Till startsidan
 















 


Grisuppfödning

Grisuppfödningen är den mest betydelsefulla produktionsgrenen ur aspekter som sysselsättning och ekonomi och skulle kunna sägas vara motorn i företaget.
 

 
Fram till 1998 var det en konventionell gödsvinsuppfödning med en omsättning på ca 2000 svin per år. På grund av nya djurskyddslagar kunde denna produktion inte fortskrida utan att man senast 1999 gjorde förändringar i stallet. (Det gamla stallet var nybyggt 1971.) Därför påbörjades 1998 en av de större investeringarna i gårdens historia.

1998 byggdes en ny anläggning för integrerad grisproduktion av typen sero-grisar. Serogrisproduktion innebär att man vidtar specifika åtgärder för att utestänga risker för smitta, bland annat att ett nytt djur aldrig får lov att komma in i stallet, djurtransporter får aldrig docka till stallet och alla personer som skall komma in i stallet måste passera en personalsluss. Dessutom tillämpas ett FTS (Födelse-Tillväxt-Slakt)-system genom att djuren hålls i samma grupp och box under hela tiden från födsel tills att de lämnar gården. 

 
I slutet av november 1998 skedde installningen av samtliga moderdjur + en galt till den då färdigställda sinsuggavdelningen samt 3 FTS-avdelningar med 32 boxar i respektive avdelning. I anläggningen finns även en reststall även denna med 32 boxar för 5-6 slaktsvin. Denna avdelning är avsedda för svin som inte hinner växa färdigt i respektive FTS-avdelning innan suggorna kommer tillbaka för att föda nästa kull grisar. 

Tiden för respektive omgång i varje FTS-avdelning mellan grisningarna är 23 veckor. 16 veckor är tiden mellan seminering och grisning. FTS-avdelningen är reserverad för suggan under 7 veckor varav ca 5 veckor med smågrisar, samt 1 vecka för rengöring per omgång. 

Utfodringen sker med blött foder som portioneras noggrant ut till varje gris med hjälp av dator. Från och med 2004 används drank från Absolut Vodka till 40% av foderblandningen till slaktsvin och upp till 30 % till suggor och tillväxtssvin. I huvudsak tillämpas flytutgödsling, vilken begränsar kväveläckaget betydligt, både till luft och vatten, jämfört med djupströbädd, som i stället har sina fördelar ur djuromsorgssynpunkt och därför förekommer endast i betäckningsavdelningen. 

Ventilation sker med hjälp av tilluftstak i de nya byggnaderna med komplettering av tilluftsdon. Golvvärme förekommer i alla boxar och även i personalutrymmet. Vid ingången till stallet finns en personalsluss med flera omklädnadsskåp, dusch och ett förråd för alla ombytesplagg i flera storlekar. Tvättmaskin och torktumlare finns för att alltid ha hålla stallkläderna rena. 

Målet vid planeringen var att föda upp minst 2200 slaktsvin per år som BIS-kvalitetssäkrade grisar. Med sero-grisar i FTS-system med optimalt hälsoläge och låg stress, skulle målet kunna uppnås som dessutom skulle hålla foderförbrukningen minst 10 % lägre jämfört med de bäst konventionellt uppfödda grisarna, samt ca 2-3 veckors kortare uppfödningstid. Dessa två nyckeltal är viktiga för lönsamheten, då grisuppfödningens drygaste kostnader nämligen foder och byggnader utgör ca 60% respektive ca 30% av grisens uppfödningskostnad. Samtidigt skall med serogriskonceptet arbets- och medicinkostnader kunna hållas på en låg nivå. Målet har nu äntligen uppnåtts efter några år med rekryteringsproblem, vilket löstes med hjälp av extra utrymme i ett gammalt slaktsvinstall.

Under 2005 levererades 2355 grisar á 85 kg till slakt med 58,3 procent kött. De växte 957 gram under i genomsnitt 91 dagar med en foderförbrukning på 34,0 MJ per kg tillväxt. Slaktanmärkningarna har inte legat på mer än ca 5% under alla åren.

I smågrisproduktionen var resultatet 2005 23,1 avvanda grisar per sugga och år. Suggorna ger 2,23 kullar per år. Smågrisarna avvänjts vid 32 dagars ålder och har då vägt 10,6 kg och vid 70 dagar 27,3 kg. Ständigt arbetas det för att ytterligare förbättra djurhälsan genom ännu bättre djuromsorg. Under 2002 och 2003 hade slaktsvinen det bästa resultatet i Pig Win, Sverige och det näst bästa 2004.

Framtiden kräver en utveckling till större volymer för att få ner kostnaderna för arbete och övriga rörliga kostnader per producerad gris. För närvarande planeras en utökning, så att man kan på ett vettigt sätt utnyttja de befintliga avdelningarna. Förslaget skall få flera pusselbitar att falla på plats bl.a. kan nämnas arbetsorganisation, marknad och finansiering och inte minst miljötillstånd. Under tiden har vi från och med 2005 blivit reservbesättning till Quality Genetics att leverera ca 600 betäckningsfärdiga hybrider per år.