TV-sändningar upptogs i stor skala först efter andra världskriget (1945).
I Sverige började reguljära TV-program sändas efter ett par års
försöksverksamhet med sändningar från Tekniska Högskolan i Stockholm och från
Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, år 1956. Göteborg fick kontakt med
Danmark den 3 september 1956 genom en provisorisk länksträcka från
sändarstationen i Grimeton i Halland. År 1957 upprättades den första längre
länkförbindelsen mellan Göteborg och Stockholm, som då också fick förbindelse
med Eurovisionsnätet (ett nät av tv länkar mellan länderna i Europa). År 1968
blev Kaknästornet knutpunkt för länkarna genom Sverige och kontakten med
omvärlden. 1962 startades TV2 och 8år senare (1970) infördes reguljär färg-TV
efter flera års provsändningar. Nu har digital teknik kommit till användning,
först bara i produktionen, men sedan 1994 även i sändning. Från en och samma
satellit kan man nu sända över 100 TV-kanaler.
1823 beslutade det brittiska parlamentet att man skulle ge ekonomiskt stöd
till en man och hans fru för att utveckla en ny slags räknemaskin.
Mannen var Babbage och hans fru Lady Ada som senare gav namn åt programspråket
ADA. Babbage skulle bygga en maskin som automatiskt kunde räkna och skriva
tabellverk för bla navigering och astronomi.
Maskinen skulle kunna räkna ut differensen i tabellerna och använda sig av
polynomer, för att få fram rätt kurs eller vinkel till fartygen. När maskinen
var färdig så vägde den 3 ton och fungerade som dagens miniräknare, men den
kunde bara räkna differensen och det var inte alltid precisa tal som man ville
ha.
Babbage ville fortsätta med en ny maskin" Den analytiska maskinen" som skulle
kunna programmeras med hjälp av hålkort.
Arbetet avstannade och ett par svenskar tog vid och färdigställde en fungerande
differensmaskin. Det var Georg Scheutz med son som gjorde detta efter att ha
läst en artikel om Babbage.
När maskinen blev färdig år 1843 så intresserade sig riksdagen och gav pengar
till en uppgradering och 1853 var maskinen komplett.
När man räknar ut en tabell och får den klar så behöver man inte en
differensmaskin längre och det gjorde att maskinerna aldrig fick något
genombrott och den storskaliga produktionen lades ner.
Tabellernas tid var ute för nu kom siffermaskinen, en föregångare till våra
datorer. Siffermaskinen använder sig av samma princip som en kulram, numerisk
räkning, maskinerna användes till vetenskapliga ändamål men även till
Administrativ Data Behandling. Usa var blyga i början när det gällde
datautveckling och så sent som 1946 stod en maskin färdig.
Den hette ENIAC och hade byggts på ett universitet i Pennsylvania. Eniac använde
sig av elektronrör istället för reläer och det bidrog till att maskinen arbetade
mycket snabbare och säkrare.
Eniac togs fram av den amerikanska armen som skulle beräkna olika ammunitions
typers hastighet och jämfört med dagens datorer hade den samma kapacitet som en
vanlig fickräknare.
Den hade 6000 olika strömbrytare, vägde 7 ton, hade 5000 elektronrör och det tog
2 dagar att föra in ett tal för beräkning. Trots detta så användes Eniac fram
till 1955 då den definitivt pensionerades.
Några som inte trodde på att man kunde använda sig av elektroniska räknemaskiner
i framtiden var IBM och 1948 släppte de SSEC. Det var den första datorn med
snabbminne som kunde kombinera elektronisk bearbetning och elektronisk lagring.
Sverige och Chips. I Sverige kom 1953 en dator som hette BESK och den slog sina
konkurrenter på grund av att den hade fler funktioner som saknades hos de andra
företagen.
Man gjorde tester och ett tal som skulle ta 5 dagar för en människa att lösa tog
för Besk bara 57 sekunder. Många länder som Ryssland och USA försökte sig på att
slå den svenska datorn men misslyckades.
1959 kom amerikanarna Jack Kilby och Robert Noyce på hur en mängd olika
komponenter kunde sammankopplas och förbindas utan lödningar eller andra
kopplingar på en mycket liten yta. Resultatet blev Data Chipet.
Med dessa tunna komponenterna kunde man förenkla uppbyggandet av datorn och få
den mindre skrymmande, den blev även billigare och energisnålare. De nya
datorerna som använde de nya chipsen kallades för mikrodatorer för att de var så
små och behändiga trots att de fortfarande var lika stora som ett klädskåp.
Nu blev det allt mer populärart att använda datorerna på fabriker samt andra
ställen där man gjorde stora och komplicerade beräkningar.
På Intel( de största Chiptillverkarna ) arbetade en man vid namn Ted Hoff. Han
arbetade för att kunna få chipsen att utföra kommandon snabbare.
Det tog några år innan han uppfann ett chip som skulle kunna utföra 60.000
instruktioner per sekund, Mirochipset.
Persondatorer Datorerna som byggdes till företag kostade flera miljoner och det
var ingen som hade tänkt sig att utveckla en persondator eftersom den kostade
för mycket pengar att konstruera.
1975 lanserades den första persondatorn. Den blev ingen stor framgång. Det tog
40 timmar att bygga den och få den att fungera som den skulle. Projektet lades
ner tills vidare.
1981 lanserade IBM en persondator i en reklamkampanj. Företaget gjorde
programvaror till privatpersoner och kontor. Allt detta blev till ett helt nytt
företagsliv " Den privata marknaden".
IBM var ett stort konkurrerande företag och deras idéer slog stort över hela
världen trots att de hade problem att skapa ett operativsystem. De vände sig
till ett litet företag i Seattle och de 2 ägarna Paul Allen och Bill Gates.
Efter några månader hade Bill Gates uppfunnit ett operativsystem, MS-DOS. MS-DOS
lanserades över hela världen och blev standarden i datorvärlden.
Än idag har vi fortfarande MS-DOS. Bill Gates blev världen rikaste och Microsoft
används idag av 90% av världens persondatoranvändare.
Sammanfattning Utvecklingen av datorer var mycket långsam i början innan man väl
kommit underfund med hur man skulle göra. Tidsmässigt tog det ungefär 100 år
innan Microprocessorn fanns.
Microprocessorn var nyckeln till datorns uppkomst. Vi människor har alltid sökt
precision och med datorns hjälp klarar vi att hantera det mesta som behövs för
att vi skall kunna dra slutsatser och få det rätt.
När persondatorerna kom var en användare inte längre tvungen att förstå hur det
funkade, bara att det funkade. Företag som Intel, Apple och IBM såg till att en
snabb utveckling ägde rum och att folk fick upp ögonen för datorer.
I början uppskattades datorer på jobben för att det tog över arbetsuppgifter
ingen ville ha men snart tog de även över arbeten som innebar att människor fick
flytta på sig för den billiga effektiva datorn.
http://w1.403.telia.com/~u40304960/datutvec.htm
http://www.telemuseum.se/historia/naverlur/television.html
Samhälle idag 8, Skriven av Kaj Hildingson, Lars Hildingson, Lennart Husén och
Swen-ingvar Ekberg
Vi som har gjort detta heter Emil, Jens, Lina och Marcus och går i
Tråsätraskolan
8a:1