Sagohistorik

Folksaga

Man brukar med en folksaga mena en uppdiktad, fri och fantasifull berättelse som har bevarats genom muntlig tradition från generation till generation. Den är inte beroende av verkligheten vad det gäller tid och rum utan skildrar i regel en drömvärld där det goda segrar över det onda. Sagorna är påhittade och osannolika. Folksagornas upphovsmän är okända. Vi vet heller inte hur gamla sagorna är. Innan sagorna skrevs ned, vilket skedde främst under romantiken, berättades de från man till man under århundraden. Sagoberättaren varierade och ändrade sagan beroende på vem som lyssnade på honom. Därför finns det flera versioner av sagorna. Folksagorna följer oftast ett bestämt mönster då det gäller innehåll och form. Innehållet är att huvudpersonen genomgår en prövning av något slag, deltar i en tävling, gör en resa eller en vandring. Den lilla människan får sin belöning. Den minste, svagaste eller dummaste är den som alltid lyckas. Godhet och uthållighet belönas medan det onda bestraffas. I folksagorna ske ofta under och förvandlingar. En magisk dryck, ett magiskt redskap eller ett smycke med magisk kraft kan rädda i farans stund. Ibland kan huvudpersonen förvandlas till ett djur för en tid. Naturen spelar ofta med i handlingen, berget öppnar sig, träd kan tala och så vidare. Till formen börjar sagan oftast med "Det var en gång…". Därefter följer händelserna i tidsföljd och sagan slutar gärna med "och så levde de lyckliga i alla sina dagar.". Folksagan har alltid ett lyckligt slut. Handlingen byggs upp genom upprepningar. Tre eller sju är magiska tal i sagan. Personerna framställs som bestämda typer, till exempel den fattige pojken, den guldlockiga prinsessan. Språket är enkelt och målande.

Konstsaga

Konstsagan är skriven i folksagostil men av en bestämd författare. Den har inte som folksagan levt och förändrats under generationer. Konstsagans författare bestämmer innehåll och form utifrån sitt eget syfte. Ofta lägger han in egna livserfarenheter, människor han känt, älskat eller hatat. Den mest berömde konstsagoförfattaren är H C Andersen som levde i Danmark 1805-1875. Han kom ut med sina Äventyr 1835. Sagan om Den fula ankungen är kanske Andersens eget liv beskrivet i sagoform. Konstsagorna skrevs först och främst för vuxna läsare. Författarna insåg dock att barnen var en alldeles egen publik att skriva för och de började ge ut sagor för barn. Svenska sagodiktare är till exempel Elsa Beskow och Astrid Lindgren.

Fabel

Fabler är korta berättelser där djur, ibland också växer och föremål, kan tala, tänka och har mänskliga egenskaper. I en fabel händer det något som skall visa hur illa det går om man handlar fel eller hur bra det går om man är klok och snäll. Av fabeln skall människor, kanske framförallt barn, lära sig hur de bör uppföra sig. Fabler avslutas med en kort mening som har uppfostrande innehåll och som är fabelns moral, så kallad sensmoral. Fabler berättades säkert i flera hundra år innan någon skrev ner dem. Man vet inte vem som hittade på dem från början. I Grekland levde cirka 500 före Kristus en slav som hette Aisopos. Han författade många idag kända fabler. Vi vet inte mycket om Aisopos, men hans fabler kan vi fortfarande läsa.

Folksägen

Folksägen är en kort folklig berättelse som förmodas vara grundad på fakta beträffande person, plats och händelse. Den är mer historisk och har inte samband med religionen. Sägner kan innehålla naturväsen, till exempel skogsrån, näcken, älvor och tomtar. Minnessägner är sägner i jagform, till exempel spökhistorier eller möten med övernaturliga väsen. Vandringssägner är sägner som berättas på olika håll i världen. De har samma innehåll och form och är lätta att känna igen. Sägnerna är mycket gamla som berättelser men det tillkommer ständigt nya. I våra dagar kan de handla om flygande tefat eller någon som fått en råtta i pizzan.

Hjältesaga

Hjältesagan är en saga om en hjältes liv och äventyr. Hjältesagan kan vara en längre form av en folksägen med insprängda motiv ur myt och folksaga. Hjältarna är alltid goda och handlar alltid rätt. De är människor men har ofta övermänskliga egenskaper. Odyséen är en mycket känd grekisk hjältesaga.

Legend

Ordet legend kommer från latinets legenda som betyder det som ska läsas. Legenden är en berättelse om ett helgon eller någon annan religiös gestalt, till exempel den heliga Lucia. Personerna som det berättas om levde ofta under den första kristna tiden och de fick lida eller dö för sin tros skull och bli martyr. En historia med påhittad handling och övernaturliga inslag som har religiös anknytning brukar också kallas för legend.

Myt

Myt kommer från det grekiska ordet mythos som betyder gudaberättelse. Myten är en religiös berättelse som skiljer sig från sagan och legenden. Myten berättar om de gamla gudarna och deras sätt att härska över människor. De handlar också om inbördes relationer, fejder och äventyr. Denna typ av berättelse vill förklara naturliga och övernaturliga förhållanden, till exempel världens och livets uppkomst. Alla folk har sina myter, ofta återgivna i långa berättelser. I den grekiska mytologin berättas om antikens gudar och hjältar, i den fornnordiska mytologin om Nordens asagudar.