


BEAUTIFUL BODIES
Nedan följer en liten guide om tiden innan bilfabrikanterna började döpa sina alster till meningslösa saker som Z-28, Boss 429 eller IROC-Z
snabb index
ROADSTER PHAETON, TOURING
CAR ROADSTER-PICKUP COUPÉ SEDAN VIKTORIA DELIVERY,
COMMERCIAL, STATION WAGON
Till att börja med, urtypen till alla hot rods, roadstern. Definitionen roadster - glöm märke och årsmodell - har inga fasta vindrutor (de ska vara fullt demonterbara) eller sidorutor som går att veva ned i dörrarna, och saknar baksäte - till skillnad från cabriolets/convertibles som har fast vindruta, uppvevbara sidorutor, och kan ha baksäte. Båda har dock mjuk topp, men roadsterns ska kunna lyftas av och lämnas hemma. Roadstern har en kort sittbrunn och ett karosseri som rundar av mot bakre kofångaren. Bagageluckan på roadstern är ofta felvänd och är stoppad på insidan för att kunna användas som extrasäte, (am.rumble seat) på svenska "svärmorslucka". Roadsters tillverkades från begynnelsen till omkring 1937. Fast sportbilstypen "ragtops" som Fordmotoriserade AC cobra kan mycket väl kallas roadster också. Hursomhelst, hot rod puritaner skulle troligtvis ta avstånd från de som ville kalla dessa hybrider för "roadsters". Roadsters kan förekomma i flera stilar, de med skärmar (full fendered) och de utan skärmar, dessa skärmlösa har fått namnet "Highboys", myntat av forne HOT ROD magazine redaktören "T" Texas Smith därför att de såg så höga ut med sina smala skärmlösa karosser placerade uppepå ramskenorna. Och jag antar att uttrycket lowboys kan användas på en vad rodfolk kallar "a channeled"(med channeled menas att originalgolvet har flyttats upp eller fått "kanaler" för ramskenorna så karossen kunnat sänkas) roadster.
Fast roadstern finns faktiskt i en baksätesvariant - fast då baserade på två och fyrdörrars sedan modeller - kallade phaeton eller touring. Skillnaden mellan dessa två är kronologisk. T-Forden bl.a. fanns som touring fram till 1926, sedan kallades de för phaeton. Men de bägge fyller samma krav som roadstern - inga fasta vindrutor eller sidorutor, mjuk topp som kan lyftas av och lämnas hemma. Däremot har varken touring cars eller phaetons svärmorsluckor eller det avrundande karosslut som roadstern har, utan dessa påminner mer om ett badkar. Phaetons i massproduktion var vanlig fram till slutet av 30-talet medan convertible sedans (de hade fasta vindrutor, sidorutor i dörrarna, suffletten var fällbar men fast och hade fyra dörrar) överlevde till i slutet på 40-talet.
Topplösa pickuper var favoriter bland tidiga hot rodders och har överlevt fram tills i dag antingen i originalform eller i kraftigt modifierade i form av T-buckets (bucket = hink, skål jämför; bucket seats). Enda skillnaden mellan en roadster och en pickup är att den senare har ett flak istället för det sluttande karosseriet med svärmorsluckan. Roadster pickups tillverkades fram till tidigt 30-tal då de ersattes av sina täckta varianter. T-buckets å andra sidan är kopior av en hybrid, ursprungligen byggd av Norm Gabrowski 1955. Norms T-bucket blev senare känd som the "Kookie Kar" då den kördes av Edd Byrnes i TV-serien "77 Sunset Strip" från det tidiga 60-talet. Dessa lågbudgetsbyggen var den mest förekommande rodden under muskelbilseran. Dess karosseri är baserat på främre halvan av en A- eller T-Fords roadster, roadster pickup, eller touring car/phaethon (bucket) skarvad med ett radikalt kortat pickupflak. Och än i dag är detta en instegsport i rodbyggandet i sitt enkla utförande och är förhållandevis billig att bygga.
Tänk på coupéer som roadsters - fast med plåttak, riktiga sidorutor och endast framsäte. Coupéer har samma sluttande bakdel, med plats för bagage/svärmor. Fanns med tillnamn som deluxe, standard, sport, landau. Fast coupéer skiljer sig genom sina rutor. De har antingen tre eller fem fönster - eftersom alla karosstyper har en vindruta räknas den inte - har en "trefönsters" coupée just tre rutor (bägge sidorutorna samt bakrutan) medan en "femfönsters" har två extra sidorutor bakom dörrarna. coupeér kan vara fullskärmade eller highboys, de kan vara "choppade" (taket sänks genom att en horisontell plåtremsa tas bort), channelled (lowboys) eller sektionerade ( karossen sänks genom att ett parti på mitten avlägsnas).
Tänk på en sedan som en täckt phaeton med samma sätesarrangemang. Tidiga sedaner hade ingen bagageutbyggnad, men hade modellbeteckningar som standard och deluxe. Senare kom en variant med en bagagebula under bakrutan. Sedaner liksom coupéer fanns i två basutföranden, men här räknas inte fönster utan dörröppningar. Sedaner är antingen tvådörrars "twodoors" (tudor) eller fyrdörrars "fourdoors" och som sina kusiner coupéerna brukar de choppas, sektioneras och berövas sina onödiga (!) skärmar mm.
Ford Viktoria eller "Vickys" är en sedanvariant. Denna sportigare tvådörrarsversion känns igen på sin bagageliknande "bula" under bakrutan. Vickys eller deras icke-Ford motsvarigheter producerades från sent 20-tal till tidigt 30-tal.
DELIVERY, COMMERCIAL, STATION WAGON
Hot rodder's nyttjade redan i begynnelsen pickups och skåpbilar som servicebilar eller på-skjutshjälp åt sina modifierade Bonnevillracers. Var dessa så kraftigt modifierade att de inte kunde köras för egen maskin till tävlingarna behövdes ju dragfordon. Delivery's fanns i två olika utföranden, En kan vi kalla "tredörrars". Dessa deliverys var baserade på Tudor-sedans och hade en enda stor bakdörr, delivery trucks var baserade på truck-chassie och hade två bakdörrar. Station wagons är ett senare namn för vad vi än idag kallar för kombis eller stationvagnar. Dessa tillhör mera 40-talet och framförallt har nog de s.k. woodies ett särskilt kapitel i rodhistorian som servicefordon åt de tidiga rodåkarna. FORD FORD och åter FORD som du säkert redan gissat är de flesta karossvarianter som är presenterade ovan synonyma med vad Ford Motor Company producerade under 20-, 30- och 40-talet. Det beror nog på att de flesta rodders ödslade sin tid, sina pengar och sin energi på begagnade delar. Ford var ju tidigt igång med massproduktion, det gick ända till -70-talet och Volkswagen med Typ 1 "Baggen" innan någon bilmodell lyckades slå Fords produktion på över 20 miljoner producerade T-Fordar. Ytterligare en orsak var att tidiga Fordar saknade den trädstomme, som många andra biltillverkare envisades med att bygga sina karosser runt, som kunde ruttna eller vara grogrund för termiter. Så gamla billiga Fordar fanns det gott om - och det var dessa som grabbar som bröderna Chevrolet, Ed Winfield och Vic Edelbrock modifierade och tävlade med. Därför är denna guide baserad på Ford - oavsett vad som hade hänt om det hade handlat om bilar som kallas ZL-1, IROC-Z, eller Z-28. Förresten, skulle du kunna föreställa dig ett Rod-Run dominerat av namn som highboyzes, coupzes eller zedans?
![]()