Förgående sida

Många motorintresserade hava säkerligen i likhet med undertecknad funderat på hur och var Sueciamotorcyklar komma till. Hösten 1928 kommo de första modellerna och utan att hava varit föregågna av någon braskande reklam slogo de dock med en gång igenom på marknaden. Man hörde då och då talas om att de tillverkades i Örkelljunga, men några närmare detaljer om vare sig fabrik eller tillverkning hava ej varit synliga i pressen. Driven dels av intresse för de trevliga maskinerna och dels av nyfikenhet startade jag därför en vacker juliförmiddag för att i Örkelljunga inspektera Sueciaverkens möjligheter.

Örkelljunga är ett litet idylliskt samhälle beläget nära Hallandsgränsen på Hallandsåsens södra sluttning. Omgivet av sjöar med vackra skogbevuxna stränder. har Örkelljunga blivit en omtyckt plats för semesterfirare. Speciellt danskar draga gärna till Örkelljunga.

Mycket riktigt, med en stor gårdsplan framför reser sig en trevligt vit fabriksbyggnad, där man i stora bokstäver kan läsa att Sueciafolket residerar. Själva fabriksbyggnaden, som är cirka 40 meter lång, är uppförd i två våningar med mansardvåning och inredd vindsvåning, och utnyttjas så gott som 4 våningar. I en från huvudbyggnaden utlöpande envåningsbyggnad inrymmes provrum för tävlings- och specialmaskiner samt verkstad för härdning och lödning m. m. I vinkel med dessa byggnader ligger lagerbyggnad för råmaterial, vari jämväl är inrett reparationsverkstad.

Första våningens huvudbyggnad upptages av maskinverkstad, verktygsförråd samt avdelning för förnickling. I maskinverkstaden får man se prov på arbetsmaskiner såsom svarvar och fräsar till branschens modernaste specialmaskiner. Mest imponerade på mig en 12-spindlig borrmaskin, där t.ex. navens 20 ekerhål borrades i två tempo betydligt fortare och med större precisions än vad två av hålen skulle borras separat. I verktygsförrådet, vilket sysselsatte tre personer, avsynas jämväl allt maskinarbete.

I våningen en trappa upp inrymmes avdelningar för tanktillverkning, hjulbyggnad, puts- och lackeringsrum, filareverkstad samt fabrikskontoret. Såväl bensin- som oljetankarna pressas i hydraulisk press i maskinverkstaden samt hoplödas, putsas ock lackerats i andra våningen. Hjulbyggnaden var en trevlig och nätt historia. Navet sattes upp i en därför konstruerad apparat där fälgen kan placeras rätt i förhållande till navet. Nav och fälg spännes fast och så ekras hjulet och ekrarna spännes med en elektrisk s.k. friktionsdrill. Härigenom bliva ekrarna precis lika hårt dragna och när det färdiga hjulet plockas ut kan man konstatera i riktapparaten att detsamma så gott som alltid är exakt rätt utan att behöva riktas. Lackeringen är inrymd i tvenne rum. I första rummet tvättas och torrbrännes allt som skall lackeras. Därefter doppas alla detaljer i brun rostskyddsfärg (kanske man kan kalla det mönja). De mönjade delarna hängas på en vagn tillhörande brännugnen och köres in i ugnen. Mönjan brännes till c:a 200°. Efter mönjningen putsas delarna lätt och doppas sedan i "första svart" lacken. Första svartlacken brännes till 160° och sedan doppas delarna i "andra svart" lacken brännes till 180°. En djup och svart yta blir resultatet av den omsorgsfulla behandlingen.

Tredje våningen är den för den oinvigde intressantaste. Här behöver man icke vara fackman för att kunna vara med. Man kommer nämligen direkt in i monteringslokalen, vilken domineras av den 20 meter långa monteringsbanan. Lokalen är avdelad på läns, varav den ena delen upptages av monteringsbanan och på den andra av lager. Monteringen av "banan" går till på så sätt, Att en motor spännes fast på en på skenor vilande vagn. Maskinerna monteras sedan i fem tempo med två man för varje tempo. I första tempot fästes motorn, mittram, fram- och bakgafflar påmonteras. I andra tempot kommer växellåda skärmar o.s.v. för att som avslutning på femte tempot provköras och göras klar för leverans. När monteringen går för fullt sysselsätts 10 man vid monteringsbanan.

Materialierna för varje tempo utlämnas genom de längs banan befintliga luckorna till lagret. Lagret är så ordnat, att de delar som fordras för första monteringstempot äro placerade i början av banan o.s.v. så att de delar som erfordras för femte tempot samtliga äro i nedersta delen. Vid full montering färdigställs ungefär en maskin i timman. Det tager sålunda 5 á 6 timmar att montera en maskin från början.

Fjärde våningen eller vinden är utnyttjad såsom huvudförråd med flera direkta uppgångar från det under liggande lagret. Man förvånas över de oerhörda lager som måste finnas för att kunna hålla en sådan tillverkning i gång. Tätt sammanpackat finns här sida vid sida alla en motorcykelns tusentals detaljer.

Från monteringslokalen finnes en brygga direkt ner till en lastkaj, där maskinerna antingen kunna köras ner på gården för provkörning eller direkt på lastbilen för vidare befordran till försäljare och kunder.

Besöket avslutades att jag fick vara med om s.k. bromsprov med en racermaskin. I provrummet på första våningen finnes en bromsbänk, där de som förstå sig på det kunna plocka ut hästkrafterna ur motorerna. Motorn spännes upp i bänken och kopplas ihop med en vattenbroms. Hela aggregatet startas med en elektrisk motor. Så snart racermotorn börjat "dra" frånkopplas automatiskt den elektriska motorn. Kylningen ombesörjas av en väldig fläktanordning. Det är en upplevelse för en "motorbiten" att få vara med om ett sådant prov. Efterhand som varvräknaren stiger ökas viktbelastningen. Det vrids på rattar och justeras på en massa ställen som endast den invigde förstår, allt under ett öronbedövande väsen. Det finnes ingen möjlighet att tala till varandra. Man tecknar sinsemellan och bara stirrar på instrumenten. Den motor som satt i bänken var en 500 cc. toppventilracer och bromsade enligt vad som uppgavs 30,8 hkr.  

Fabriken sysselsätter för närvarande mellan 40-50 man och leddes på ett förtjänstfullt sätt av tvillingbröderna ingenjörerna Fritz och Albert Helldov, båda tidigare kända får sina insatser på motorsportens område.

Det är glädjande att se, att den svenska motorindustrien nu hunnit så långt, att den med framgång kan bjuda sina utländska konkurrenter spetsen. Det har varit beklämmande att se, hur hundratals millioner årligen rullar ur landet för inköp och motorfordon av olika slag. Varje försök att åt svensk arbetskraft bärga någon del av dessa millioner bör därför hälsas med största tillfredsställelse.

 © SUECIA-KLUBBEN

Tillbaka