Hon såldes för elva påsar heroin

Hon såldes för elva påsar heroin

Varje år kommer tusentals unga kvinnor från det fattiga Östeuropa för att arbeta som prostituerade i väst. Många lockas hit med falska löften, andra kidnappas eller tvingas under hot tjäna pengar åt sina hallickar. Striptease fortsätter att skildra den omfattande trafficking som pågår mellan Öst- och Västeuropa.

Med dold kamera förhandlar Striptease med hallikar och smugglare, vi får också träffa kvinnorna och höra dem berätta om sina liv i total förnedring, våld och hjälplöshet.

Striptease fortsätter också granskningen av Sveriges roll i smugglingen av arkeologiska föremål med nya uppgifter om svenska toppdiplomater i gravplundrarnas spår.

Zussanna är 14 år och prostituerad, heroinist och på rymmen från ett barnhem. En hallick köpte henne av hennes tidigare "ägare" för 11 påsar heroin och det är han som tar hand om pengarna hon tjänar på gatan.

Zussanna är en av hundratusentals unga flickor från de forna öststaterna som drömmer om ett bättre liv men som hamnar i misär, tvingade att försörja sina hallickar. Striptease träffar henne i en poliscell i den tjeckiska staden Dubi. Av stadens 9000 invånare är 800 prostituerade.

I Striptease fortsätter Janne Josefsson, Hannes Råstam och Bengt Jägerskog att skildra kvinnohandeln från det fattiga Östeuropa. FN beräknar att över en halv miljon kvinnor är offer för trafficking, dvs förs med tvång eller falska löften från sina hemländer av människosmugglare för deras ekonomiska vinning. Många smugglas via Albanien över sundet till Italien. I Roms utkanter står prostituerade kvinnor i tusental och nästan alla kommer från Östeuropa. De flesta saknar uppehållstillstånd och är helt rättslösa.

Ofta har de unga flickorna sålts upp till sju gånger på vägen från sina hembyar på sin väg mot den Albanska kusten, berättar flickorna i ett härbärge i Tirana. De har lyckats fly från sina ägare och lever nu i ett hus under FN:s beskydd i ett villaområde i den albanska huvudstaden.

- Vi behandlades sämre än djur, berättad de. Under flykten har de torterats, våldtagits och hållits inspärrade utan mat och vatten, för att brytas ner och gå med på att arbeta som prostituerade.

Budapest är en av marknadsplatserna där östeuropeiska flickor säljs till bordeller i Väst. Med dold kamera förhandlar Stripteases reporter med två olika försäljare av unga prostituerade för leverans till bordeller i Sverige.

- Jag kan ordna många flickor. Inte fyra, inte sju, utan tio gånger sju, säger den gamle mannen som berättar att han sedan många år levererar prostituerade till många bordeller i Väst. Om vi betalar honom 1500 D-mark per flicka och månad, kan han garantera oss stadiga leveranser av unga vackra flickor.

Vit slavhandel 2

Vi börjar i en cell på polishuset i Dubi i norra Tjeckien. På en kall träbänk ligger en 14-årig flicka och sover under sin kappa. Hon heter Zussanna och har rymt från barnhemmet. Hennes hallick har sålt henne för 10 påsar heroin. Första gången hon sålde sig var hon tretton år gammal.

Hon berättar att hon går på droger, heroin, men hon kan inte tänka sig att åka till väst:
- Det vill jag inte, för där kan jag bli såld av nån jag inte känner. En tjej som jag träffade på vägen berättade om hur de hade hållit henne inspärrad i ett rum. Hon fick ingen mat och de slog henne. Det är sånt jag är rädd för.

Tillbaka Hem

Vilka är då de som organiserar handeln av människor? Vi befinner oss på ett hotellrum i Budapest. Vi utger oss för att vara ett svenskt par som vill köpa unga flickor till en bordell i Sverige. Vi tar kontakt med två personer, personer som vi hittat i annonser i tidningar, personer som säger sig kunna sälja unga flickor. Den första är en kvinna som vi besöker i hennes bostad. Hon säger att hon har förmedlat flickor till väst, till Tyskland, Spanien, Holland. Den andre är en äldre man som kommer till vårt hotellrum i Budapest. Kvinnan visar foton av flickor som finns till salu.
		Mannen på hotellrummet berättar om de olika flickor han kan erbjuda. Han säger att han alltid skickar ett foto innan så att de olika köparna kan godkänna flickan. Kvinnan har dokument som visar priserna i olika länder, i Spanien kostar det 7000 pesetas för 20 minuter, i Holland 100 gulden för tio.
Mannen på hotellrummet säger sig kunna erbjuda många flickor, det finns inga problem att leverera. Kvinnan däremot säger sig behöva lite tid för att kunna leverera: - Jag kan inte lova fyra flickor till nästa vecka. De jag får in kanske inte håller måttet. Det kan komma en zigenerska, nån som inte talar några språk, en som fött barn och har kvar ärr. 1500 DM / flicka och månad kostar det om mannen på hotellrummet ska leverera. Dessutom ska flickorna betala till honom.

SMUGGLING

Flickor smugglas i små, snabba gummibåtar från Albaniens kust till Italien. Italienska sjöpolisen, Guarda de Finanza försöker stoppa smugglingsförsöken.

- Albanien är ett land helt utan kontroll, ingen statsmakt, ingen samhällsservice.
Det säger FN:s hjälparbetare Ken Patterson och fortsätter:
- Det förvärras hela tiden. Folk tjänar uppenbarligen pengar på det – och det fortsätter. Det är ett gyllene tillfälle för människohandlarna att göra stora vinter.
Här finns sårbara kvinnor som vill ta sig ur fattigdomens onda cirkel – och kriminella som är blott alltför villiga att utnyttja dem.

Vit slavhandel 2

	Vi börjar i en cell på polishuset i Dubi i norra Tjeckien. På en kall träbänk ligger en 14-årig flicka och sover under sin kappa. Hon heter Zussanna och har rymt från barnhemmet. Hennes hallick har sålt henne för 10 påsar heroin. Första gången hon sålde sig var hon tretton år gammal.
Hon berättar att hon går på droger, heroin, men hon kan inte tänka sig att åka till väst: - Det vill jag inte, för där kan jag bli såld av nån jag inte känner. En tjej som jag träffade på vägen berättade om hur de hade hållit henne inspärrad i ett rum. Hon fick ingen mat och de slog henne. Det är sånt jag är rädd för.

FÖRMEDLING

Vilka är då de som organiserar handeln av människor?

Vi befinner oss på ett hotellrum i Budapest. Vi utger oss för att vara ett svenskt par som vill köpa unga flickor till en bordell i Sverige. Vi tar kontakt med två personer, personer som vi hittat i annonser i tidningar, personer som säger sig kunna sälja unga flickor.

Den första är en kvinna som vi besöker i hennes bostad. Hon säger att hon har förmedlat flickor till väst, till Tyskland, Spanien, Holland. Den andre är en äldre man som kommer till vårt hotellrum i Budapest. Kvinnan visar foton av flickor som finns till salu.

Mannen på hotellrummet berättar om de olika flickor han kan erbjuda. Han säger att han alltid skickar ett foto innan så att de olika köparna kan godkänna flickan.

Kvinnan har dokument som visar priserna i olika länder, i Spanien kostar det 7000 pesetas för 20 minuter, i Holland 100 gulden för tio.

Mannen på hotellrummet säger sig kunna erbjuda många flickor, det finns inga problem att leverera.

Kvinnan däremot säger sig behöva lite tid för att kunna leverera:

- Jag kan inte lova fyra flickor till nästa vecka. De jag får in kanske inte håller måttet. Det kan komma en zigenerska, nån som inte talar några språk, en som fött barn och har kvar ärr.

1500 DM / flicka och månad kostar det om mannen på hotellrummet ska leverera. Dessutom ska flickorna betala till honom.

SMUGGLING

ALBANIEN

I Albanien finns ett härbärge som tar hand om flickor som rymt från sina hallickar och tagits av polisen. Många är minderåriga och vakter ser till att de får skydd. Fritagningsförsök har förekommit från hallickar som velat ta tillbaka sina flickor, sina ägodelar.

Rita, som är femton, berättar om sin resa från Moldavien till Albanien. Hon skulle transporteras vidare till Italien, men hon kom bara hit till Albanien. Hon har sålts sju gånger av olika män, olika ägare. Hennes föräldrar finns inte i Moldavien utan i Ukraina.

Senare får flickorna på härbärget ringa hem och berätta att de är oskadda, men Rita väljer att ringa sin bästa vän i Moldavien, Vera.

Ledia Beci som driver härbärget berättar att misshandel är vanligt, enligt intervjuerna har nästan varje flicka misshandlats.

- Hallickarna gör så för att få flickorna att acceptera att de ska bli prostituerade. Men, alla går inte med på det.
Striptease: - Vad vill de nå med misshandeln?
- Få dem att finna sig i slaveriet. Det kan inte kallas något annat än slaveri. De blir slagna i början.

Hallickarna våldtar dem när de ser att de inte kan fås att prostituera sig frivilligt. Vanligtvis sätter de en pistol mot huvudet på dem för att de ska förstå att de blir dödade om de inte prostituerar sig. Flera kvinnor har blivit dödade därför att de vägrade.

HOTELLÄGAREN

Längs den albanska kusten byggs hotell och turistanläggningar med pengar intjänade på människosmuggling. En av hotellägarna berättar hur han bygger två hotell med de pengar han tjänat.

Striptease: - Hur långt är det till Italien här ifrån?
Hotellägaren: - Det ta ungefär två timmar med gummibåten
Striptease: - Har du varit över många gånger?
Hotellägaren: - Ja, trettiofem resor – och ett år i fängelse i Valletri i Rom.

Han tjänar bra, 30 personer i båten, en miljon lire per person ger trettio miljoner lire per reas, dvs ca 150 000 kronor.

ROM, ITALIEN

Flickorna som skeppas från Albanien hamnar ofta i Rom. I utkanten av staden finns tusentals flickor, utan uppehållstillstånd, helt rättslösa.

Vera Lasko intervjuar alla flickor som skickas tillbaka från Italien till Albanien. En fjortonåring har berört henne extra mycket. Hon kom tillbaka från Italien, men ingen ville hjälpa henne. Nu ringde hon – och var åter i Italien, i Milano.

Vera Lasko: - Så fort hon lämnade polisen tog hallicken reda på henne och förde henne tillbaka till Italien. Mitt stora problem med flickorna som hamnat i det här är att jag hör många berättelser, men jag kan aldrig ge någon hjälp.
Striptease: - I det här läget undrar du om det finns någon mening med att fortsätta?
Vera Lasko: - Jag har själv bestämt mig för att inte fortsätta. 1999 var det 136 flickor, 192 redan i år. Jag har inte gett dem någonting. Vem har jag hjälpt?

Rom är farligt för de unga prostituerade. 150 stycken har mördats sedan 1994. Anna berättar om hur livrädd hon var när hon gick på gatan, för alla, till och med polisen:

- Det var många poliser som gick med flickorna, ibland hade de uniformen på sig. De betalade inte, de tog bara för sig. Människor ska behandlas som människor och inte som de gör, som djur. Det är inte rätt.

TEXT: Helena Bengtsson FOTOGRAF: Bengt Jägerskog RESEARCH: Hannes Råstam REPORTER: Janne Josefsson		Skriv på!	Tillbaka Hem