påskveckan

	WITCH Woman In Total Control of Herself

	PÅSKVECKAN


Tillbaka	Varje dag i påskveckan har sitt eget konstiga namn. Dessa dagar är i de kristna länderna förknippade med Jesus lidande, död och uppståndelse.
	Palmsöndag. Inleder påskveckan och har fått sitt namn av att människorna hälsade Jesus intåg i Jerusalem med palmkvistar. I Sverige ersattes palmkvistarna av sälg och vide. Traditionen att i en palmprocession bära kvistar runt kyrkan har varit försvunnen, men har delvis återinförts.
	Blåmåndag. Bakom namnet ligger seden att klä altaret i blått tyg, men det är en något osäker teori, Andra benämningar har att göra med att fastan tog slut denna dag: Fläskmåndag, korvmåndag, svarta måndag, vita måndag, frimåndag, latmåndag, magermåndag, sultenmåndag. Känt är att blåmåndag varit ett begrepp i Tyskland sedan 1600-talet.
	Vit tisdag. Bakgrunden till namnet är höljd i dunkel. Alternativen är svart tisdag, stinnkakedagen eller fläsktisdag. Men stryk fettisdag - det är ett felaktigt begrepp.
	Dymmelsonsdag. Dagen då Judas förrådde Jesus. Dymmel är ordet för stumma, vilket syftar på att man under medeltiden ersatte klockringningen med dova slag av en träkläpp - dymmel. Den traditionen försvann i Sverige under reformationen. Det fanns många andra begränsningar: samtal skulle föras viskande, elden i spisen skulle släckas och spjällen stängas före solnedgången. Tanken var att hindra häxorna från att ta sig in genom skorstenen och stjäla kvastar, brödspadar och kaffepannor för färden till Blåkulla.
	Skärtorsdag. Skär betyder ren och syftar på att Kristus tvättade lärjungarnas fötter och instiftade nattvarden. Skärtorsdagen är en försoningsdag och var i Sverige en helgdag fram till 1772. I 1986 års evangeliebok fick dagen åter egna texter och böner. Skärtorsdagen har i svensk folklore också blivit tidpunkten för häxornas Blåkullafärd.
	Långfredag. För att påminna om att det var denna dag Jesus led på korset piskade människor varandra. Husfadern skulle med ett knippe nyskuret björkris aga sitt husfolk - detta utvecklades senare till en mer skämtsamt hållen risning. Man lade också ärter eller stenar i skorna för att plågas. Biografer och nöjeslokaler var igenbommade. Först 1973 upphävdes förbudet. Späkandet slog igenom även på maten, som på många håll inskränkte sig till salt sill, kall potatis och gröna ärter. Mjölk fick inte förekomma.
	Påskafton. Efter fyrtio dagar var fastan över. Nu blev det till att städa och feja och frossa i den tidens festmat: ägg, risgryns- eller korngrynsgröt. Det var fritt fram att äta så mycket man orkade. Traditionen med vackra, målade ägg lever vidare. Redan på 1200-talet förekom sådana ägg, som fick sin vackra färg av lökskal. Påsklamm är en 1900-talssed, inspirerad av Bibeln. Ägg symboliserar livet eller pånyttfödelsen. Men en annan förklaring till varför vi äter ägg, är att det var på våren som hönorna började värpa igen. Avlossandet av påsksmällare kom till för att skrämma hemvändande påskkäringar.
	Påskdagen. En glädjens dag, då Jesus enligt den kristna tron uppstod från de döda. Trolldomen var bruten, kyrkklockorna slog och det firades med gillen. För att förbereda dagen steg man upp tidigt. I vissa bygder var det inte ovanligt att man vistades uppe hela natten och firade. Natten mellan påskafton och påskdagen var dessutom årets stora doptillfälle.
	Annandag påsk. Ungdomens speciella dag. Lek, dans, rikligt med mat och dryck. En strävan hos alla var att komma ut. Nu kunde fåren släppas på bete. Åtminstone i Skåne.
	Upp