Både lärare och annan skolpersonal deltog i undersökningen. Nio av de 31 anställda som svarade - 29 procent - kryssade i alternativet ja på frågan "Har du under det senaste året råkat i en hot- och våldssituation?"

Vi gör ett besök i skolans personalrum för att diskutera situationen med några lärare.

Marga Widén, lärare på mellanstadiet, berättar att hon tillhör dem som svarade ja.

- Men jag har inte känt mig hotad personligen. Däremot har jag varit med om hotfulla situationer. Språkbruket elever emellan har blivit tuffare det senaste åren.

Åke Strand, även han lärare på mellanstadiet, svarade nej på frågan.

- Om någon elev säger att "Jag ska slå ihjäl dig" så uppfattar inte jag det som ett hot. Jag tolkar det som ett uttryck för frustration. Jag svarar nåt i stil med "Ja, slå ihjäl mig, och så sätter vi oss ned och pratar om det efteråt".

Marga Widén:

- Men nästan 30 procent av lärarna har ändå svarat ja frågan. Det är tydligen så att många upplever att det uppstår våldsamma eller hotfulla lägen.

- Sådana här tecken syns ju inte bara i skolan. Att åka buss, till exempel, är annorlunda idag än för ett antal år sedan. Hockey- och fotbollsmatcher är råare än förr. Det blir mönster för eleverna att ta efter, säger lågstadieläraren Gun-Britt

Bentzer.

Åke Strand:
- Ibland påminner lärarrollen om hockeydomarens. Man kan åka på en smäll om man går emellan barnen i en konflikt. Det går också att medvetet hålla sig på avstånd. Men det är ett tecken på att man inte bryr sig om dem.

Stefan Jansson, slöjdlärare på både låg- och mellanstadiet, svarade nej på frågan.

- Jag har jobbat på behandlingshem där många av ungdomarna var väldigt utagerande. Här är det väldigt lugnt, tycker jag. Möjligen är språket lite väl rått ibland.

När elever kallar lärare eller andra elever könsord, är själva innebörden nog inte så djup, säger han.

Marga Widén tvekar på frågan om undersökningens resultat pekar på en allvarlig trend. Efter en stund säger hon:

- Vissa hotfulla situationer skulle kunna ha blivit allvarliga, men vi har trots allt klarat av att hantera dem. Jag tänker på tillfällen när det har saknats resurser till barn som behöver hjälp.

- Jag tror att man ska tolka undersökningen just så - lärarna tycker att det saknas resurser, säger Eva Berntsson, skyddsombud på skolan. Gun-Britt Bentzer:

- Förr hade man halvklass ibland. Numera har vi aldrig det. Och det är för många elever i klasserna. Men just lågstadieeleverna är ändå schyssta mot varandra.

Åke Strand anser att siffrorna på ett sätt är tecken på en allvarlig tendens.

- Många ungar har inga spärrar idag. Om en lärare för 25 år bröt ett bråk, ja då blev det stopp. Kanske inte genast, men till slut. Nu händer det att det inte blir stopp. En del barn vet inte var gränserna går.

- När jag gick i skolan fanns det betydligt fler vuxna att vända sig till - lärare, bibliotekarie, sjuksyster, vaktmästare. Vart man kom så fanns någon vuxen. Man hann inte falla igenom nätet innan någon fångade upp en. Idag har nätverket tunnats ut, säger Åke Strand. . - Jo, så är det. Men det är ju likadant i hela Göteborg och i hela Sverige, konstaterar Eva Berntsson.

En händelse som ser ut som en tanke, är att Oscar Fredriksskolan under de kommande veckorna arrangerar temaveckor för att motverka våld och mobbning.

JOHAN BERGSTEN
031-60 90 36