![]() |
Världen och ViTidskrift om FN, demokrati och federalism |
|
| Sveriges Världsfederalister(SVF)
utger tidskriften Världen och Vi (VoV), som utkommer fyra gånger
årligen. Världen och Vi, som utgetts sedan 1948, behandlar främst
frågor om en global rättsordning grundad på ett reformerat
och starkare FN. Tidskriften ingår i medlemskapet i SVF.
Ansvarig utgivare är Bengt Lindqvist. Redaktionskommitte:
Bli medlem i SVF eller prenumerant för att få hela tidskriften direkt hem i brevlådan! Kontakta Jan Bellander för prenumeration! Klicka här för att läsa Världen och Vi! (Kräver Acrobat Reader!) Nedanstående ger ett sammandrag av tidskriftens innehåll under från och med 1996:Artiklar sorterade efter innehåll 1996-2003Artiklar sorterade i tidsföljd 1996-2003 Innehåll nr 1-96:
Bertil Fiskesjö, Karl Reinhold Haellquist och Stefan de Vylder. Innehåll nr 2-96:
Innehåll nr 3-96:
Innehåll nr 4-96:
Innehåll nr 4-97
Världen och Vi nr 1 1996I detta nummer . . . Från och med detta nummer ersätts Lars-Gunnar Ekegärd, som i många år utgjort redaktion för Världen och Vi, av en redaktionskommitté bestående av Thorsten Nilsson, Jan Bellander och Peter Lund. I samband med detta får tidningen också en ny ansvarig utgivare, nämligen Bengt Lindkvist.Föreningen har all anledning att tacka Lars-Gunnar för hans insatser -- många av oss minns säkert till exempel det utomordentliga numret om ICJ, den internationella domstolen i Haag. Tidningen Världen och Vi utges ju av Sveriges Världsfederalister, SVF, och vår avsikt är att fullfölja linjen att göra tidningen till ett forum för federalistiska idéer. För direkta föreningsärenden har vi medlemsbladet "SVF Information", som sköts av SVFs sekreterare, Karl af Geijerstam. Tidning och medlemsblad skickas normalt ut tillsammans, så att vi sparar portokostnader. Vi i redaktionskommitten hoppas mycket på att intresserade federalister i läsekretsen bidrar till en breddning av tidningens innehåll genom egna debattinlägg, tidningsklipp och tips om intressant material. Synpunkter på regionala federationer (t.ex. en Europa-federation), betydelsen av och svårigheter med demokrati (som statsskick och global målsättning), och vilka frågor som skall överlåtas till en federation är exempel på ämnen som hör hemma i Världen och Vi. Det här numret inleds (sid 3..8) med ett par intressanta föredrag i ämnet "Demokrati och federalism i Tredje Världen". Föredragen hölls av Bertil Fiskesjö, Karl Reinhold Haellquist och Stefan de Vylder i samband med SVFs årsmöte i mars 1996. OSSE är en mellanstatlig organisation som omfattar bortåt 50 huvudsakligen europeiska länder. Vad har denna organisation för uppgifter? Läs här (sid 8..10)! Ett delvis oväntat och ganska betydelsefullt uttalande om kärnvapen har ICJ nyligen gjort. Huvuddragen av uttalandet återges här (sid 10..11). Numret avslutas med ett par notiser: om "Worldwatch Institute" (sid 11) och tidskriften "Moderna Tider" (sid 12). Världen och Vi nr 2 1996I detta nummer . . . Sedan världsfederalismens tidiga dagar ingick tanken på regionala federationer som steg på vägen mot en världsfederation. En europeisk federation kanske? Kan EU utvecklas vidare? Måhända skulle en Europa-federation vara bättre än det nuvarande EU -- man kunde ha gemensamma beslut i dom stora övergripande frågorna, men låta varje medlemsstat bestämma fritt för sig om användningen av snus och storleken på jordgubbar!Detta nummer av Världen och Vi innehåller bl.a. material från Europa-federalisterna, speciellt från ungdomsrörelsen JEF (Jeunesse Européenne Fédéraliste). I samband med en EU-konferens i Florens nyligen hölls en alternativkonferens, som kort beskrivs på sidan 3. I samband med denna överlämnades en deklaration från JEF till Europeiska Unionens ordförande. En översättning av Florensdeklarationens text finner ni på sidan 4. Ett par av SVF:s medlemmar som läst Florensdeklarationen har av den stimulerats till synpunkter, som vi kommer att ta in i nästa nummer av Världen och Vi. Kanske finns fler synpunkter från läsekretsen? Ni är välkomna! Världsfederationsrörelsen arbetar ju för att stärka och förbättra FN -- här i Sverige har ju SVF ibland kallats för "ett radikalt FN-förbund"! Men FN är inte sett med blida ögon av alla. Framförallt i USA finns det ett motstånd mot själva idén med en världsorganisation. Ni kanske har lagt märke till att den republikanske presidentkandidaten Dole just nu profilerar sig genom att vända tummen ner för FN. Men i USA finns det också en del gräsrotsrörelser ("Patrioterna" och andra) som driver propaganda mot FN. Man må tycka att en del av deras argument inte är vettiga. Men Världen och Vi är en debatt-tidskrift, och vi tycker det är viktigt att olika uppfattningar kommer till tals. I det här numret har vi på sidorna 5.. 8 ett par inlägg för och emot FN. Föredragen vid seminariet vid SVF:s årsmöte ("Demokrati och federalism i Tredje Världen") refererades ju i förra numret. Efter föredragen -- som hölls av Bertil Fiskesjö, Karl-Reinhold Haellquist och Stefan de Vylder, med Thorsten Nilsson som inledare och moderator -- följde ytterligare några inlägg och diskussion, och vi refererar dom i det här numret på sidorna 8 .. 11. Slutligen har vi, på sista sidan, en notis under rubriken "Mänskliga
rättigheter även för barn!" Den handlar om "Världskongressen
mot kommersiell sexuell exploatering av barn", som ju hölls i Stockholm
nyligen.
Världen och Vi nr 3 1996I detta nummer . . . Omslagsbilden i det här numret är något så både vanligt och ovanligt som baksidan av ett mynt. Anledningen är den latinska devis som står där: E PLURIBUS UNUM, "enhet i mångfald". En tänkvärd paroll inte bara för amerikaner, finner Jan Bellander, som på sidorna 2 - 3 tycker att den kan tillämpas på åtskilliga områden i samhället och världen.En av de äldsta världsfederalisterna, dansken Hermod Lannung, har gått ur tiden. Han har sedan sin tidiga ungdom och under hela sitt långa liv -- han blev 100 år gammal -- varit en oförtruten förkämpe för internationellt samarbete. Hans Regnell skriver på sidan 3 - 4 en minnesruna. I förra numret av Världen och Vi presenterades den s.k. Florens-deklarationen som framlagts av Unga Européer (JEF, Jeunesse Européenne Fédéraliste). En del av våra läsare har hört av sig och vill veta mer om JEF -- vad är det för några, egentligen? Det försöker vi klara upp på sidan 4 och 5, där Lennart Nilsson, styrelseledamot i Unga Européers förbundsstyrelse, kortfattat presenterar vad rörelsen står för och vad dess målsättning är. Florens-deklarationen som sådan väckte tankar hos andra av våra läsare. Thorsten Nilsson, Peter Lund och Hans Regnéll har på sidorna 6 till 8 gett sina synpunkter på den. Gränsöverskridande kan man väl säga att världsfederalisternas målsättning är. Ett par andra avsnitt handlar också om detta. Det ena är av årets nobelpristagare i litteratur, Wislava Szymborska, som har tagit upp tanken i en av sina dikter. Den återges på sidan 9. En helt annan företeelse som också är gränsöverskridande är Internet. Den företeelsen får den traditionella nationalstaten att bäva i sina grundvalar. Så menar i alla fall John Berry Barlow, vars tankar i sammanhanget vi presenterar på sidan 10. Sverige har ju nu för tredje gången nu blivit en av de femton medlemmarna i FN:s Säkerhetsråd. Valet föregicks av en intensiv lobbybverksamhet. De tre huvudpunkter som Sverige speciellt vill driva i det här sammanhanget presenteras på sidorna 11 och 12. Här har vi också kommentarer av Utrikespolitiska Institutets chef, Bo Huldt. Världen och Vi nr 4 1996I detta nummer . . . Redan dom gamla grekerna, i det antika Aten, skapade det som vi kallar demokrati -- folkstyre. Och efter över 2000 år börjar nu demokratiska ideal att breda ut sig över jorden. Även om t.ex. Franska revolutionen inte ledde till demokrati i första omgången så finns en stark demokratisk lyskraft i dess slagord: "Frihet, jämlikhet och broderskap (och numera också systerskap, väl!)". Demokrati innebär att individen, inte staten, är den bestämmande, är den suveräne. Ett annat samhälls-ideal har vi i t.ex. Ostasien. Här är det samhället, kollektivet, som är suveränt, och individens roll är att lyda eller att tilläventyrs rösta på det enda tillåtna partiet.Världsfederationsrörelsens mål är ju att skapa en demokratisk världsfederation. Det innebär att medborgare i alla länder skall kunna delta i fria val av funktionärerna i t.ex. ett världsparlament. En utopi? Nu, i slutet av det 20:de århundradet, är demokratin på frammarsch, men fortfarande har majoriteten av världens stater andra former av styrelseskick. Detta är alltså en betydelsefull fråga för oss som federalister, och en del av det här numret ägnas därför åt olika aspekter av demokratin. Här i Sverige lever vi i en demokrati. Vad innebär det, och kan vi slå oss till ro med det? Och finns det andra former av styrelse än demokrati och militärdiktatur? Det är frågor som Jan Bellander belyser i två av artiklarna i detta nummer, "Honnörsorden möter verkligheten" (sid 3..4) och "Det asiatiska sättet" (sid 4..5). Hur är det egentligen med regionala federationer? En stat som har för svåra inre slitningar för att fungera som en nationalstat, men där delarna har alltför mycket gemensamt för att splittras i helt fristående enheter kan ju bilda en federation! Om möjligheterna och problemen med denna lösning skriver Bengt Lindqvist i artikeln "Federalism som kompromiss" (sid 10..11) Traditionell politik grundar sig på den "nationella suveräniteten".
Men i det här århundradet håller verkligheten på
att korrigera detta begrepp. Jorden har blivit en beroende-enhet. Visserligen
kan den suveräna nationalstaten Sverige bestämma om minskade
svavelutsläpp, men den verkliga mängden svavel i Sveriges atmosfär
bestäms av beslut som tas av den suveräna nationalstaten England.
Och om det gränslösa data-nätverket Internet har det sagts
att det i grund kommer förändra nationalstaten. Om Internet,
framförallt som verktyg för ideella organisationer, handlar artiklarna
"Internet" av Mattias Danfjorden (sid 7..8) och "Nya NordNet APC" av Lars-Åke
Lidström (sid 8..9).
I slutet av januari avled en av den svenska världsfederationsrörelsens betydande personligheter, Per Olof Bolding. I "Vi minns Per Olof Bolding" (sid 12) ger Hans Regnéll en minnesruna.
Världen och Vi 4-97 WFM firar 50 år:
Kanske är det ödets ironi att den organisation som hårdast arbetar för att FN ska stärkas och reformeras firar sitt 50-års jubileum i ett land som inte är medlem av FN? I år sammanträdde WFM:s Council i Montreux i Schweiz. På flera sätt var detta ett historiskt möte. WFM firade sitt 50-års jubileum med ett seminarium med flera talare, bl a vår president Sir Peter Ustinov. Ett unikt gemensamt möte med europafederalisterna, Union of European Federalists (UEF), genomfördes också. En gemensam resolution antogs som betonade vänskapen mellan de två organisationerna och de gemensamma värderingarna som ligger bakom våra båda organisationer. –Vår horisont är identisk, vägarna som leder dit är olika, med vägskyltar som ofta visar fel, sade Sir Peter Ustinov. Världsfederalismen i backspegeln
I år hade vi förmånen att kunna sammanträda i samma salar i Palace Hotel i Montreux som vår organisation grundades i under hösten 1947. Under fredagen arrangerades ett seminarium om WFM:s historia. Lucy Webster (USA), Dieter Heinrich (Kanada) och Finn Laursen (Danmark) belyste WFM:s verksamhet under de perioder de hade varit mest aktiva. I historisk belysning är det två saker som är viktiga att komma ihåg. För det första vår organisations syn på FN. För de tidiga världsfederalisterna var ju bildandet av FN en besvikelse. Organisationen motsvarade inte de förväntningar som världsfederalisterna då hade. FN blev och förblev en stormaktsdominerad organisation, vilket vi var och är kritiska emot. Men, vår kritik mot FN byttes efterhand i ett försvarande
av FN:s goda arbete för fred och utveckling. Vi inriktade oss på
reformer av FN istället för en ”revolutionär” linje.
Hälsning från Kofi Annan
Senare under fredagen arrangerades ett gemensamt möte med UEF där både europafederalisternas ordförande Lo Leinen och världsfederalisternas president, Sir Peter Ustinov, talade. Där antogs en gemensam resolution där det fastslogs att en regional federalisering är ett viktigt och stort steg i ansträngningarna för att skapa en världsfederation. Detta kommer förmodligen att vara startskottet för ett närmare samarbete mellan världsfederaliströrelsen och den europafederalistiska organisationen. WFM:s arbete
Världsorganisationens främsta arbete har naturligtvis varit arbetet med att samordna det internationella samarbetet mellan internationella organisationer för att stödja upprättande av en permanent krigsförbrytartribunal (ICC). Detta är ett arbete som är centralt för den världsfederalistiska idén och där WFM har varit mycket lyckosamt. Man har inte bara nått stora framgångar i sakfrågan, organisationen har fått ett gott rykte som kompetenta och kunniga i frågan. Ny tysk organisation
Glädjande nog fick WFM en ytterligare medlem under Councilmötet.
Det var den tyska världsfederalistiska organisationen som Council
gav status som associerad medlem i WFM.
Kopior av sekretariatets rapport och andra dokument kan beställas
från Karl af Geijerstam.
Kampanj för ett bättre FN:
En gråkall dag i november arrangerades ett seminarium av Malmö FN-föreningen under rubriken ”Säkerhet i sikte och FN:s reformering”. Detta var ett samarrangemang med det danska FN-Forbundet. De danska organisationen är både medlemmar av FN-föreningarnas internationella organisation WFUNA och det världsfederalistiska WFM. De har nya lokaler hos FN:s informationskontor i Köpenhamn där seminariet hölls. En av huvudtalarna var vår ordförande Martin Hagvall. Framträdandet var ett startskott för verksamheten inom vår kampanj för ett bättre FN. Från SVF kom Karl af Geijerstam, Ragnar Bremle, Tommy Nilsson och Afo Ladi Ayuba. Under förmiddagen talade Annika Mårtensson från statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet om konfliktförebyggande insatser. Hon tog upp förutsättningar för att skapa en modell för att inte bara lösa konflikter utan också att förebygga dem. Här kan FN spela en viktig roll. Men har FN resurserna och medlen för att förekomma konflikter i exempelvis Bosnien? (Se Världshorison 4-5 1997) Aleksander Gabelic, styrelseledamot i Svenska FN-förbundet, talade under rubriken ”Demokratiutveckling” om demokratins roll i fredsprocesser med utgångspunkt från egna erfarenheter i internationellt arbete med ungdomar i bl a Bosnien och Palestina. Han förde en intensiv dialog med deltagarna om problemen med att införa demokrati i länder härjade av krig med få erfarenheter av demokrati. Under lunchen guidades vi av Jorge Ulate-Segura, chef för informationskontoret,
runt i FN:s nya fräscha lokaler i Köpenhamn. Sammanlagt arbetar
ca 600 människor för olika FN-organ i Danmark.
Dagen avslutades med att Jörgen Madsen, ordförande för arbejdsgruppen for FN-reformer i danska FN-Forbundet tillika Councilmedlem i WFM, redogjorde för bakgrund och motiv till FN-forbundets förslag till reformering av FN. Han menade att världen ser radikalt annorlunda ut än för 50 år sedan då FN grundades. Organisationen måste då ändras till den ändrade omgivningen. Utan internationella regler blir utvecklingen katastrofal. Internationella regler kan i och för sig stiftas mellanstatligt men det krävs överstatliga organisationer för att se till att de upprätthålles. Den viktigaste organisationen nu och framöver kommer att vara FN. FN:s mål och medel måste kunna ändras i och med att världen utvecklas. Både efter Martin Hagvalls och Jörgen Madsens fördrag fördes en givande diskussion om FN-reformer och olika förslag. Arrangemanget var inte bara ett trevligt utbyte av tankar och idéer mellan världsfederalister och FN-förbundet. Det var också ett trevligt nordiskt möte över gränserna mellan människor som ivrar för ett starkare internationellt samarbete. När vi steg ut ur FN-byggnaden i Köpenhamns FN-kontor var det regnigt, kallt och mörkt. Men för den världsfederalistiska saken var det definitivt lite ljusare. /Karl af Geijerstam Adressen till FN:s informationskontor i Köpenhamn är: Midtermolen 3, 2100 Köpenhamn Ö, telefon: +45-3546-7300 I have great pleasure in greeting all those attending this Fiftieth Anniversary Council meeting of the World Federalist Movement, and send you all my congratulations and good wishes on this auspicious occasion. Your Movement has helped keep alive for fifty years the values which inspired the creation of the United Nations: the vision of a world prepared to act together against armed aggression, social ills and global threats, and united in its promotion of economic and social progress for all. Although the cold war locked the United Nations within the bipolar international system, progress has been made in many fields. Quietly and unobtrusively, international cooperation in such fields as civil aviation and telecommunications has now become the norm: important disarmament treaties have been concluded; and, while wars and bloodshed continue in several parts of the world, efforts to bring peace are unceasing. The nuclear holocaust has been avoided. Today, we are, in the post-cold war era, working to reform and renew the world Organization, I believe that we have it in our power to fashion the United Nations into the effective and efficient instrument of international cooperation that its founders intended it to be. I am deeply appreciative of the support that the World Federalist Movement has extended to the UN over the years and hope I can count on your continued help and encouragement during this difficult reform exercise. As your Movement moves into its second half-century, I wish you well. I hope that your vision will continue to be an inspiration for all of us who are working for a more just, peaceful and prosperous world. |