Datum 2003-02-28

Skolverket måste agera i Göteborg

  Sitter Skolverket bara på läktaren och ser på när den kommunala  nedrustningen av skola och barnomsorg är i full gång på arenan? frågar  sig Carina Blid och Birgit Nielsen.

Nedskärningarna inom skola och barnomsorg har fått föräldrar och barn  i många stadsdelar i Göteborg att protestera högljutt. Oron är stor över kvaliteten i dagens skola och över förväntade kvalitetsförsämringar. Kostnaden per barn i Göteborgs kommun är låg i en jämförelse med landet i övrigt. Och nu ska nedskärningar inom skola och barnomsorg rädda stadsdelarnas budgetar.

På bekostnad av barnen, anser föräldrarna.  Skolan är bra, anser kommunen. Färre barn gör att vi måste skära ner utgifterna.
Men vilken roll intar Skolverket, då frågor och påståenden haglar från politiskt håll och från föräldrarnas sida. Visar verkligen Skolverket vägen när kommuner och stadsdelar bedriver utbildning med helt olika ekonomiska resurser.

I skollagen står det att "Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet". Samtidigt står det också i bestämmelserna att kommunerna har en stor frihet att bestämma hur skolan ska bedrivas.
På samma sätt som det inte går att koka soppa på en spik så kan skolan inte fungera utan tillräckliga ekonomiska ramar. Grundproblemet är fördelningen av ekonomiska resurser från kommunen och att det samtidigt saknas tillräcklig tillsyn det vill säga granskning av kvaliteten i skolor och förskolor.

Skolverket har som sin uppgift att bedriva tillsyn på den utbildning som bedrivs i kommunerna och ska även ingående studera och analysera resultat i skolan. Skolverket ska granska kvaliteten i förskola och skola. Denna granskning ska ge förslag till förbättringar och fånga upp goda exempel och därigenom bidra till att utveckla utbildningen.

I praktiken har detta hittills inneburit att när olika sakförhållanden beskrivs från föräldrarhåll anför Skolverket att så länge som inga föreskrifter eller bestämmelser bryts kan inte verket agera. Hur kommunen väljer att ordna undervisningen eller vilken pedagogik den vill använda är dess eget ansvar. Vidare tycks man anse att de påpekade bristerna i skolan är arbetsmiljörelaterade och därför berörs inte Skolverket.

I dag finns redan stora problem inom skola och barnomsorg som hög andel sjukskrivna och långtidssjukskrivna lärare och förskolelärare. Vidare är arbetsmiljön undermålig för både lärare och barn med buller, stress, otillräcklig ventilation, få toaletter, trångt och stora klasser. Nu pågår och planeras för ytterligare nedskärningar. Frågan som vi föräldrar ställer till Skolverket är om en undervisning verkligen kan bedrivas med tillräcklig kvalitet oberoende av om exempelvis:

  • klasstorleken ökar
  • köpstopp på läromedel införs
  • teoretisk slöjd och hemkunskap införs
  • barn med särskilda behov får mindre stöd genom att antalet specialpedagoger minskas med hälften
  • barn får otillräckligt med mat på lunchen (som soppa med högst en smörgås, två dagar per vecka)
  • sjukfrånvaron är hög och omsättningen stor bland lärarpersonalen

(Exemplen är från skolor i Torslanda och Majorna.)

Kan inte dessa brister och problem visa på att de ekonomiska ramarna är för små för att en tillräcklig kvalitet ska kunna upprätthållas? Kostnaden för elever hos stadsdelarna i Göteborg varierar mellan 47 700 och 74 500 kr/barn. Torslanda har den lägsta kostnaden per elev av stadsdelarna i Göteborg. 

Är kvaliteten på skolundervisningen i Torslanda lika bra som i övriga Göteborg eller jämfört med genomsnittet i landet? Lärartätheten i Torslanda är också den lägsta i hela Göteborg. Kan den bli hur låg som helst? Påverkas inte kvaliteten av lärartätheten?

Undervisningen i Göteborgs kommun är i dag inte likvärdig från en stadsdel till en annan. De ekonomiska ramarna är mycket olika och detta påverkar kvaliteten.

Även om det inte går att visa att någon av skollagens generellt formulerade föreskrifter bryts av kommunen kan Skolverket agera i likhet med andra tillsynsmyndigheter som Arbetsmiljöinspektionen, länsstyrelsen och miljöförvaltningen. En tillsynsmyndighet kan lämna råd eller påpeka små eller stora brister. Men att bara luta sig tillbaka och konstatera att ingen bestämmelse bryts och därför kan inget ytterligare sägas, det är svagt. En tillsynsmyndighet bör med sin erfarenhet och kompetens kunna vägleda kommuner i syfte att undervisningen ska hålla en tillräckligt bra kvalitet i hela landet.


Carina Blid
förälder i Torslanda

Birgit Nielsen
Kungsladugårdsskolans föräldraförening, Majorna