Testiklarnas herravälde. Sexualmoralens historia.
När min bok "Testiklarnas herravälde. Sexualmoralens historia." (The Supremacy of
the Testicles. The history of Sexual Moral) kom ut år 1986 väckte den ett enormt
rabalder. Alla dagstidningar, Sveris radio och television bad mig om intervjuer. Jag
var road av detta - till att börja med. Jag hade många gånger tidigare blivit tillfrågad
om intervjuer men jag hade nästan alltid nekat. Jag ville vänta tills jag hade gjort något
som var värt att tala om. När den bok var färdig, som jag hade arbetat med i ett tiotal
år, tyckte jag, att jag hade både rätt och plikt att uttrycka mig i massmedia. När jag såg
och läste artiklarna blev jag både förtvivlad och överraskad; mest över den barnsliga
upphetsning som titeln och mina uttalanden om kvinnors sexualitet hade åstadkommit.
Hur kom jag på idén att kalla boken "Testiklarnas herravälde"? Hur vågade jag
sätta
en sådan titel på omslaget? Vad menade jag med dessa ord? Vad handlar boken
egentligen om?
Dessa frågor har jag besvarat många gånger. Jag skall göra det ännu en gång.
För det
första var det inte jag som hittade på titeln. Min lektör hade sett orden "testiklarnas
hegemoni" eller något liknande som kapitelrubik i en bok skriven av en fransman, som
jag inte minns namnet på. Vi bytte ut "hegemoni" mot "herravälde" eftersom de flesta
som jag testade rubriken på inte förstod ordet "hegemoni".
Jag tvekade inte att sätta denna titel på omslaget. Jag var van vid utländsk litteratur i
ämnet och hade sett många olika slags titlar på böcker och artiklar. Jag kunde inte
drömma om att den här titeln skulle vara särskilt kontroversiell för de fördomsfria
svenskarna. När jag såg tidningsrubrikerna förstod jag att jag misstagit mig. Sverige
var inte det fördomsfria land som så ofta påstås. Ifråga om sexualpolitisk analys
och
diskussion visade det sig vara en småskuren ankdamm. Jag sade något som helt enkelt
inte var tillåtet att säga vid den tiden: att den sexuella revolutionen inte alls var enbart
till nytta för oss kvinnor. Jag bestred således ett budskap som sexliberaler hade
indoktinerat oss med i åtskilliga årtionden.
Med "testiklarnas herravälde" menar jag, den makt som män ofta hävdar att deras
sexualdrift har över dem själva. I rättegångar om våldtäkt, incest och otrohet
har män
rättfärdigat sig med argumentet att de inte kunde "behärska sig". Deras sexualdrift
utövar en sådan makt över dem, att de inte kan betvinga den ens en kort tid utan
allvarlig fara för deras fysiska och psykiska hälsa. Den ständigt pågående
spermieproduktionen kräver sin regelbundna uttömning. Män gör stor affär av att
deras testiklar behärskar dem. Den logiska följden av deras påstående att den
regelbundna uttömningen av sädesvätska måste äga rum i kvinnors kroppar blir att
testiklarna har herravälde över kvinnorna också. I de flesta länder i världen finns
inte heller något som kallas våldtäkt i äktenskapet.
Testiklarnas herravälde handlar sålede inte om mig, vilket massmedia fick folk att
tro. De som skrev om boken visste inte mycket om dess innehåll. They had bara läst
några rader i efterskriften, där jag kort redogjorde för min uppfattning om den
"sexuella revolutionen" och berättade att jag var änka och hade levat många år
i
celibat när mina barn var små. Detta yttrande sammankopplades och blandades ihop
med att jag i en intervju hade sagt att jag levde ensam och utan sexuell relation. Sedan
blev celibatet mina referenters huvudtema. Jag kallades "sexualfientlig" and
"manshatare". Min attityd berodde på att jag blivit djupt besviken på dåliga älskare
i
mitt tidigare liv, sades det.
Följaktligen var jag en förbittrad kvinna som missunnade andra kvinnor ett njutningsfullt
sexualliv med män. Några av mina gamla vänner ringde och undrade om att det faktiskt
var om mig alla dessa dumheter skrevs. En del av mina kritiker lade ner stor möda på
att bevisa hur förtjusta kvinnor var i samlag och hur väldigt lyckliga människor i
allmänhet var i sina sexuella relationer.
"Testiklarnas herravälde" handlar således inte om mig. Den är en historisk avhandling
och en sexualpolitisk analys som går tillbaka till 1700-talet och fram till 1960-talet
men betonar perioden 1880-1920. Min avsikt var att rätta till en del misstag i tidigare historieskrivning.
Jag hoppades också, att den nya kunskap som jag presenterade skulle åstadkomma en debatt om de frågor,
som var ämnet för dagen i mitten av 1980-talet:
prostitution, pornografi, våldtäkt, incest och kvinnomisshandel; frågor som också en
tidigare kvinnorörelse hade engagerat sig i.
Ett av de misstag jag ville korrigera, var det historiskt osanna påståendet att feminister
och sexualliberaler alltid hade varit de bästa vänner och strävat tillsammans för
kvinnors frigörelse på samhällets alla områden. Tvärtom fanns, under flera decennier,
en stark antagonism mellan feminister and sexualliberaler. De tidiga feministerna gick
inte i täten för den "sexuella frigörelsen". Om de inte förteg denna fråga
så intog de en
totalt negativ attityd. De ansåg att sexualliberalerna betraktade kvinnan som sexobjekt
och att sexliberalismens genombrott skulle innebära en tillbakagång i den emanciaption
som påbörjats; något som de, enligt min uppfattning, på många punktyer fick rätt
i.
Enligt min åsikt innebar sexualliberalismens seger, att kvinnoemancipationen vändes i
en annan riktning. I stället för kamp för jämlikhet började man betona skillnaden mellan
könen och hävda att kvinnans viktigaste uppgift var erotiken och mannens produktionen.
Därför kom yrkesarbete och politiskt inflytande att bli lågt prioriterade frågor bland
svenska kvinnor. Det faktum att det finns väldigt många kvinnor på den svenska
arbetsmarknaden motsäger inte detta påstående. De flesta kvinnor arbetar inte för att
försörja sig själva utan för att ge ett ekonomiskt bidrag till det hushåll de har
tillsammans med en man.
Kampen för sexuell frigörelse leddes av män. Det var män som agiterade - i eget
intresse - för såväl skilsmässa och fria kärleksförbindelser som för preventivmedel,
abort och fri pronografi, men de talade som om det var till kvinnans nytta. Kvinnor
behövde preventivmedel så de slapp att gå under av otaliga graviditeter. Även
pornografi och sexklubbar var till kvinnans fördel, sades det. Kvinnor fick spela
ut sin sex appeal och kasta av sig den "falska blygsamhet" som under lång tid hade
hämmat deras sexualdrift, lät det. Vissa män försvarade till och med prostitution med
liknande argument.
Syftet med kampen för sexuell frihet var inte kvinnors rätt till sexuell njutning. Tre helt
andra motiv dominerade: omtanken om mäns "obetvingliga" sexualdrift, oro för
överbefolkning och ras försämring.
I "Testiklarnas herravälde" har jag presenterat de författare, filosofer och ideologer som
slog an tonen under olika epoker och som jag anser hade det största inflytandet på den sexualpolitik
och sexualmoral som etablerade sig så fullständigt i vårt land, att det länge
var nästan omöjligt att ifrågasätta den. Hoten från HIV and AIDS måste komma innan
det
var möjligt att förändra denna attityd.
Många av de personer som deltog i sexualdebatten kring sekelskiftet 1900 varnade for
vad de förutsåg skulle bli de praktiska följderna av sexliberalismens genombrott. I
"Testiklarnas herravälde" finns ett kapitel rubriserat "Sadismen finner sin väg".
I detta
kapitel framhäver jag tesen att den yttersta konsekvensen av sexualliberalismen är en
värld som 1700-tals filosofen Marquis de Sade beskriver i alla sina böcker; en värld
där allting är tillåtet för dem som har makten; våldtäkt, incest, barnamord, mord,
barnpornografi och nekrofili. Jag hävdar även att många människor under sekelskiftet
1900 vände sig emot den framväxande sexliberalism därför att den var i opposition
till kristendomen och grundades på ateism and materialistiska doctrines.
En mer konsekvent materialist än marquis de Sade kände inte den tidens människor till
och ännu har ingen sådan funnits. Trots att de Sades böcker placerades på bibliotekens
hemliga hyllor under rubriken "Gift" fanns det en hel del människor som visste vad de
handlade om. Dessa människor fruktade att dessa böcker skulle bli allmänt kända och
deras idéer omsatta i verkligheten. de Sade hävdade att enligt konsekvent materialism
existerade ingen moral och följaktligen inte heller några brott. Sensuell njutning är
människans högsta målsättning och det enda som gör livet värt att leva. Eftersom
det
endast är den starke som kan skaffa sig alla de njutningar han önskar sig, så måste den
svage vara hans legitima offer.
de Sade vände upp och ned på alla kristna begrepp. Exempelvis lärde han att det lönar
sig inte att vara god och dygdig. Sådant bestraffas medan den som är ond och lastbar
får framgångar. Enligt kristendomen får godheten och dygden alltid sin belöning, om
inte förr så i himmelen. Sadeanismen passar bra som en ideologisk överbyggnad till det
ekonomiska system som dominerar vår värld. Denna filosopi tillåter oss att förstöra
vår
miljö och exploatera naturen på ett sätt som hotar vår planets framtid. Hörnstenen i
denna världsåskådning, utvecklad under industrialismen, är materiell njutning.
Njutningsprincipen passas bra ihop med kapitalismen, vars huvudprincip är profiten.
Sexualmoralen handlar om vår livsenergi av vilken sexualdriften är en form som kan
användas för självisk njutning eller för att befrämja kärleken i världen. Alla
de
bestialiteter som de Sade beskriver har troligen alltid och överallt existerat. I vår tid
har emellertid he outlook on mankind which underlies such phenomenon has been preached in the name of freedom as
a right and a duty for all to live after, while earlier it was a monopoly reserved for princes and dictators. This
"democratising" of cruelty has been labelled struggle for free love, free sex, sexual emancipation and
so on.
A great deal has happened since 1986, when "Testiklarnas herravälde" was published. People’s consciousness
of sexual violence and oppression as well as environmental pollution has been brooder and deeper. Many tendencies
also point unfortunately in opposite direction, to worse violence and destruction, greater evil. I am convinced
of that the view of sexuality and love we have is of great importance for our way of thinking and acting in all
other connections. The sexual moral and sexual politics which are based on "the supremacy of the testicles"
must be thrown on the dustheap together with the outlook of mankind which is to blame for the terrible fact, that
our planet is going to be destroyed. It must be replaced by a moral and a politic based on solidarity and respect
for our fellow-beings. Then so called group-rapes will be impossible. It will be impossible that nine boys can
rape one very young girl and that men can watch video films there other men are "fucking" women with
their fists and other cruelties.