Slå dig ner framför TV:n

Vi som inte har nåt bättre för oss än att sitta och

glo på färg som torkar, brukar då och då sätta på

TV:n. För att titta på den alltså, inte det andra. Så

gott som varje gång det skaer har vi stängt av in-

om fem minuter för att återgå till färgtittandet, då

det allt som oftast är betydligt roligare. Möts man

inte av ett pensionsfärdigt handbollslandslag så

möts man av reklam eller dassiga ring-så-leker-

vi-program.

Dessa är helt klart ett kapitel för sig. De leds av

käcka smilfinkar och går ut på att gissa ord. Vilka

ord det rör sig om har alla normalbegåvade pers-

oner listat ut på 15 till 45 sekunder. Därefter får

man vänta sisådär en kvart på att den käcka smil-

finken i fråga ska avslöja att man hade rätt.

Sen har vi ju de oss så kära dokusåporna också.

I stället för att vi själva gör nånting glor vi på folk,

till största delen idioter, som bantar, svälter, super

eller spelar ishockey i Elitseriens näst sämsta lag.

I England går det tydligen att se Johnny Rotten

springa runt i djungeln också. När får vi se Thå-

ström med machete?

Men det finns ju en massa annat bra på TV ock-

så. Melodifestivalen har börjat igen, med 400

deltävlingar och 4000 värdelösa bidrag. Kul!

Och inte är det nog med musikalisk istid med det.

Brackprogrammet med paddan Harrysson går

ju varje fredag. Dessutom måste vi passa oss så

att vi inte missar alla stelbensopererade galor,

med tacktal som är sämre än när Kalle i 5b ska

ha en muntlig redovisning om Island.

Var är de kulturhatande israeliska representant-

erna när man väl behöver dem?

/Annette K. Ullenberg