Hennes näsa lockar henne ständigt hit och dit vilket gjorde att hon inte passade in i sin förra familj. Därför i december 2003 kom hon till oss istället.
Vi har väl lärt känna Wilma en del nu och hon är en himla fin hund som kräver en varsam hand. Mycket lydig och trevlig.
Lydia har tränat henne i agility hela våren och de ska väl fortsätta till hösten efter vad det verkar.
|
|
|
| Wilma äter ben | Det här var mums |
|  |
 |
| Kristina Berghänel domare blandras | När ska de plocka fram hindren? | Det gäller att stå snyggt! |
 |
 |
 |
| Vi vann! | Störst och minst | Ja det gick ju bra det här |
Last updated 13.3.2007