 cm stora, skalbitarna ungefär likadana i kvadratyta eller grovt strimlade. Man kan också använda sig av torkade, pulveriserade kålrotsbitar, vilket möjliggör en finare dosering och därmed längre livslängd hos kulturen..
• Ympa med litet vatten från en äldre kultur, eller gör som följer:.
• Fyll kulturglaset med gammalt syrefattigt vatten, till exempel från en regntunna. Efter ett tag syns toffeldjuren som en mjölkaktig hinna eller slöja strax under ytan..
• Kulturer i drift kan matas då och då med några droppar mjölk. Denna utfodrig ger inte samma obehagliga lukt på odlingskulturen, som gärna uppstår då man matar med bitar av kålrot eller kålrotspulver exempelvis..

Så här skördar du toffeldjuren:

Det enklaste tillvägagångssättet för att skörda toffeldjuren är nog att använda sig utav en långhalsad flaska som du fyller ända upp till halsan­sat­sen med kultur­vattnet. Placera en bomullstuss precis där, ovanpå kulturvattnet, och fyll sedan upp halsen med rent vatten. Genom syrebristen drivs toffeldjuren till att förflytta sig uppåt i flaskhalsen, passerar bomullstussen och hamnar så småningom i det mera syrerika färska vattnet ovanför. Det tar bara en liten stund. Du kan även köpa ett glasrör med dia­me­tern 2-4 cm och korka igen ena änden. Du fyller 2/3 med infusorie­kulturen, stoppar igen med en bomulltsuss och fyller upp med rent vatten precis som i flaskan. När tillräckligt många toffeldjur samlat sig som en slöja under ytan, kan de tas upp med en pipett. Du kan även mata fiskarna genom att använda en ögondroppare eller plastspruta som finns att köpa på mindre glasflaskor respektive i plast för några tior på apoteket. Sedan matar du genom att du droppar ned den mängd du behöver direkt ned i akvariet, gärna nära ynglen, t.ex. genom en bit luftslang. Det går också bra att filtrera ut djuren med hjälp utav ett pappers- eller nylon-kaffefilter innan du matar med dem.

För det mesta kan man emellertid använda sig av kulturen direkt som den är vid matning. Silning är endast nödvändig då man behöver hålla tillbaka större smuts­par­tik­lar eller enbart vill få fram de allra minsta exemplaren av foderdjuren.

Toffeldjur är ett bra foder för även de allra minsta nyfödda fiskyngel. Djuren håller sig flytande en stund efter matningen, och ofta i de övre regionerna. Om dina yngel är vid bottnen, kan du helt enkelt rikta portionen ditåt.

Det finns yngel av vissa äggläggande arter fisk som är mycket små, för uppfödning av dessa behöver man sila infusorierna först. Man ger endast de minsta toffeldjuren som slinker igenom silen som vaggas i akvariets vattenyta tills man har fått den mängd man behöver. Resterande Toffeldjur ges till andra fiskar. Materialet till siltyget är en form av gasväv som i handeln kallas Bronsgasväv eller Fosforbrons-gasväv. Man kan också använda sig av sidengasväv.

Hjuldjur

Hjuldjur (rotatorier) är snarlika toffeldjuren i storlek och använd­ning, och räknas liksom dessa till de s.k. infusorierna. Den här typen av infusorier är stora nog att kunna fångas som levandefoder ute i naturen, förutsatt att man har håvar eller nät med lämplig storlek på maskorna förståss. Hjuldjuren lever i alla världs­hav och kring sandstränder och kuststränder. De flesta rotatorier lever i sötvatten. De fångas i alla skikt alltifrån vattenytan i små pölar till okända djup. Man hittar dem ofta i små stillastående strandnära vattensamlingar, där vattnet tidigare trängt in men senare dragit sig tillbaka ifrån.

Maximal storlek är 0,45 mm. De är ganska genomskinliga förutom några mörka eller violetta strukturer som syns ibland. En krona av flimmerhår i framänden bildar ett hjulorgan. Det kallas så, därför att flimmerhårens snabba rörelser orsakar att djuret ser ut som ett snurrande hjul. I andra änden har de ett utskott som kallas fot, där äggen bildas. Liksom hos Dafnier kan det ibland bildas ungar utan att äggen dessförinnan befruktats.

Hjuldjuren hör liksom toffeldjuren till de infusorier som man kan odla i renkultur, alltså var för sig hemma. Hjuldjur förekommer även i startkulturen "Protogen" som finns att köpa i välsorterade akvariebutiker, se avsnittet om Toffeldjuren.

För att kunna odla hjuldjur behöver du alltså en startkultur, som du antingen kan samla själv med ledning av ovanstående beskrivning, eller få från någon annan som odlar dem. Det är ett bra foder för de allra minsta fiskynglen, som behöver ett foder som inte genast faller till bottnen.

Ibland kan man finna färdiga kulturer av hjuldjur i akvarieaffärer med stort sortiment. Dessa brukar ges som ersättningsfoder till konserve­rade färdigfoder av typen "Liquifry".

• Odling och skörd sker på samma sätt som för toffeldjuren.