|
I slutet av november 1998 skedde installningen av samtliga moderdjur +
en galt till den då färdigställda sinsuggavdelningen samt 3
FTS-avdelningar med 32 boxar i respektive avdelning. I anläggningen
finns även en reststall även denna med 32 boxar för 5-6 slaktsvin.
Denna avdelning är avsedda för svin som inte hinner växa färdigt i
respektive FTS-avdelning innan suggorna kommer tillbaka för att föda nästa
kull grisar.
Tiden för respektive omgång i varje FTS-avdelning mellan
grisningarna är 23 veckor. 16 veckor är tiden mellan seminering och
grisning. FTS-avdelningen är reserverad för suggan under 7 veckor
varav ca 5 veckor med smågrisar, samt 1 vecka för rengöring per omgång.
Utfodringen sker med blött foder som portioneras noggrant ut till
varje gris med hjälp av dator. Från och med 2004 används drank från
Absolut Vodka till 40% av foderblandningen till slaktsvin och upp till
30 % till suggor och tillväxtssvin. I huvudsak tillämpas flytutgödsling,
vilken begränsar kväveläckaget betydligt, både till luft och vatten,
jämfört med djupströbädd, som i stället har sina fördelar ur
djuromsorgssynpunkt och därför förekommer endast i betäckningsavdelningen.
Ventilation sker med hjälp av tilluftstak i de nya byggnaderna med
komplettering av tilluftsdon. Golvvärme förekommer i alla boxar och även
i personalutrymmet. Vid ingången till stallet finns en personalsluss
med flera omklädnadsskåp, dusch och ett förråd för alla
ombytesplagg i flera storlekar. Tvättmaskin och torktumlare finns för
att alltid ha hålla stallkläderna rena.
Målet vid planeringen var att föda upp minst 2200 slaktsvin per år
som BIS-kvalitetssäkrade grisar. Med sero-grisar i FTS-system med
optimalt hälsoläge och låg stress, skulle målet kunna uppnås som
dessutom skulle hålla foderförbrukningen minst 10 % lägre jämfört
med de bäst konventionellt uppfödda grisarna, samt ca 2-3 veckors
kortare uppfödningstid. Dessa två nyckeltal är viktiga för lönsamheten,
då grisuppfödningens drygaste kostnader nämligen foder och byggnader
utgör ca 60% respektive ca 30% av grisens uppfödningskostnad.
Samtidigt skall med serogriskonceptet arbets- och medicinkostnader kunna
hållas på en låg nivå. Målet har nu äntligen uppnåtts efter några
år med rekryteringsproblem, vilket löstes med hjälp av extra utrymme
i ett gammalt slaktsvinstall.
Under 2005 levererades 2355 grisar á 85 kg till slakt med 58,3
procent kött. De växte 957 gram under i genomsnitt 91 dagar med en
foderförbrukning på 34,0 MJ per kg tillväxt. Slaktanmärkningarna har
inte legat på mer än ca 5% under alla åren.
I smågrisproduktionen var resultatet 2005 23,1 avvanda grisar per
sugga och år. Suggorna ger 2,23 kullar per år. Smågrisarna avvänjts
vid 32 dagars ålder och har då vägt 10,6 kg och vid 70 dagar 27,3 kg.
Ständigt arbetas det för att ytterligare förbättra djurhälsan genom
ännu bättre djuromsorg. Under 2002 och 2003 hade slaktsvinen det bästa
resultatet i Pig Win, Sverige och det näst bästa 2004.
Framtiden kräver en utveckling till större volymer för att få ner
kostnaderna för arbete och övriga rörliga kostnader per producerad
gris. För närvarande planeras en utökning, så att man kan på ett
vettigt sätt utnyttja de befintliga avdelningarna. Förslaget skall få
flera pusselbitar att falla på plats bl.a. kan nämnas
arbetsorganisation, marknad och finansiering och inte minst miljötillstånd.
Under tiden har vi från och med 2005 blivit reservbesättning till
Quality Genetics att leverera ca 600 betäckningsfärdiga hybrider per
år.
|