<<-- KULTUR
Den manliga dominansen av Pierre Bourdieu


Bourdieu skriver i sin bok Den manliga dominansen om världens etablerade ordning med dominansförhållandet som, enligt honom, felaktigt uppfattas som naturligt. Den manliga dominansen förklaras och uppfattas som naturlig på grund av biologiska och anatomiska skillnader mellan könen. Bourdieu menar att denna dominans inte alls är naturlig utan att den är resultat av något han kallar för symboliskt våld. Till skillnad från det fysiska våldet beskriver han det symboliska som "ett milt, omärkligt våld… som huvudsakligen utövas på rent symbolisk väg, via kommunikation och kunskap…" (Bourdieu, s. 11). Det symboliska våldet är ett sätt på vilket vår felaktiga uppfattning om den manliga dominansen som något naturlig förs vidare.

Skillnader mellan det manliga och det kvinnliga samt dominansstrukturen som grundas på dem är ett "resultat av ett oavbrutet (och alltså historiskt) reproduktionsarbete till vilket enskilda agenter… och institutioner - familjen, kyrkan, skolan, staten - bidrar" (Bourdieu, s.48). Med den anatomiska skillnaden mellan könen berättigar man den socialt konstruerade skillnaden mellan genus och den könsliga arbetsuppdelningen. Könsuppdelningen är alltså en social konstruktion och inte något naturligt, menar Bourdieu. Med det symboliska våldet, som utövas av alla ovannämnda institutioner, uppfostras pojkar till manlighet och flickor till kvinnlighet. Man tilldelar en förutbestämd social roll till män och en annan till kvinnor.

Kvinnorna ska enligt sitt rollmönster underkasta sig och syssla med husligt arbete i det privata och det dolda. Männen överlåter underordnade uppgifter till kvinnorna och klandrar dem "om de inte lyckas…, utan att för den skull ge dem förtjänsten om de lyckas" (Bourdieu, s. 46). Hur bra denna roll passar kvinnorna redovisar Betty Friedan i "Ett problem utan namn" från 1963. På 1960-talet ökade antal kvinnor i USA som sökte psykologisk hjälp. Det var först och främst hemmafruar som hade "allt" men var missnöjda med sina äktenskap och sina liv. Att ha en man, ett hem och barn var tydligen inte "allt" vad de kvinnorna behövde.
"Man vaknar på morgonen, och man undrar, vad är det för mening att fortsätta ännu en dag så här. Och så tar man en lugnande tablett, för då bryr man sig inte så mycket om, att det är meningslöst." (Friedan, s. 180)

Det är den roll som tilldelas kvinnorna (kvinnoidealen) som ligger i grunden till deras missnöje. En amerikansk psykolog, Abraham H. Maslow, utarbetade en behovstrappa med de behov som ska tillfredställas för att en människa (oavsett kön) ska vara psykisk frisk. Behovstrappan innehåller följande behov: fysiologiska (mat, sömn o.s.v.), trygghet, kärlek/närhet, uppskattning/respekt samt självförverkligande. Visserligen kan man utgå ifrån att kvinnorna i Friedans exempel har de tre första behoven tillfredställda, men som Bourdieu skriver uppskattas de inte alls för det de gör. Det viktiga behovet av respekt och uppskattning blir inte tillfredställd i deras fall. Självförverkligande, som enligt Maslow består i en ständig utveckling, kommer inte ens i fråga för dessa kvinnor. Man förväntar sig att de ska självförverkliga sig som kvinnor, inte som personligheter. De räknas alltså så gott som självförverkligade i sin husmors roll. Maslow påpekar också att samhället ofta är orsak till att otillfredsställda viktiga behov leder till frustration. Vi ser här att hans påstående är riktigt åtminstone när det gäller kvinnor och deras roll i samhället.

Bourdieu skriver att kvinnor möter männens våld, både det symboliska och det fysiska, med sitt eget milda våld i form av magi, trolldom, list, lögner och passivitet (Bourdieu, s. 45). Man kan säga att kvinnorna reagerar precis som alla andra förtryckta brukar göra. De svarta slavarna t.ex. använde sig också av magi, list, lögner och passivitet i sitt förhållande till vita slavägare. Men det var egentligen i de svartas intresse att göra det som förväntades av dem för då fick dem en slags respekt som duktiga slavar. Enligt Bourdieu är det också i kvinnans intresse att mannen har "den dominerande positionen i paret, åtminstone skenbart och gentemot yttervärlden" (Bourdieu, s. 50). Hans exempel med en lång kvinna som har en kort man visar att en kvinna som dominerar över sin man dras ner socialt. Hon känner sig mindre med en liten man. Med detta exempel understryker Bourdieu hur svårt det är att bekämpa det rådande dominansförhållandet och att det symboliska våldet utövas också av omgivningen eller yttervärlden.

Där det symboliska våldet misslyckas brukar man använda sig av det fysiska. Förr i historien, under medeltiden, brändes många kvinnor/häxor på bål eftersom de inte levde upp till den dåtida naturliga och ideala kvinnobilden. Man kan fråga sig om inte just häxor var de allra första europeiska feministerna som gjorde tyst uppror mot rådande dominansförhållandet. Det fysiska våldet mot kvinnor är också vanligt i dag, inte bara i de traditionella och outvecklade länderna utan också i det utvecklade och moderna västerländska samhället. Sexuella trakasserier och kvinnomisshandel, som är den mörka sidan av den manliga dominansen, utgör vardagsmat för alldeles för många kvinnor i världen. Ett ännu mer drastisk exempel är det tragiska fallet med Fadime som mördades i Uppsala av sin far. Hon straffades med döden för sin olydnad. Just i det fallet kan man se att mannen också faller offer för det "naturliga" dominansförhållandet. Fadimes far utsattes för en form av symboliskt våld (för en stor press från sin omgivning, alltså från kurdiska grupper i Sverige och i familjens hemland). Han blev provocerad till att göra sin "plikt" och därmed visa och bevisa sin (manliga) dominans. Det finns andra källor som bestryker att männen också far illa p.g.a. könsuppdelningen. Man påstår i de senaste psykologiska analyserna att seriemördare, psykopater och sexuella förbrytare, som ju oftast är män, bara är produkten av den påtvingade manliga dominansen.

Det symboliska våldet kan inte besegras med medvetande och vilja som enda vapen, menar Bourdieu. Som socialt konstruerat subjekt är människan egentligen ingen "fri" individ. Den sociala lagen som konstruerar oss blir en förkroppsligad lag, den blir en del av oss på en omedveten nivå. Vi uppfostras till den dominerande mannen respektive den underkastande kvinnan och på så sätt blir det symboliska våldet förkroppsligat i oss. För att omvandla ett dominansförhållande måste vi, enligt Bourdieu, omvandla de strukturer som konstruerar oss som sociala subjekt. Jag själv skulle vilja omvandla det värde som vi ger till det s. k. naturliga. Som Bourdieu skriver rättfärdigar man dominansförhållandet med argument som att det är naturligt, men jag ser ingen orsak att acceptera ett sådant argument. Vi människor skulle inte ha det naturliga som ideal om vi nu inte vill leva i en djungel och uppföra oss så som djuren gör då de lever efter naturliga lagar. Det argument som kan rättfärdiga människans handlande är enligt min uppfattning inte Naturligt utan Mänskligt.

Källor:
Pierre Bourdieu, Den manliga dominansen, Uddevalla 1999
Betty Friedan, "Ett problem utan namn" i Kvinnopolitiska nyckeltexter, Lund, 1996 , s. 174-181

<<-- KULTUR

Våren 2002
FILOSOFI |DEPPIG |MAUS |WOMAN |FLASH |NOVI |WEBBDESIGN|HAVET