Tears anno 1968.

Tears? Sjuttiotal svarar de som minns. Sminkpop, svarar andra, vad nu detta är för något. Inte många klämmer i med 60-talsmusik i vart fall. Vad de då inte vet är att Tears började sin bana i dåvarande hemstaden Katrineholm redan 1968! Detta var under den tid när alla andra band som lirade pop och rock och dessutom sjöng på engelska lade av. Och skulle man lira så inte var det pop och rock. Progg skulle det vara och det skulle banne mig sjungas på svenska!

Detta med progg var dock inte något som stod högt i kurs hos "Fubbe", Matti, "Eddan" och Bengt när de drog i gång bandet. Här gällde förlagor som Beatles, Stones & Small Faces m fl engelska band förutom att man i början till och med spelade sådant som Gärdebylåten!

Tears bestod från början av Lars "Fubbe" Furberg, sång (han fick nog inte tillåtelse av de andra att lira gitarr i början), Matti Vuorinen, bas & sång, Eddie "Eddan" Eriksson, gitarr & sång och Bengt Walter, trummor, och efter en tid gruppens enda tjej och Tompas syrra Gunilla Ericsson på orgel.

Efter ett par år slutade Gunilla och Bengt la av 1971. In för Bengt kom Gunillas brorsa Tomas på trummor, som i sin tur lade av kring -72 för att bättra på betygen och under den tiden ersattes av Hasse Fogelberg. När Hasse slutade 1974 så återkom Tompa bakom trummorna.

1972 slog man till och spelade in gruppens första singel. Det var en monohistoria med "Ditt minne" som A-sida och "Anywhere, Anytime, Anyone" på B-sidan. En raritet kan man väl säga. Sistnämnda låt dök i ny version upp på första LP:n 1974, "Tears". 1973 kom nästa singel, med Neil Sedakas gamla "King of clowns" som A-sida och en countryaktig historia "Dear Anne" som B-sida. Tämligen långt ifrån glamrock kan man väl säga....

Fortsättning under "Så här var det 74/75"

Vem som inte var där skulle inte vilja höra dagens Tears framföra Gärdebylåten? "Urklipp från KatrineholmsKuriren -68"