Datum: 2009-03-09
|
Bottenplacering även för
Torslandas grundskolor - men ett svagt ljus syns syns vid horisonten Som en
del läsare kanske minns skrev jag ett par artiklar i Torslanda-tidningen i
höstas, där jag hävdade att skolchef Ewa Hansell mörkade Torslandaelevernas
medelmåttiga resultat i skolan. Hennes skönmålning bidrog sannolikt till att
Torslandas budgetförslag för 2008 gav en dålig utdelning för skolorna. Den
glättade bilden riskerade också att försämra våra politikers förhandlingsläge
gentemot Göteborg inför 2009 års budgetberedning. Debatt med positiva
konsekvenser Debatten
fick flera positiva konsekvenser, nämligen: A) Många föräldrar kom till det
öppna förmötet inför budgetbeslutet, och berättade om läget i skolorna,
vilket ledde till att skolbudgeten ökades med två miljoner. Visserligen en
droppe i havet, men det var allt man kunde åstadkomma i det läget. A) SDN-ledamöterna lobbade
kommuncentralt för att fördelningsmodellen för år 2009 skulle ändras, med
viss framgång. Modellen kommer äntligen att ta hänsyn till andelen elever
vars föräldrar saknar högskoleutbildning. Det innebär att vi åtminstone inte
kommer att ligga sämst vad gäller
kommunbidrag per 6-15-åring längre, även om det är en bra bit kvar till de
centrala stadsdelarna. Förändringen har också en positiv effekt för flera
andra ”lågutbildade” stadsdelar, inte minst Kärra-Rödbo (se faktaruta A). B) Lärarlaget på Nordlyckeskolan
skrev en artikel där man tog upp resursbristen. Med kännedom om
debattklimatet i Göteborgs kommun var det modigt gjort! Enhetskostnaderna 2007 lägst,
som vanligt Vid tidpunkten
för debatten var bokslutet för 2007 inte klart, så det gick inte att uttala
sig säkert om skolornas och fritidshemmens aktuella kostnader – även om det
gick att dra ganska säkra slutsatser från 2006 års kostnadsläge och 2007 års
budget. Nu är dock
stadsdelarnas räkenskaper sammanställda av Stadskansliet, och det är ingen
munter läsning. Förra veckan visade jag hur dåligt Torslanda ligger till vad
gäller resurser till barnomsorgen. I diagram B och
diagram C kan ni studera motsvarande siffror för
grundskolorna och fritidshemmen. Skillnaderna
i enhetskostnader motsvarar svindlande totalbelopp. Enbart för att komma upp
i nivå med Askim, som ligger näst sämst till , hade vi behövt lägga 7
miljoner mer på skola och fritidshem förra året. Upp till Centrums nivåer
krävs det 52 miljoner. Håll trycket uppe! De
SDN-ledamöter från (s) och (mp) som har lyckats förändra fördelningsmodellen
i positiv rikning är värda ett stort tack. Nästa steg blir att identifiera
och åtgärda andra faktorer som bidrar till att Torslanda har en dålig ekonomi
trots kommunens lägsta enhetskostnader. Det
kan bli ett tufft jobb. I stort sett alla politiska partier verkar ha en selektiv syn på begreppet
solidaritet, som inte omfattar orättvisor som drabbar torslandaborna. Att det
är valår 2010 bådar inte heller gott – de billigaste politiska poängen
plockar man nämligen inte på att hjälpa det ”välmående” Torslanda. Det är
alltså viktigt att vi hjälper lokalpolitikerna genom att hålla grytan
kokande! Föräldrakooperativens styrelser kan t.ex. anmäla kommunen för brott
mot likställighetsprincipen. Personalen på dagis och skolor måste våga tala klartext om resursbristen. Jag
hoppas att rörelsen för en egen kommun snart orkar gå en rond till. Det finns
en mellankommunal resursfördelningsmodell, så man behöver inte oroa sig för
att det skulle vara en egoistisk handling. Bara mindre masochistisk än att
stillatigande acceptera sakernas nuvarande tillstånd. Mer
siffror finns på http://hem.passagen.se/torsnet |
