|
Hur kan skolchefen försvara resultaten?! I det
förförra numret av Torslanda-tidningen hade jag skrivit en artikel där jag kommenterade Torslandas
budgetförslag för år 2008, och det faktum att politikerna fått se väldigt
lite, och dessutom förvirrande, siffror gällande skolornas resultat vt 2007.
I det förra numret svarade skolchef Ewa Hansell. Svaret visar varför
Torslandaskolorna förmodligen aldrig kommer att få någon vettig budget så
länge hon sitter kvar. Ewa påpekar att Torslandaskolorna presterar en högre
andel gymnasiebehöriga än Göteborg i genomsnitt, vilket även framgick av den
rosa faktarutan i min artikel. 92% gymnasiebehöriga borde dock inte mycket
att skryta med, med tanke på att i stort sett alla nior har svenska som
modersmål och har gått alla skolår i svensk grundskola. 28 nior i
Torslanda saknade godkända betyg i svenska, matematik eller engelska när de
gick ur nian i våras. Förmodligen har andelen gymnasiebehöriga aldrig
tidigare varit så låg i stadsdelen. Av de elever som lyckades bli godkända, hade säkert
flertalet haft högre kunskapsnivåer om Torslandaskolorna hade kunnat erbjuda
mer lärarstöd. Den totala andelen MVG-betyg var 15%, vilket kan jämföras med
Göteborgssnittet på 19%. Bara sex av Göteborgs stadsdelar har en lägre andel
MVG-betyg. Sluta låtsas att resultaten är mer än
medelmåttiga! Ewa
Hansell förklarar också att hon ville vänta med att redovisa niornas resultat
tills de finns publicerade i Skolverkets databas SALSA framåt årsskiftet,
flera veckor efter att budgetarbetet är avslutat! Detta är mycket underligt,
eftersom Stadskansliets sammanställningar publiceras redan i september och är
mycket mer omfattande. De är en riktig guldgruva för att t.ex. jämföra
Torslandaskolornas resultat med övriga Göteborg (se tabell A). Den enda tänkbara förklaringen
till dröjsmålet är att antingen förvaltningen eller politikerna hoppas att
snittbetygen ska ligga över de förväntade resultat som Skolverket räknar
fram, så att de kan framstå i bättre dager. Vid en
jämförelse av samtliga skolors förväntade snittbetyg ligger nämligen
Torslandas högstadieskolor någonstans i mitten, år efter år. Det beror på att
barnen här ute har relativt dåliga förutsättningar jämfört med de mer
akademikertäta stadsdelarna. Vad som
är anmärkningsvärt är att Göteborgs fördelningsmodell samtidigt säger att
barnen här ute har bäst förutsättningar i hela stan, och att vi har en
skolchef som försöker bekräfta den bilden genom att framställa medelmåttiga
resultat som toppenbra. Hur ska våra politiker någonsin lyckas uppnå rättvisa
villkor för Torslandaeleverna när den ansvariga tjänstemannen lägger ut
dimridåer?! Femmornas nationella prov Av Ewas
svar framgick också att förvirring fortfarande råder på förvaltningen
gällande resultaten på femmornas nationella prov. Det verkar vara för mycket
att hoppas på att politikerna någonsin kommer att få se en trendkurva för
2001-2007 med konsekventa mått, även om jag är övertygad om att underlaget
går att hitta om man har rätt kompetens och tillgång till förvaltningens
datorer. Det borde dock räcka att studera resultaten för år 2007 för att
sätta i halsen. Avsikten
med de nationella proven i årskurs fem är att stämma av att alla elever har
uppnått målen, och varje underkänt prov är ett tecken på en kunskapslucka som
behöver täppas till. I tabell B återfinns resultaten per skola
och ämne för år 2007. 17% av eleverna
hade alltså inte godkänt i sitt modersmål svenska, och 22% var underkända i
matematik. Framförallt är det Skutehagen och Torslanda Låg&Mellan som
bidrar till de dystra siffrorna. Ingen skolchef med självaktning borde vara stolt
över sådana resultat (jo, förresten - bland barn som inte har svenska som
modersmål, och med föräldrar som är analfabeter hade resultaten kunnat
betraktas som sensationellt bra). Det förvaltningen borde göra är att sluta
skönmåla verkligheten - annars kommer fördelningsmodellen aldrig att rättas
till. |