Budgetförslaget 2008 tyder på en likgiltighet för läget i Torslandas skolor!

 

I det förra numret av Torslandatidningen fanns en mycket bra genomgång av stadsdelens budgetförslag för 2008. Sällan har det varit så tydligt hur lågt våra majoritetspolitiker prioriterar grundskolan.

 

När de 19 miljoner som inte äts upp av inflationseffekter och nya ansvarsområden ska fördelas över stadsdelens verksamheter, får skolorna 800.000 kronor, vilket motsvarar ett påslag på 0,3%. Det är tredje året i rad som skolområdet endast får en symbolisk ökning. Detta brukar man motivera med på att elevantalet är i stort sett konstant. 

 

Vad gäller de ”små” elevökningarna, kan det vara bra att känna till den faktiska utvecklingen under de senaste åren (Källa: Torslanda årsrapport för 2006, samt muntliga uppgifter om 2007. Dessa siffror tas fram i dagarna)

 

Antal elever  i Torslandas skolor

Ökning i antal och %

 

Antal i egen skolbarnomsorg

Ökning i antal och %

2004

3284

 

1157

 

2005

3342

58 (1,7%)

1182

25 (2,2%)

2006

3413

71 (2,0%)

1240

58 (4,9%)

2007

3458

45 (1,3%)

Rapporteras snart

 

 

Det är kanske inga svindlande siffror, men det motsvarar trots allt ett antal skolklasser och fritidsgrupper. Om man vill kunna bibehålla personaltätheten måste man avsätta pengar för att kunna anställa fler lärare och fritidspedagoger.

Men inte ens det år som Trulsegården startade ökades den totala budgetramen till skolorna något nämnvärt. Ändå är det ett rimligt antagande att kostnaderna för vaktmästeri, städ, bamba etc. måste ha ökat avsevärt, och att utrymmet för lärarlöner därför krympte.

 

En orsak till den snåla attityden till skolorna kan vara förvaltningens bristfälliga uppföljning av hur det egentligen går för eleverna. I de bifogade rutorna har jag försökt sammanfatta information som finns tillgänglig för den som är intresserad, men som skolchef Ewa Hansell inte har hunnit/velat/ombetts visa för politikerna innan budgetförslaget presenterades.

(Däremot hade politikerna fått se en kurva som tycktes visa att resultaten på femmornas nationella prov hade förbättrats dramatiskt de senaste åren. En närmare granskning visade att denna trend var gravt felaktig och baserades på en jämförelse av äpplen och päron. I själva verket är det mycket som tyder på att resultaten 2007 var sämre än någonsin.)

 


I tabell A och B återfinns resultaten i de nationella proven för årskurs fem resp. några viktiga mätetal för slutbetygen i årskurs nio. Några slutsatser:

a)      Torslanda låg&mellan och Skutehagen presterade katastrofresultat på de nationella proven i årskurs fem i våras. Skolorna har således en hög andel sjätteklassare som inte bara behöver åtgärdsprogram, utan också faktiska åtgärder. Uppenbarligen förväntar man sig att skolorna ska kunna reda upp detta med befintlig bemanning. Frågan är vad det får för konsekvenser för de övriga årskurserna?

b)      Nordlyckeskolan uppvisar en resultattrend som förskräcker. Det är okänt vad politiker och förvaltning har dragit för slutsatser av detta. Ingen som helst koppling till Torslandas låga skolpeng får man förmoda...?!

c)      Torslanda Hög uppvisade positiva resultat vt 2006, när 17-barnsklasserna tog sin examen, åtminstone vad gäller andelen som blev behöriga till gymnasiestudier. Men fröjden blev kort. Den nuvarande kullen åttor på skolan består till exempel av klasser med 26-31 elever. Statistiskt sett kommer de ha fått 40 % mindre individuell lärartid än 17-barnsklasserna när de lämnar högstadiet. Någon som tycker att våra skattemedel verkar förvaltas på ett långsiktigt lönsamt sätt?!.

d)     Trulsegården hade sin första kull examenselever i våras. Var elfte elev var inte behörig till gymnasiet, och medelbetyget låg under Göteborgssnittet. Ändå var klasserna små jämfört med de 28-29-barnsklasser som tar examen om två år. Resultaten är dock inget att oroa sig för tycks man  anse, för annars hade man väl avsatt resurser till fler pedagoger på skolan?

 

Det är deprimerande och jobbigt att konfrontera stadsdelspolitikerna, men jag tror tyvärr att det är dags att det börjar mullra i föräldraleden. Skolans personal får nämligen inte protestera om de vill ha jobbet kvar (man kan fundera lite på den höga omsättningen på rektorer de senaste åren...).

Barn är anpassningsbara varelser som inte kan förväntas känna till vare sig hur det egentligen skulle kunna vara i skolan, eller hur viktigt det är att de får en bra utbildning.Det är alltså upp till er att bevaka deras intressen!

 

Julia Sjöström