Lerkrusav Robert Dahlström (teckningar av Susanna Broomé)
När jag började med vikingatid så hade alla "vikingar" jättestora dryckeshorn, ju större desto häftigare, så det skaffade jag också. Naturligtvis så använde vikinga-tidens människor horn till att dricka ur, men man har även hittat många andra sorters bägare. Jag tycker att det är synd om dessa inte används p g a att man inte vågar bryta trenderna eller kanske inte vet om vad det finns för alternativ.
Den vanlige bonden tog tillvara på allt från slaktdjuren, till och med hornen.Dessa kokades ur och kunde sedan användas som dryckeshorn, dihorn(nappflaska) eller signalhorn. De mer högättade (kungar, jarlar, hirdmän, hövdingar) var mycket mode-medvetna och influerades av de kontinentala och orientaliska sederna, och använde därför andra bägare än kohorn.
Dryckeshorn är gjorda i ett förgängligt material och har därför inte bevarats i jorden. De horn man har hittat, har man hittat p.g.a att de har varit metallbeslagna t.e.x hornet i Birkagrav nr. 523 som är prytt med genombrutet silverbleck runt mynningen. Metallbeslagning av horn var vanligt under romersk järnålder men ovanligt på vikingatiden. Detta kan förklara varför dryckeshorn är ganska ovanligt i vikingagravar medan de var mycket vanliga under tidigare tidsåldrar. Men att vikingarna använde dryckeshorn behöver vi inte tvivla på.
LerkrusI Hemse på Gotland har man, i en grav från 1000-talet, hittat en kopp från Orienten av ljust glaserat lergods. Den ser nästan ut som en nutida kaffekopp med öra. Den här koppen tros komma ända ifrån Kina eller Persien. Man har också hittat andra muggar och koppar, som kan ha varit dryckeskärl, men det vågar jag mig inte på att skriva om.
När det nu
gäller kannor så har man hittat mängder av Tatingkannor,
"Frisiska kannor" i hela Nordeuropa från England till Ryssland.
Dessa tillverkades i franker-riket och exporterades sedan till bl a Birka.
Kannorna är gjorda i gråsvart lera och är dekorerade med
tennfolie i geometriska former. Dessa var nog mest till för kristen
kultutövning, då en del av kannorna har likarmade kors i dekoren,
men kunde säkerligen också ha använts som vinkannor hos
hedna stormän.
Det finns ett antal olika former av dricksglas, trattformade, äggformade eller bukiga beroende på varifrån de var importerade ifrån. En glasskål med inslipat mönster kommer ända ifrån Orienten och har hittats i Birka. Det vanligaste var att man importerade glas från Nordfrankrike, Belgien och Bulgarien. Det var ganska vanligt med glas i de stora handelscentrana och den vanligaste sorten var de trattformade utan fot.
Vikingarna älskade silver och naturligtvis så användes denna metall till dryckesbägare. Av silver har man funnit både skålar, bägare och kalkar. Kalkarna är från sen vikingatid och användes vid kristna högtider som nattvardskärl. Dryckesskålarna kunde vara av silver eller kopparlegering och brukar vara halv-sfäriska. Sådana har hittats på Kungsgården i Gamla Uppsala och i Lilla Valla i Rute socken på Gotland.
I Danmark har man hittat flera servicer bestående av en stor skål och ett flertal små skålar i bl a Ribe, Terslev, Lejre och på Fejö. De stora skålarna har anglosaxiskt ursprung medan de mindre är danska. Man tror att servicerna var till för att dricka ett starkt fruktvin som heter Beor.
En av de mest kända silverbägarna är Jellingebägaren. Det är just den bägaren som namngivit konststilen Jellingestilen.
När det gäller nattvardskalkar eller gravkalkar så är den äldsta i Norden från mitten av 1000-talet. Den kallas för Adalvardskalken och påträffades i Skara domkyrka. Kalkar av detta slag användes till sakralt bruk och inte som partybägare.
I Dune, på Gotland, har man hittat en mycket vacker vinkopp i silver som är daterad från 1000-talet och kommer från Bysans. Den är mycket konstfullt dekorerad, med bladmönster och lejon och fåglar, och formen ser ut precis som nutidens kaffekoppar.
Träkåsor
Trä har vissa svårigheter att bevaras i 1000 år. Då måste det ligga syrefritt och utan större temperaturväxlingar. Som ni förstår så finns det nästan inga bevarade träkrus från vikingatiden. Men visst fanns de! Man har dock hittat en dekorerad skål i Trondheim i Norge, som man tror skall ha varit en dryckesskål. Det finns även andra fynd som skulle kunna vara dryckeskärl, men som sagt så är materialet tunt när det gäller träbägare.
För att summera vad vi har gått igenom så kan vi säga att vikingabägare är lika med:
© 1997 Robert Dahlström, Susanna Broomé
Får bara kopieras för enskilt bruk och då endast tillsammans med denna text.