Englandskrigarna Nr1. Vid tingsplatsen finns en vacker och mycket stor runsten där det står:
"Alrik reste stenen, son till Sigfrid, efter sin fader Spjut, som västerut varit, hade brutit borg
och borgmän slagit. Vikingafärde väl han kände."

År 991 samlade de nordiska kungarna Olav Tryggvesson och Erik Segersäll ett stort antal skepp,
de anglosaxiska krönikor nämner så många som 97 skepp, och seglar över Nordsjön. Där härjar
de efter den anglosaxiska kusten vid Folkstone, Sandwish, Ipswish och slutligen sker en stor
sammandrabbning vid ön Northey Island vid floden Blackwaters mynning söder om Ipswish.
Vid lågvattnet var det möjligt att vada över floden. På fastlandssidan står anglosaxerna och
på ön de skandinaviska vikingarna. Vikingarna provocerar och skriker över till den anglosaxiska hären enligt en anglosaxisk dikt "The Battle of Maldon" och plötsligt är striden igång:

"Då befallde Byrtnoth, ständigt mån om sina män.
En kämpe, Wulfstan var hans namn, att taga stånd vid bron.
Han var Ceolas son, väl känd för sitt mod bland modiga män.
Han anföll med spjut den förste sjöfararn.
Som dristade beträda bron (vadstället).
Två beprövade kämpar där stod med Wulfstan, Aelfhere och Maccus, båda oryggliga.
Intet kunde bringa dem från att vika från bron.
De skulle försvara den.
Så länge de mäktade föra sina vapen.
Men då syntes de oförvägna väktarna.
Av bron danerna alltför rasande att motstå..."

Ingvar den vittfarne 1. Omkring 1035 hade stormännen i Öster Rekarne anslutits sig till den nya
kristna tron. Området mellan Tuna i Eskilstuna och Strängnäs var full med kristna stormanna-
gårdar och man kan tala om en "kristen koloni". Sigtuna var inte självklart längre det kristna
maktcentrumet. 1036 anordnar "den kristna kolonin", tillsammans med Sigtunakungen Anund
Jakop ett härtåg till Georgien och Kaspiska havet ledd av Strängnäsbröderna Ingvar och Harald.
Vikingatåget blir en katastrof!? Av 30 skepp återvänder bara 1 skepp.

Englandskrigarna 2.

Ingvar vittfarne 2.

Till Vikinga- och Kultursajten