Platsen är Porto de Cabedelo i Brasilien och året är 1961. Av någon anledning fick Cabedelo
en alldeles speciell plats i våra hjärtan och minnen. Det kan ha varit för det underbara klimatet
på position 07 grader under ekvatorn, eller kanske för det spännande, gamla förfallna fortet
Santa Catarina, som byggdes år 1585 till skydd för holländarna, med sina rostiga kanoner
pekande ut mot floden Paraiba, alldeles norr om hamnen. Det kan för all del också vara för
beachen Praia Pta.de Maro med härligt vit sand och kokospalmer, dit vi gick i månskenet med
våra nyvunna vänner för att bada och dricka Baccardi rom. Jag frågar därför inte varför Lars
ser så belåten ut. Men vem är det som sitter på hans högra sida?
Efter Härnösand mönstrade jag på som andre junior på California, se sjörövarhistorier. Sedan mönstrade jag på MS Odensholm, ett kort mellanspel på tre veckor, eftersom Johnsonlinjen inte hade någon båt inne. En kort sejour följde på MS Canada. Därefter önskade de mig tillbaka på min gamla båt Montevideo. Båten hade samma chief som tidigare. Det var han som tipsade mig om utbildning på Annie. Nu fick jag kalla honom chiefen, förut var det maskinchefen eller Klang.
Jag blev smittad av paratyfus breslau i brittiska Honduras som varit hemsökt av orkan en månad tidigare. På ett vattenhål, det enda med elljus med en glödlampa hängande i sladd nedifrån plåttaket. Vi beställde whisky och vatten på flaska. MEN använd endast is under skridskorna, ty på väg till avträdet fick vi kliva över en svartvit gris och en byracka som låg på var sin sida av ett isblock. Det var därifrån vi fick is i glasen. Sjukavmönstrade från Montevideo i Stockholm efter att jag befunnits vara smittbärare av paratyfus breslau. (Jag fick jobbet på Montevideo eftersom 11 man insjuknat av paratyfus när båten låg i Göteborg (blev döpt till paratyfus Montevideo). Kockeleven hade gjort mjölk på vatten från Göta Älv. DRICK ALDRIG MJÖLK! Efter friskskrivning tog jag tåget till Sveriges framsida och tog semester.
Därpå blev det inryckning i Marängen, 444 dagar. Först harvning på bataljon Sparre sedan Marinenens skola och därefter Fregatten Karlskrona. Den 16 oktober 1964 muckade jag efter mycket sjögång.
Jag gifte mig och fick en son, nu 34 år. Blev med hus och fast anställning på Göteborgs Energi, kolgas- och bensingasverk. Lade ner de gasverken och började som skiftingenjör på spaltgasverket, där vi omvandlade butan till stadsgas. Lade ner det gasverket och började på Göteborg Energi fjärrvärme. Efter anställning på Göteborgs Energi i 36 år, fick jag chansen att få garantipension och tog det med glädje.
Under vår fritid åker jag och min nuvarande fru Barbro gärna på resor med husbilen till små smultronställen inom landet och även en och annan resa utomlands. Efter att vi besiktigat Berlinmuren i Tyskland, lade vi ned den. Sedan såg vi tornet i Pisa, reste det en aning - står fortfarande kvar. Kollade Colosseum i Rom - en del står kvar ännu idag. Besökte Tai Mahal -f ick klart godkänt. Min fru Barbro har även sett kinesiska muren - står, tror jag, fortfarande kvar.Vi såg Sidneyoperans segelliknande kupoler. De låg fint i bidevind, stadigt förankrade - vi var ej oroliga, så därför vågar vi oss nog på att se ännu fler stora byggnadsverk så småningom.
Vi reser också gärna på
charterresor
eller som backpackers utomlands till bl a Thailand, Indien och
Australien.
En hobby vid semestrarna har varit att gräva opal i Australien, se
hemsida http://home5.swipnet.se/~w-51076/index.htm
Övrig tid seglar vi i skärgården
utanför
Billdal, badar, snorklar och har det skönt, påtar i
trädgården.
Vi bor nu omväxlande i Lerum och sommarhuset i Billdal, där
vi
har båten inom gångavstånd.
Lerum i april 2002
Lars Lindman (fd Andreasson)
Skicka ett mejl
till Lasse
Till
Lars Lindmans bildgalleri
Besök
familjen Lindmans hemsida
Tillbaka
till: "Annie Johnsons 14 pojkar"