Leden Trelleborg-Sassnitz firar etthundraårsjubileum i kraft av att trafiken med postångare började i april 1897. Men vi vet att såväl trafiken med postångare som passagerare mellan Sverige och Tyskland är betydligt äldre. Passagerartrafik fanns redan på 1600-talet.
Vi vet också att postångarna redan några år in på detta århundrade inte klarade av de ökade önskemål om transporter somm fanns. 1909 startade därför den tågfärjetrafik, "Kungsleden", mellan Trelleborg och Sassnitz som alltfort består och utvecklas.
För staden Trelleborg och för oss trelleborgare har denna trafik på Sassnitz varit av utomordentlig stor betydelse. Sjöfarten och hamnverksamheten kan givetvis mätas på olika sätt. Ett helt ovetenskapligt men ändå slående sätt är att bläddra i gamla tidningslägg eller läsa någon krönika om Trelleborg. Det som gång på gång återkommer i sådana är just hamnfrågorna och trafiken till kontinenten.
För trelleborgaren är detta med gods- och persontransporter, färjetrafik och en livfull hamn positiva företeelser. På samma sätt är det för oss naturligt att stärka och utveckla kontakterna med folk och verksamheter på andra sidan Östersjön. Kontakterna och vänskapsbanden mellan familjer, föreningsliv och olika andra verksamheter är omfatande och har gamla anor. Vi är givetvis mycket tillfreds med att kontakterna numera desbättre löper fritt utan politiska hinder i båda riktningarna.
Det är ju som alla vet inte så att tysklandstrafiken alltid fungerat i ett i alla avseenden lugnt och rofyllt skeende. Två världskrig, olika tyska stater med skiftande konstitutionell demokratisk status etc har självfallet bidragit till händelser och förlopp som givetvis starkt påverkat och påverkar. Dagens situation är tveklöst positiv.
Färjetrafiken är till del sjöfart men i hög grad transporter över vatten. Hundra år av samverkan mellan olika aktörer såväl till sjös som till lands, som är en nödvändig förutsättning för en god utveckling, har skapat insikt om varandras problem med ömsesidig förtruende och förståelse för lösningarna. Detta manifesteras av Trelleborgarna i den stolthet vi känner över det förgångna, samtidigt som värnandet om det som är, är en självklarhet och som paras med ett piggt och ibland påfluget intresse för att utveckla, förbättra och för att ta till sig de moderniteter och möjligheter som uppenbarar sig.