Undervisningssituationen för Trulsegårdens sexor ännu sämre än befarat

 

I våras upptäckte föräldrarna till Trulsegårdsskolans blivande sexor att man planerade att bilda fem klasser med 26-29 elever i samband med att barnen flyttades från Björlandagården och Lillebyn.  Skolledningen stod fast vid sitt beslut, trots protester, och trots att skolan säger sig driva en modern pedagogik byggd på individuellt inriktad undervisning. När höstterminen började blev vi varse att barnen inte bara skulle få undervisning i väldigt stora grupper, utan dessutom hade man schemalagt alldeles för lite tid, och i stort sett ingen halvklassundervisning!

 

Det saknas över 100 undervisningstimmar

I stället för de 820 lärarledda timmar per läsår (22 timmar i veckan) som eleverna i årskurs 6 ska ha enligt timplanen, hade man lagt scheman som skulle ge 630-700 timmar per läsår (17-19 timmar per vecka). Även årskurs 7-9 på Trulsegården har för lite schemalagd undervisning jämfört med timplanen, om än inte i samma omfattning.

I de övriga Torslandaskolor som vi har kontaktat råder inte samma missförhållanden, utan man håller sig i stort sett till timplanen. För närvarande får till exempel Noleredskolans sexor 23 timmar schemalagd undervisning i veckan, vilket är 20-30 % mer.

 

Ökad segregation

Därmed kan man konstatera att segregationen i Torslanda ökar.

Norra Torslanda har statistiskt sett ett tyngre elevunderlag med större stödbehov, på grund av en lägre utbildningsnivå hos den vuxna befolkningen. Så länge stadsdelen hade en gemensam högstadieskola fanns det möjligheter att hantera detta genom lokal planering inom skolan.

I och med Nordlyckeskolans och Trulsegårdens existens ställs det större krav på stadsdelsledningen. Hittills får skolchefen och hennes underhuggare rejält underkänt!

 

Skolchefens försummelser

Några exempel på skolchefens försummelser

1)      Skolpengen anpassas inte till elevunderlaget på de olika skolorna. Ändå är det allmänt känt att föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande för barnens förutsättningar i skolan. Uppskattningsvis hundra av Trulsegårdskolans elever är i behov av särskilt stöd i någon form. För närvarande har skolan bara två stödresurser, vilket leder till väldigt hög arbetsbelastning på klasslärarna.

2)      Skolpengen anpassas inte till att sexorna i norra Torslanda har tvingats upp i högstadiet, vilket är en dyrare organisationsform. Om barnen hade fått gå kvar på mellanstadiet hade de kunnat få mer undervisning i mindre grupper..Den låga skolpengen för årskurs sex har lett till att lärartätheten är lägre än på Torslanda Hög och Nordlyckeskolan, vilket förstås ger en hög arbetsbelastning på hela Trulsegårdens personalstyrka.

3)      Det är fortfarande bara Trulsegårdskolan som är 6-9-skola i stadsdelen. Det innebär att barnen inte har något val när de avvisas från Björlandaskolan och Lillebyn. Det har också inneburit att Trulsegårdskolan är överfull, medan Torslanda Hög har mängder av tomma lokaler.

 


Omöjlig uppgift för rektorerna

På grund av den snåla ekonomiska tilldelningen har rektorerna på Trulsegården en omöjlig uppgift. Som ett exempel på resursbristen kan vi nämna att Torslandaskolan minskade sin lärarstab med 11 tjänster när elevantalet minskade med 115 elever, samtidigt som Trulsegården utökade med bara 7,6 lärartjänster när elevantalet ökade med 160 elever (en resursperson har tillkommit senare på grund av flera misshandelsincidenter på skolan).

Det är alltså knappast förvånande att schemat ser ut som det gör...! Hittills under höstterminen har sexorna på skolan missat 40-45 undervisningstimmar, och arbetet med att få till ett lagligt schema är ännu inte slutfört. Om inte några föräldrar hade reagerat över barnens korta skoldagar hade sannolikt missförhållandena fått pågå hela läsåret – kanske till och med hela högstadiet! 

 

Fall för Skolverket

Sammanfattningsvis får man konstatera att Torslandas högsta skolledning inte verkar villiga att stå för och rätta till sina misstag, för då hade man skjutit till pengar till att anställa mer pedagogisk personal. I stället får eleverna och lärarna på Trulsegården betala ett högt pris - vecka ut och vecka in. Samhällsekonomiskt är förstås det som pågår vansinne.

 

Hittills har tre möten med stadsdelens politiker och lika många möten med Trulsegårdskolans ledning lett till halvhjärtade och otillräckliga åtgärder. Kan det vara så illa att man inväntar någon form av proteststorm innan man agerar?! I vår arbetsgrupp har vi avsiktligt legat lågt, eftersom vi inte anser att man ska behöva riva upp himmel och jord för att få lagar och riktlinjer uppfyllda på våra skolor. I skrivande stund lutar det tyvärr åt att vi tvingas anmäla  missförhållandena till Skolverket, för att säkra att barnen får den undervisning som de har rätt till enligt skollagen.

 

Av Jan Andersson, Karin Eriksson, Julia Sjöström, Marie Clasgård, Sten Pettersson, Ing-Marie Olsson, Anette Svanstrand, Anne Andersson

Föräldrar till barn i årskurs 6 på Trulsegården