Vilhelmine konverterade, till sin protestantiske faders
stora förtret, och fick namnet Natalja Aleksejevna.
Pavel och Natalja gifte sig den 29 september 1773.
Äktenskapet blev misslyckat. Natalja var slösaktig,
ärelysten, lättsinnig och självisk. Hon vägrade lära
sig ryska och fantiserade om att en dag själv sitta på
tronen. "Att Natalja erfor en sådan längtan att få komma
till makten berodde på att hon var djupt missräknad i sitt
liv som kvinna", skriver Henri Troyat. "Hon hade dragit för
stora växlar på sin anpassningsförmåga då hon hade gift
sig med denne fule, hånskrattande, inskränkte och grymme
furste." Pavels bakgrund är omdiskuterad, det finns tre
teorier om hans födelse. En teori säger att han är son till
tsarparet Jekaterina II och Pjotr III. En annan välkänd teori
säger att han är son till en av Jekaterinas många älskare,
Sergej Saltykov. En tredje mer osannolik variant berättar att
när barnet som Jekaterina fick 1754 var dödfött, då åkte
dåvarande tsaritsan Jelisaveta ut till en närliggande by
och hämtade med sig ett nyfött barn. Befolkningen i byn
skickades till Sibirien för att inte kunna berätta sanningen.
När Pavel var nyfödd hade tsaritsan Jelisaveta skilt mor och
son åt för att uppfostra honom själv, precis så som Jekaterina
senare skulle göra med sina egna barnbarn. När Jelisaveta dog
fick Jekaterina tillbaka Pavel, men deras mor- och- son- relation
var förstörd. När Jekaterina dessutom lät mörda Pjotr III, som
Pavel så gärna ville se som sin far, för att själv bestiga
tronen, då började han hata henne. Han ansåg att pratet om att
Saltykov var hans far var förtal.
Natalja Aleksejevna dog i barnsäng den 15 april 1776.