Plannja Basket räknas som den framgångsrikaste basketföreningen i Sverige sedan mitten av 90-talet. Den största idrottsliga framgångarna var när klubben för första gången vann sitt första SM-GULD den 15 april 1997. Guldmedaljerna kom i den 4:e finalmatchen mot M7 Borås.

Historik och organisation
Basketboll konstruerades 1891 av kanadensaren James A. Naismith då denne var ungdomstränare i Springfield, Massachusetts, USA. Året därpå publicerades de första spelreglerna, och spelet spreds snabbt till skolor och universitet över hela USA. Det spelades till en början med fotbollar och med persikokorgar (med botten) som mål, men snart fick boll, spelplan och målställning den utformning de har i dag. Redan 1898 tillkom proffsligan National Basketball League (NBL). Basketball Association of America startade 1946 men gick 1949 samman med NBL till National Basketball Association (NBA), som 1976 införlivade en 1967 startad konkurrerande liga, American Basketball Association (ABA). Basketboll vid college, high school och universitet organiseras i särskilda ligor med egna slutspel.

Från USA spreds spelet förvånansvärt snabbt, först till Europa och senare över hela världen. Genombrottet i stora delar av Europa kom omedelbart efter första världskriget och i övriga delar av världen vid andra världskrigets slut. År 1932 bildades Internationella basketbollförbundet, Fédération Internationale de Basketball Amateur (FIBA), till vilket 208 länder (2002) är anslutna. Basketboll har stått på det officiella olympiska programmet sedan 1936 (herrar) och 1976 (damer), men var redan 1904 demonstrationssport. VM spelas sedan 1950 (herrar) och 1953 (damer) medan EM spelades för första gångerna 1935 (herrar) och 1938 (damer).

Internationellt har basketbollsporten för såväl damer som herrar dominerats av USA och Sovjetunionen (senare Ryssland). Under 1930-talet dominerade de baltiska staterna sporten i Europa. På senare tid har här främst Jugoslavien men även Grekland, Italien, Kroatien, Litauen och Spanien varit framgångsrika nationer. Basketboll är vad avser antalet utövare en av världens största idrotter och spelas i 208 länder med 400 miljoner utövare. Det spelas av såväl amatörer som professionella.

Den äldsta kända avbildningen av en (sannolik) golfare är "The Gloucester Golfer" från 1340 i Gloucester-katedralen i England. Första omnämnandet i text daterar sig från 1457, då kung Jakob II av Skottland utfärdade ett förbud mot såväl golf som fotboll, sporter som avhöll skottarna från krigiska övningar som bågskytte. Det finns skriftliga belägg för att golf spelades 1580 på ängarna runt den skotska universitetsstaden Saint Andrews, men troligen hade spelet utövats där långt tidigare. På 1500-talet anlades banor på lämpliga områden vid de skotska kusterna.

År 1744 nedtecknade The Honourable Company of Edinburgh Golfers de första reglerna i 13 punkter inför en tävling i Leith. I slutet av 1800-talet fick sporten sitt första stora genombrott. Vid sekelskiftet fanns över tusen banor i Storbritannien och spelet började spridas över världen. I Sverige började den första banan byggas 1886 i Ryfors, Västergötland. Expansionen har fortsatt under hela 1900-talet med särskilt stora ökningar i antalet spelare under 1920-, 60- och 80-talen. På 1960-talet gav TV golfen dess stora publika genombrott i USA och Storbritannien, och på 1980-talet förekom en mycket kraftig tillväxt i främst Japan och Sverige.
Organisation och tävlingar
Internationellt styrs golfsporten av en skotsk klubb, The Royal and Ancient Golf Club of Saint Andrews (grundad 1754), sedan början av 1900-talet med assistans av USGA (United States Golf Association), USA:s amatörgolfförbund (bildat 1894). Ett internationellt amatörgolfförbund, World Amateur Golf Council, bildades 1958. Den stränga uppdelningen i proffs och amatörer har medfört att proffsens organisation, PGA (Professional Golfers' Association), blivit ledande i många länder.

Svenska Golfförbundet, grundat 1904, är en av världens äldsta golforganisationer, och Sverige är vid sekelskiftet 2000 näst Storbritannien den största golfnationen i Europa. Antalet klubbar med medlemskap i Svenska Golfförbundet är 422 (2001) och antalet spelare drygt 500 000.

De största tävlingarna för proffs, herrar, är US Open, US Masters och US PGA Championship i USA samt British Open i Storbritannien. Ingen svensk har vunnit någon av dessa tävlingar. Däremot vann Sverige 1991 de båda främsta lagtävlingarna, World Cup (tvåmannalag) och Dunhill Cup (tremannalag). Sverige har varit representerat i samtliga upplagor av Ryder Cup, lagmatchen mellan Europa och USA, sedan 1993. Per-Ulrik Johansson (1995 och 1997) och Jesper Parnevik (1997) är de svenskar som vunnit Ryder Cup.
De svenska damerna har stigit fram som en stor maktfaktor, kanske bäst belyst av att Europas lag mot USA om Solheim Cup både 1998 och 2000 till hälften bestod av svenskor, 6 spelare av 12. Mest framgångsrik är Annika Sörenstam, som vunnit fyra majortävlingar (US Open 1995 och 1996, Nabisco Championship 2001 och 2002) och under en lång period rankats som nr 1 i världen. Liselotte Neumann svarade för damernas genombrott i världseliten med sin seger i US Open 1988. Hon har därtill vunnit British Open 1994. Helen Alfredsson har förutom seger i British Open 1990 även vunnit Nabisco Dinah Shore 1993, en av damernas majortävlingar.
Golf har utvecklats till en omfattande industri, där stora pengar omsätts för tillverkning av utrustning för såväl spelare (klubbor, bollar m.m.) som banor (maskiner, bevattningsanläggningar etc.). Därtill har varje klubb minst en instruktör (pro), en greenkeeper, en stab med ansvar för banans skötsel och ett av en intendent lett kansli som svarar för klubbens administration. Ofta driver klubben också en egen restaurang.
För att bli medlem i en golfklubb krävs i regel en inträdesavgift, som återbetalas vid eventuellt utträde, samt en årlig avgift. Även varianter med spelrätter och eller aktier börjar förekomma. En klubbmedlem kan spela på de flesta andra banor världen över mot erläggande av spelavgift (greenfee).
Golflänk

Historia och organisation
Fotbollen i sin nuvarande form uppstod i England i mitten av 1800-talet. Ursprunget till det moderna spelet går dock långt tillbaka. Ett spel påminnande om modern fotboll, cuju (cu = sparka, ju = boll), utövades i Kina på 300- och 200-talen f.Kr. Belägg finns för att kvinnor spelat åtminstone sedan 206 f.Kr. Kineserna använde ursprungligen en boll fylld med hår och med hölje av hopsydda läderstrimlor. Omkring 600 e.Kr. började man spela med en luftfylld boll. Spelets former är oklara, men målstolpar var två 5 m höga, i marken nedslagna, bambustänger, och bollen fick sparkas eller slås med knuten hand.

I antikens Grekland samt i medeltidens England, Frankrike och Italien förekom fotbollsliknande spel. I Florens under medeltiden spelade två 27-mannalag calcio, där bollen fick sparkas eller slås med knytnävarna men inte bäras.

I England började fotbollsliknande spel utövas på 1100-talet på ängar och vägar. Spelen var populära bland allmänheten men förbjöds av flera kungar, bl.a. Edvard II. I en förordning 1314 förbjöds allt spel med stor boll inom Londons stadsgränser. Spelen fortsatte dock, och 1634 talades det om "the heroic game called football", som spelades på trånga gator i London. Ofta var det olika antal spelare i lagen. Det gällde att driva bollen genom motståndarnas mål. Spelet var mycket hårt och olycksfall vanliga. Det hade därför dåligt anseende och förbuden fortsatte. I städerna var det vanligt med fotboll på fettisdagen, för att fira minnet av en seger över danska vikingar. På 1700-talet avtog intresset för detta spel och i början av 1800-talet förekom det endast i vissa städer som Chester, Derby och Kingston-upon-Hull.

Samtidigt blev fotbollsspel vanligt i internatskolorna, bl.a. Eton och Rugby. Men olika skolor hade olika regler, ofta beroende på olikheten mellan spelplatserna. I Rugby, t.ex., var det tillåtet att ta bollen med händerna och springa med den. Spelet ökade i popularitet och skolorna började arbeta för enhetliga regler. Vid ett möte vid Cambridge University 1848 kom ett flertal skolor överens om gemensamma regler, The Cambridge Rules. Dessa regler finns inte bevarade och det är osäkert om de någonsin tillämpades. Behovet av samstämmiga regler blev än mer kännbart då forna elever vid privatskolorna bildade klubbar, den första 1855 i Sheffield men de flesta i London. Representanter för spelets två huvudinriktningar, "the dribbling game" (det spel som praktiserades vid Eton) och "the running game" (Rugby), bildade 26 oktober 1863 Football Association (FA), som utarbetade och 8 december 1863 fastställde regler. De viktigaste elementen i "the running game" hade strukits, vilket ledde till att representanter för det spelet med tiden lämnade FA och bildade Rugby Union 1871.

Av stor betydelse för utvecklingen av association football blev den samma år instiftade Football Association Challenge Cup (engelska FA-cupen), en utslagsturnering som sedan spelats alla år med undantag för uppehåll vid världskrigen (1915/16-1918/19 resp. 1939/40-1944/45). Den första landskampen, Skottland-England (0-0), spelades 30 november 1872 inför 4 000 åskådare i Glasgow. En internationell turnering 1883 med England, Irland, Skottland och Wales ledde till en gemensam regelkommitté. Den 1885 bildade International Football Association Board är fortfarande världsfotbollens högsta auktoritet i regelfrågor.

De första åren efter FA:s bildande spelades fotboll i England främst av f.d. elever i privatskolor. Spelet spred sig dock snabbt till andra samhällsskikt och spelare kom snart att rekryteras även ur arbetarklassen. Publikintresset ökade och klubbarna i framför allt norra och mellersta England började värva spelare genom att skaffa dem arbete. Detta var upphovet till professionell fotboll, som legaliserades 1885. Det stigande intresset ledde till att en serietävling, Football League (engelska ligan), startade 1888 med 12 klubbar. Flera klubbar blev intresserade och olika divisioner infördes. Vid världskrigen gjordes uppehåll 1915/16-1918/19 resp. 1939/40-1945/46.

Fotbollen spred sig snabbt över världen, och Internationella fotbollsförbundet, Fédération Internationale de Football Association (FIFA), grundades 1904. Med tiden bildades även kontinentala fotbollsförbund. Sydamerika var först (1916). Europeiska fotbollsförbundet, Union Européenne de Football Association (UEFA), stiftades 1954.

I Sverige förekom fotbollsspel under oordnade former på 1860- och 70-talen. Svenska gymnastiktrupper som hade varit i England på 1880-talet spred kännedom om fotboll, både rugby och association football. Fotbollsspelet (association football) i Sverige tog först form i Göteborg. Två pionjärklubbar var Lyckans Soldater (bildad 1883) och Örgryte IS (1887). Flera skottar som arbetade vid Göteborgs gardinfabrik blev medlemmar i ÖIS. Vid den allmänna idrottsfesten i Göteborg 1887 möttes två lag från Göteborgs bollklubb. I Stockholm spelades fotboll i skolorna, men man kunde inte enas om reglerna. De ledande svenska fotbollsstäderna, Stockholm, Göteborg och Visby, kom 1885 överens om enhetliga regler. Dessa gällde till 1895, då de engelska reglerna antogs även i Sverige.

Den första internationella matchen i Sverige, Halmstads BK-Akademisk Boldklub (AB), Köpenhamn (0-3), spelades 14 september 1890. Svenska (fri-)idrottsförbundet, bildat 1895 i Göteborg, hade hand om fotbollssporten tills Svenska fotbollförbundet bildades 1904. Det konkurrerande Svenska bollspelsförbundet, bildat 1902 och representerat vid FIFA:s bildande, gick upp i Fotbollförbundet 1906. Sverige anslöts slutgiltigt till FIFA 1907.
Fotbollslänk

I Sverige var kronprins Gustaf (sedermera Gustaf V) en av de ivrigaste entusiasterna. Han var bl.a. med om att bilda Kungliga Lawntennisklubben (KLTK) i Stockholm 1896 (1896-1907 under namnet Kronprinsens Lawntennisklubb) och bidrog 1943 till Kungliga Hallens tillkomst. På hans initiativ startades King's Cup 1936. Svenska tennisförbundet (STF) bildades 1906 och Internationella tennisförbundet (ITF) 1913 i Paris.

Prominenta profiler
Tennishistorien rymmer många färgstarka spelare. Den första dam som gjorde succé var Suzanne Lenglen, och 1953 blev Maureen Connolly den första kvinna som vann de fyra stora turneringarna ett och samma år (även Margaret Court, 1970, och Steffi Graf, 1988, har gjort detta i singel). Martina Navratilova tog 167 singeltitlar, varav nio i Wimbledon.

Herrtennisen har dominerats av USA med stjärnor som "Big Bill" Tilden, Donald Budge, Jimmy Connors, John McEnroe och Pete Sampras och Australien med bl.a. Ken Rosewall, Rod Laver, Roy Emerson och John Newcombe. Från andra länder bör nämnas Henri Cochet, Fred Perry, Ivan Lendl och Boris Becker. Budge (1938) och Laver (1962 och 1969) är ensamma i herrtennisen om att ha vunnit storslam, medan Emerson är den ende manlige spelare som segrat i både singel och dubbel i alla fyra Grand Slam-tävlingarna.

Sverige har haft profiler som Lennart Bergelin, Sven Davidson, Jan-Erik Lundqvist, Anders Järryd och Joakim Nyström. De tre giganterna är dock utan tvivel Björn Borg, Mats Wilander och Stefan Edberg, som alla har varit rankade som världsettor. På damsidan kan nämnas Catarina Lindqvist, som bl.a. nådde semifinal i Australian Open 1987 och i Wimbledon 1989.

Tennislänk