av Susanna Broomé (ur Odrörer nr 1, juli 1996)
Rent bokstavligt betyder Odrörer "det som rör upp extas", vilket kanske låter något suspekt. Den symboliska betydelsen är dock snarare "det varur skaldekonst och visdom kommer" eller helt enkelt "inspiration". Bakgrunden är myten om skaldemjödet som jag ska försöka återge i komprimerad form här:
Då asar och vaner slöt fred efter sitt förödande krig så beseglade de fredsfördraget genom att spotta i ett kar och ur detta kar skapade de Kvasir som var den klokaste mannen i världen. Med honom skedde som så, enligt Snorres Edda: "Men då han kom hem till två dvärgar, som hette Fjalar och Galar, togo de honom i enrum och dräpte honom, och de läto hans blod rinna i två kar och en kittel, och den heter Odrörer och karen heta Son och Bodn. De blandade upp blodet med honung, och därav vart det ett sådant mjöd att var och en som dricker av det blir skald eller en lärd man."
Odrörer kom senare i jätten Suttungs ägo och vaktades av hans dotter Gunnlöd i en grotta i berget. Dit begav sig Odin för att stjäla skaldemjödet till Asgård. Han kallade sig Bölverk (han som vållar ofärd) och norpade mjödet på följande sätt: "Bölverk for dit där Gunnlöd var, och låg hos henne i tre nätter, och hon lovade honom att få dricka tre klunkar av mjödet. I första draget drack han ur hela Odrörer, i det andra Bodn, i det tredje Son, och då hade han allt mjödet." Odin flög till Asgård med Suttung hack i häl och lyckades med näppe nöd komma fram i tid och spotta upp mjödet i det kar som väntade. Lite mjöd spillde han bakvägen och det sägs höra till de dåliga skalderna.
Vi i redaktionen hoppas att vi med Odrörer ska kunna förmedla mycket skaldekonst, visdom och kunskap om vikingatida kultur.
© 1997 Susanna Broomé
Får bara kopieras för enskilt bruk och då endast tillsammans med denna text.