Människans framtid hotas av stora faror. Sådana hot är den snabba folkökningen i u-länderna, föroreningen av luft, vatten och jord, den ohejdade exploateringen av jordens tillgångar och förändringar i den ekologiska balansen. Det kanske mest dramatiska hotet utgöres av de stora arsenalerna av kärnvapen och andra massförstörelsevapen. Etniska konflikter hotar att undergräva grundläggande mänskliga värderingar. 

Det är inte längre enskilda folks existens som står på spel som i äldre tiders krig eller naturkatastrofer. Vi har att göra med ödesfrågor för hela mänskligheten. Även om inte det allra olyckligaste scenariot blir verklighet är risken stor att existensvillkoren drastiskt försämras för alla folk. Utvecklingsländerna drabbas allra hårdast, men inget land kan undgå att starkt påverkas av vår tids globala problem. 

Fastän de flesta världspolitiska tendenser är illavarslande har motåtgärderna hittills varit helt otillräckliga. I ett läge som fordrar kraftsamling och solidarisk samverkan består eller ökar splittringen mellan folken. Både enskilda och stater prioriterar kortsiktig och självisk vinning framför långsiktiga åtgärder för eget och allmänt väl. 

Trots allt finns starka krafter som strävar i motsatt riktning: för medmänsklighet, rätt, tolerans, fredlig folksamverkan, demokrati och förnuft. Var och en av oss enskilda kan och bör ta ställning i kampen för en bättre värld och lämna den passiva åskådarattityd som dominerar hos många. 

De som anslutit sig till internationalistiska ideella föreningar har redan tagit steget mot personligt ansvarstagande för framtiden och dess krav. Men alltför få tar detta steg. Ändå spelar dessa föreningar idag en allt viktigare roll i arbetet för en tryggare och förnuftigare värld. 

Skilda ideella föreningar har ofta en gemensam grundsyn, men de har olika program för åtgärder mot speciella världsproblem. Alla dessa föreningar behövs, med det behövs också en organisation som anlägger en helhetssyn på den globala problematiken i stort. Likaså behövs en organisation som mera än de övriga ägnar uppmärksamhet åt de politiska, folkrättsliga och administrativa aspekterna vid skapandet av ett bättre system för handläggning av världssamfundets gemensamma angelägenheter. 

Världsfederaliströrelsen arbetar för att reformera systemet för de globala förhandlingar, beslutsfattande och verkställande av beslut. Att de olycksbådande trenderna i världspolitiken består i hög grad på att det nuvarande världssystemet fungerar alltför långsamt och inte är tillräckligt effektivt i förhållande till de stora krav som världsläget ställer. För att kunna vända de negativa trenderna behövs inte bara en sinnesförändring hos politiker och enskilda utan också djupgående reformer av detta system. 

Enhet som ger styrka är vad världssamfundet saknar men behöver. Många har hoppats på Förenta Nationerna skulle kunna lösa de uppgifter som FN-stadgan så vältaligt redogör för. De känner sig nu ofta djupt desilllusionerade. Felet är emellertid egentligen inte FN:s utan politikernas och i sista hand vårt eget. Världsorganisationen bygger på principen om varje stats absoluta nationella suveränitet. Detta står i motsatsställning till principerna för en global rättsordning, vilka innebär att staterna skall rätta sig efter vissa grundregler som är nödvändiga för att i världssamfundet hävda mänskliga rättigheter och slå vakt om fred och frihet. 

Ansvaret för att systemet reformeras är i hög grad vårt eget. Det fordras ett mycket starkt tryck från folk och enskilda om det nuvarande systemet skall kunna ändras mer än marginellt. Motståndet är starkt. FN-stadgan innehåller bestämmelser som gör den svår att ändra. Även om ett sådant tryck kommer till stånd måste man räkna med en lång och svår process som steg för steg närmar sug målet: en politisk union av alla världens stater. Början till en sådan process kan redan skönjas. Efter det "kalla krigets" slut har debatten om FN:s reformering tagit fart. Under de år som FN existerat har ju världen förändrats mycket. För att kunna möte de nya krav som de ändrade förhållandena ställer borde världsorganisationen också ha förändrats i motsvarande grad. Att detta inte skett är en viktig orsak till världssamfundets aktuella kris. 

På många sätt utgör jordens alla folk redan en enhet vars olika delar är i nära kontakt och beroende av varandra. Detta gäller ifråga om kommunikationer, post, handel ekonomi och ekologi. Det gäller också ifråga om vetenskap och teknik. Men det finns samtidigt allvarliga brister ifråga om grannsämja och ifråga om bindande spelregler för umgänget folken emellan. Dessa svagheter måste övervinnas, om vi skall kunna skapa en tryggare framtid. Det behövs lag och rätt som kan hävdas internationellt och en politisk struktur som ansvarar för vissa vitala gemensamma angelägenheter. Denna struktur skall vara demokratisk. 

Den etniska och kulturella mångfalden utgör ett stort värde som man måste slå vakt om genom rättsregler av grundlagskaraktär. Obehörig centralstyrning som hotar detta värde och inskränker folken legitima självbestämmanderätt skall förhindras. 

Det finns ett politiskt system som avser att tillgodose både behovet av en enhet och önskvärdheten av mångfald i samhällslovet. Detta sker genom att på ett klokt sätt fördela makten mellan centrum och periferi i form av en federalistisk samhällsstruktur. Detta är redan en realitet i enskilda förbundsstater - federationer. Schweiz är ett exempel på en federation inom vilken skilda folk med skilda språk och kulturer samarbetar fredligt inom en och samma stat. Det finns exempel på dåliga "federationer", totalitära statsbildningar utan medmänsklighet, rättssäkerhet, frihet och demokrati. de förtjänar egentligen inte att kallas federationer. Begreppet federation hör hemma i en tankevärld som står i skarp motsats till totalitära åsikter. 

Vi betraktar en äkta federalistisk statsförfattning som ett mönster som är värt att efterlikna på det globala planet. Vi anser att detta sätt att organisera ett etniskt och kulturellt oenhetligt land är en mäktig faktor för upprätthållandet av inre fred och frihet och skapandet av allmän välfärd. Vår organisation i olika länder kallar sig därför världsfederaliströrelsen (World Federalist Movement). Men då vi använder termen federalism måste det sägas, att denna bara markerar en viktig del av vårt program. I sin helhet syftar detta program till skapandet av ett fredligt, demokratiskt globalt samhälle, ett världssamhälle som inte längre styrs i eget, inskränkt intresse av dem som är militärt, politisk och ekonomiskt starkast. Det skall styras av förtroendevalda som på uppdrag av folket utformar en politik som på grundval av lag och rätt tjänar hela världssamfundet. 

Visst är detta slutmål en framtidsvision som kanske aldrig till fullo kan förverkligas. Vi underskattar inte de hinder som ännu blockerar vägen mot ett globalt rättssamfund och inte heller det motstånd och de tröghetsfaktorer som mycket väl kan komma att visa sig vara mäktigast. Men varje litet steg i riktning mot lag och rätt i vår värld leder till ett bättre utnyttjande av människors resurser, mindre konflikter och ett rättvisare världssamhälle. 

Världen står inför oerhörda utmaningar. Det är vår fasta övertygelse att dessa bäst kan mötas med långsiktig målsättning och konkreta strategier för lösande av våra nutida och framtida problem. I samverkan med världsfederalistiska föreningar i andra länder och med andra internationalistiska sammanslutningar vill vi bidra till samhällsdebatten i dessa frågor. Vår organisation är partipolitiskt obunden, men över partigränserna vill vi söka påverka regering och riksdag att allt mera energiskt och målmedvetet arbeta för hela världssamfundets välgång. Vi vill bidra till att forma en folkopinion som stöder en sådan politik och som leder till allt starkare folklig medverkan i strävandena för att skapa en tryggare värld. 

 Index 

 SVF:s hemsida