Holländsk matematiker, astronom och fysiker. Han är en av de mest betydande naturvetenskapsmännen genom tiderna och gjorde viktiga upptäckter inom olika områden. Bl.a. avslöjade han Saturnusringens verkliga natur, studerade Mars samt upptäckte Titan, en av Saturnus månar. Vid sina astronomiska observationer behövde han en bättre tidmätare varför han konstruerade pendeluret.
Amerikansk fysiker, kemist och tekniker, chef för forskningslaboratorierna vid General Electric. Han gjorde banbrytande insatser av såväl teoretisk som praktisk art inom både fysik (el-urladdning i gaser, kvicksilverpumpen) och kemi (adsorption, monomolekylära skikt). Langmuirs insatser inom ytkemin belönades med nobelpris 1932.
Svensk-Amerikansk uppfinnare. Han har varit särskilt verksam inom radio- och elektroniken och räknas till pionjärerna inom TV-tekniken.
Skotsk elekroingenjör. Han konstruerade 1923 den första televisionsanläggningen med vilken man kunde överföra bilder samt utverkade att det engelska radiobolaget BBC började regelbundna TV-sändningar från London.
Amerikansk fysiker, professor vid University of Illinois, erhöll 1956 nobelpriset i fysik (delat med W. Shockley och W.H. Brattain). Han har teoretisk och praktiskt utforskat halvledarens egenskaper. Hans grundforskning ligger bakom uppfinningen av transistorn. 1972 fick han ännu en gång nobelpriset i fysik (delat med L.N. Coopercoch J.R. Schrieffer) för den teoretiska förklaringen av supraleningsfenomenet.
Amerikansk fysiolog och dövstumslärare av skotsk börd. Han uppfann telefonen i dess första tekniskt användbara form och erhöll patent på den 1876.
Tysk ingenjör som 1885-86 konstruerade den första praktiskt användbara bensinmotorvagnen. Den av honom grundade motor- och bilfabriken ingår sedan 1926 i Daimler-Benz AG (tillverkare av Mercedes-Benz-bilar).
Amerikansk uppfinnare av tysk börd. Berliner utvecklade den av Thomas Edison konstruerade fonografen till något som han kallade grammofonen, varigenom inspelningarna kunde massproduceras från en skivmatris. I sin födelsestad Hannover startade han 1898 Deutsche Grammophon Gesellschaft, ett företag som överlevt två världskrig. Berliner Gramophone Company heter nu RCA Victor och är ett världsföretag inom grammofonindustrin. Även inom mikrofonområdet gjorde Berliner konstruktioner av stor betydelse för telefonens utveckling.
Engelsk tekniker som 1855 fick patent på en metod för framställning av stål. Metoden blev 1858 praktiskt användbar efter omfattande försök av den svenske industrimannen Göran Fredrik Göransson. Metoden lade grunden till den moderna stålindustrin och Bessemer blev 1879 adlad för sin uppfinning. Flyande råjärn (tackjärn) fylls i en bessemerkonverter, en tippbar, stålmantlad ugn, fodrad med ett eldfast material, som för att motstå den sura slagg som bildas vanligen består av silikattegel eller kvarts. Genom inblåsning av enbart luft eller luft blandad med syre befrias råjärnet, som måste vara kisel- och manganrikt men fosforfattigt, från föroreningar och ombildas till stål. Först oxideras och förslaggas i huvudsak mangan och kisel under gnisbildning och stark värmeutveckling, därefter oxideras kolet och bortgår i gasform. När kolhalten sjunkit till önsad nivå, tippas konvertern framåt, och stålet hälls i formar. Bessemerprocessen och den närbesläktade thomasprocessen (ofta kallad den basiska bessemerprocessen), vid vilken kiselfattigt men fosfatrikt råjärn kan utnyttjas, har fortfarande mycket stor betydelse men ersätts alltmer av martin- och elektrostålprocesserna, som bl.a. har de fördelarna att de kan utnyttja större mängder skrot och också är användbara på legerat stål. - En metod liknande bessemerprocessen utnyttjas vid framställning av koppar.
Tysk fysiker. Han gav viktiga bidrag till den trådlösa telegrafins utveckling och uppfann katodstrålröret, som länge kallades Brauns rör. 1909 delade han nobelpris i fysik med Marconi.
Amerikansk ingenjör, konstruerade en pistol med automatisk omladdning och patronmagasin i kolven. Den infördes 1907 i svenska armén under beteckningen pistol m/07.
Tysk kemist, professor i Kassel 1836, i Marburg 1838, och i Heidelberg 1852-89. Bunsen studerade bl.a. organiska arsenikföreningar och gasformiga ämnen. I samband med det senare studiet införde han nya arbetsmetoder och utvecklade den moderna gasanalysen. Till hans viktigaste insatser hör upptäckten av spektralanalysen, som han gjorde tillsammans med G.R. kirschhoff 1859, och med vars hjälp de upptäckte de nya grundämnena cesium rubidium.
Amerikansk kemist. Han ledde Du Pont-koncernens forskning om syntetiska material. Arbetet resulterade i uppfinningen av nylon och andra amidplaster.
Engelsk uppfinnare, ursprungligen präst. Han konstruerade 1784 den första mekaniska vävstolen och patenterade 1789 en ullkamningsmaskin.
Amerikansk ingenjör som konstruerade det första enhandseldvapnet med roterande magasin, revolvern (1829). Han patenterade den 1835 och bildade 1836 ett bolag för exploatering av sina uppfinningar.
Engelsk uppfinnare. Haan konstruerade 1774 en spinnmaskin, som han kallade "mule-jenny" eller "the spinning mule". Den var en utveckling av tidigare typer.
Engelsk fysiker och kemist. Som fysiker har han framför allt sysslat med gasurladdningar och kadodstrålar och kunde 1861 på spektroskopisk väg påvisa grundämnet tallium.
Fransk ingenjör och uppfinnare. Han konstruerade 1769 den första "automobilen", en ångmaskinsdriven trehjuling.
Fransk uppfinnare, fotograf och teaterdekoratör. Han är framför allt känd för sin uppfinning av dagerrotyin (daguerrotypin), som är den äldsta fotografiska förfarandet. Uppfinningen gjordes vid 1830-talets mitt.
Banbrytande tysk motor- och biltillverkare. Han byggde på 1880-talet i samarbete med Wilhelm Maybach de första snabbgående bensinmotorerna med stående cylindrar och slutet vevhus. En dylik motor med cylindervolymen 0,26 liter och effekten 0,5 hk monterades 1885 i världens första praktiskt användbara motorcykel. Daimler tillverkade 1886 vattenkylda motorer av samma slag för en motorbåt och en fyrhjulig vagn, den första praktiskt användbara fyrhjuliga bilen. Han utvecklade senare i samarbete med Maybach två- och fyrcylindriga radmotorer (Daimler-Phoenix-motorer), som användes av de flesta av den tidens bilbyggare, däribland de franska pionjärerna Panhard & Levassor och Peugeot. Daimler-fabriken förenades 1926 med Benz bilfabrik till Daimler-Benz A.G.
En av Englands mest betydande kemister. Efter tre års naturvetenskapliga studier publicerade han år 2800 ett arbete över bl.a. kvävets oxider och syror. Skriften väckte stor uppmärksamhet och han kallades 1801 till Royal Institution i London, där han ett år senare tillträdde en professur. Han gjorde betydande insatser inom lantbrukskemi och garveriteknik, men viktigast var hans arbeten över den elektriska strömmens inverkan på kemiska föreningar i lösning. Dessa studier ledde till framställning av alkalimetallerna natrium och kalium (1807) samt av de alkaliska jordartsmetallerna magnesium, kalcium, barium och strontium (1808). Han var den förste som insåg att klor var ett grundämne och bestämde vidare saltsyrans rätta struktur och vederlade därmed den gamla uppfattningen att sura ämnen med nödvändighet innehöll syre.
En av Davy uppfunnen oljelampa, Davys säkerhetslampa, fick stor betydelse i kolgruvorna. Lampan var konstruerad så att eventuella explosiva gruvgaser inte kunde antändas av dess låga.
Tysk ingenjör som 1892 tog patent på en förbränningsmotor som senare uppkallades efter honom. 1893-96 utförde han mängder av prov med den nya motorn på Maschinenfabrik Augsburg, innan han fick den att fungera driftsäkert. Tack vare den goda bränsleekonomin fick dieselmotorn snabbt ett gott rykte och Diesel kunde sälja tillverkningslicenser till flera motorbyggare. Besvärliga patentprocesser och felslagna spekulationer förbrukade hns hälsa och förmögenhet och ledde till hans spårlösa försvinnande under en resa över Engelska kanalen.
Skotsk-Irländsk veterinär som 1888 skapade en användbar luftgummiring för cyklar. Dunlops luftgummiring var av samma typ som den skotske ingenjören Robert William Thomsons år 1845 patenterade luftgummiring för hästvagnar, en konstruktion som dock aldrig fick någon spridning. Dunlops "pneumatiska ringar" väckte däremot stort intresse, och redan 1889 bildades det första Dunlopbolaget för tillverkning av gummiringar.
Amerikansk industriman och uppfinnare. Han gjorde många fotografiska uppfinningar, bl.a. uppfann han 1884 rullfilmen, som började tillverkas 1888 med varumärket Kodak, vilket därefter kommit till användning för koncernens artiklar.Den första hopfällbara rullfilmkameran kom i bruk 1895. Han donerade mycket stora summor till kulturella, sociala och vetenskapliga ändamål, bl.a. till barntandvårdspolikliniker i olika länder, däribland Eastmaninstitutet i Stockholm som öppnades 1936. Institutet har, likaledes tillfölje Eastmans generositet, motsvarigheter i London, Rom, Bryssel, Paris och Rochester, USA, Eastmans hemstad. Eastmaninstitutet ingår sedan 1971 i Stockholms läns landstings folktandvård och fungerar som centralpoliklinik för barn.
Förutom vård, som är den helt dominerande verksamheten, bedrivs utbildning och kliniskt utvecklingsarbete. Utbildningsprogrammet omfattar specialistutbildning inom barntandvård och tandreglering men också fortbildningskurser.
Institutet har avdelningar för barntandvård (pedodonti), tandreglering (ortodonti), protetik, oral kirurgi och odontologisk röntgendiagnostik. Totalt finns c:a 50 tandläkartjänster och 70 tandskötersketjänster. Den multidisciplinära uppbyggnaden underlättar samverkan mellan specialister inom olika ämnesområden, vilket förbättrar möjligheterna att även ge patienter med särskilt komplicerat vårdbehov adekvat vård. - Eastman Kodak Co., Rochester, New Jersey, ett av USA:s 25 största industriföretag, grundades 1901 genom en sammanslagning av nagra företag, skapade av George Eastman, det äldsta 1880. Ett av dessa företag var Eastman Kodak Co., som grundades 1892. Koncernen har allt sedan starten varit världens ledande inom den fotografiska branschen. Det världsomspännande företaget tillverkar och forsäljer film, kameror och annan optisk apparatur för privat och industriellt bruk, vidare konstfiber av olika slag, färg- och lösningsmedelsämnen och andra kemiska produkter såsom aceton. Koncernen omsatte 1972 3,48 miljarder dollar och hade c:a 115 000 anställda. I Sverige är företaget representerat av helägda Kodak AB, Mölndal, som - i samband med att Eastman Kodak Co. 1966 övertog det - ändrade namn från Hasselblads Fotografiska AB (som härleds från 1841).