• Mat - matförslag, sand i maten
  • Ätbara växter och grönsaker
  • Kosttillskott - vitaminer och kalk
  • Vatten? vikten av vätska, badning
  • Hantering - hur du hanterar din ödla, salmonellarisken
  • Belysning
  • Rengöring hur man rengör terrariet.
  • Reproduktion



  • Mat
    Jag anser att en av fördelarna med denna typ av ödla är att de äter vegetarisk föda, det är absolut inte att rekomendera att ge dem insekter eftersom de kan få njurproblem om de äter för mycket animaliskt protein. För ett antal år sedan ansågs det ok att ge leguaner kattmat, men nuförtiden är det helt förkastligt eftersom forskningen har visat att de skall ha helt vegetabilisk föda.
    Samma sak är det med dabbagamer. Det finns fortfarande många som säger att en syrsa eller mjölmask då och då inte skadar, men de flesta reptilveterinärer är idag helt överrens om att dabbagamen endast skall ha vegetabilisk föda! I det vilda äter de säkert en och annan insekt under de mest extrema perioderna då det inte finns några växter att tillgå. Sådana förhållanden är det dock ytterst få som skapar i sina terrarier och därför bör de inte få animalisk föda.

    Lämplig föda är är olika typer av bladgrönsaker, gräs och vad vi vanligen kallar ogräs. Alfalfa (plantorna, inte groddarna) kan också ges och är lätt att odla inomhus. Olika typer av sallader kan ges så länge isbergssallad undviks eftersom den mest innehåller vatten och ingen näring. Solrosfröer, groblad och maskroser tycks vara favoriterna bland mina ödlor. Innan du ger dem något från naturen skall du dock ha kontrollerat att det inte är giftigt. Det finns många sidor på nätet om vilda äätbara växter, när du letar kan du exempelvis titta efter ätbara växter till sköldpaddor och leguaner. Denna sida har också en grönsaksavdelning, fast under uppbyggnad. Du måste också se till att plocka växterna långt bort från vägar, att åka ut till landet och plocka i beteshagar och ängar brukar vara bra, plocka inte vid åkerkanter eftersom då är risken stor att det är besprutat. Ge dem inte någon form av lök.

    Mindre lämpligt är bönor, ärter, groddar och kål. Kål, liksom broccoli, kan ges någon gång ibland. Frukter skall man också vara försiktig med, de är oftast för söta och alldeles för lättsmälta för dabbagamer som är anpassade till ett torrt klimat.

    Eftersom många grönsaker med skal är hårt besprutade brukar jag skala dem. Kål och blast räcker det med att skölja, låt gärna vattnet vara kvar efter att du har sköljt dem, så är du garanterad att din ödla får i sig tillräckligt med vätska.
    I det vilda lever dabbagamer av torra växter som inte har succulentliknande blad samt av malörtsblommor.
    Ta reda på vilka näringsvärden de olika växterna har så kan du sätta samman en bra kost efter det.

    Maten som serveras dem bör bestå av ungefär följande blandning:

  • 60-75% bladväxter.
  • 25-40% grönsaker och frukter.
  • En liten skål med fröer kan stå i terrariet för kontinuerlig tillgång.

    Tycker du att det är kul med krukväxter kan du lätt odla en del av det som ödlorna skall äta. Om du gör det är du garanterad att de inte är besprutade. En del fröer kan vara lite svåra att hitta på ica, men www.impecta.se har det mesta från hela världen.

    Sand i maten är ett omdiskuterat ämne. Vissa hävdar att det absolut inte på några villkor får förekomma sand i matskålen, andra att det inte är så farligt. Dabbagamer kan få förstoppning om de sätter i sig för mycket sand. I det vilda får de i sig sand, men förmodligen inte i samma mängd, eftersom de då äter växter som är torra utvändigt och dessutom inte befinner sig direkt på marken.

    Lite sand skadar säkerligen inte din ödla, (en del hävdar att det till och med är bra för matsmältningen. Krokodiler, vissa fåglar (som stammar ur reptilgruppen) och andra reptiler äter småsten eller sand för att sköta matsmältningen.) men försök undvika sanden genom att ha en skål med en liten kant på så hamnar inte utsprätt grus så lätt i maten. I och med att maten är fuktig så fastnar sanden lätt istället för att bara rinna av. Ser du att din ödla har lagt en hel sanddyn i matskålen bör du ta ut maten och slänga den och sätta in ny igen.

    Hur ofta äter de då? Ja, Egon och Rut äter ungefär varannan dag, men det varierar, ibland äter de oftare och ibland mindre ofta. Håll koll på att din ödla äter, om den sen äter varje dag eller varannan spelar inte så stor roll. Det viktiga är att den får i sig den näring och vätska som den behöver.


  • Min Citronmeliss odling. Nyhackad mat.

    Skål med "knaprig reptilmix" en blanding bestående av solrosfröer, linser och torkade ärtor.


    Kosttillskott
    Utöver den ordinarie maten krävs det också vitaminer och kalktillskott. Vitaminer är en färskvara och skall behandlas som det också. Flytande vitaminer är sämre än pulvervitaminer eftersom du oftast får mer vatten än vitaminer för pengarna. Veterinärerna på Roslagstulls djurklinik rekomenderar Nutrobal till dabbagamer. (Kan köpas antingen hos Roslagstulls djurklinik eller via P-A Barkskog som föder upp landsköldpaddor.)



    Vatten?
    Det finns många bud om huruvida dabbagamer skall ha vatten eller inte. Så länge de får tillräckligt med färsk mat så får de i sig allt vatten de behöver genom födan. I ett stort terrarium kan man ha en liten skål i ena änden för att garantera att det inte blir för torrt. Sanden som är i bohålan bör vara fuktig, men inte blöt. Mer om detta finns att läsa under kategorin terrariet. Om du inte har möjlighet att bygga en fuktig bohåla kan man med jämna mellanrum spraya hålan med ljummet vatten. Egon gillar att få sig en dusch av blomsprutan ibland men Rut är inte så förtjust i det. När ödlan ömsar kan det vara bra att spraya lite vatten på dem så lossnar skinnet lättare.
    På vintern blir luften torrare och trots att de är ökenödlor kan de bli uttorkade. ett bad då och då kan vara bra. Här kan du läsa mer om hur du badar din ödla.



    För att vara säker på att din ödla får i sig tillräckligt med vatten kan du låta vattnet vara kvar på grönsakerna efter att du har sköljt dem. (sallad innehåller lite näring och därför bör man inte ge dem det, men jag fotograferade ett salladsblad för att vattendropparna syntes bättre på det än hackade grönsaker).



    Hantering
    En ödla som är rädd, aggressiv eller känner sig hotad piskar med sin svans och väser. De kan också försöka att bitas.

    Hantera din ödla dagligen så kommer den efter ett tag (det kan ta lång tid) att vänja sig vid dig och bli om inte tam så åtminstone inte heller rädd. Jag tar sällan ut Egon ur terrariet eftersom han blir så stressad av det, däremot bekommer det honom inte om jag rör vid honom i terrariet och det brukar jag ofta göra. Om du tar ut din ödla ska du se till att fönster och dörrar in till badrum och liknande utrymmen är stängda, samt att andra husdjur är utestängda. Likaså bör du flytta på saker som kan trilla ned på ödlan (de är väldigt starka och kan knuffa omkull en hel del) och andra saker som är farliga (exempelvis giftiga krukväxter som står i urnor på golvnivå). Tänk på att bara låta ödlan vara ute korta stunder eftersom de snabbt blir kalla och då blir de dåsiga.

    Reptiler kan bära på sjukdomen salmonella. Det är en naturlig bakterie för dem och de blir inte sjuka av den, däremot kan vi bli det. Det hjälper inte att ta prover på ödlans avföring eftersom de kan vara bärare en månad men inte månaden därpå, det varierar nämligen. Därför är det viktigt att tvätta händerna efter att man har tagit i sin ödla och gjort rent i terrariet, man skall inte heller rengöra matskålar och liknande där man sedan skall hålla på med mat. Att pussa sin ödla är därför mycket dumt!

    Ett annat tips är att inte vara kall om händerna när du tar i din ödla. De har hög kroppstemperatur, och tycker precis som människor att kalla händer är obehagligt. OM du närmar dig din ödla ovanifrån blir den förmodligen rädd eftersom det är så rovfåglar attackerar. Ha handen i dess egen höjd då du närmar dig den.





    Jag och Rut tittar bekantar oss. (jag syns som spegelbild i glaset, därför bilden ser lite knepig ut).



    Belysning
    Se avsnittet om terrariet.




    Rengöring
    Terrariet är din ödlas hem och för att den skall trivas skall där vara rent och snyggt. Slarvar du med rengöringen kan det lätt spridas bakteriella sjukdomar och din ödla kan få kvalsterangrepp.

    Matskålen skall diskas ur med hett vatten och diskmedel, helst desinficeringsmedel, varje gång du byter mat och avföring och matrester skall avlägsnas ur terrariet dagligen. Torka av terrariet med jämna mellanrum med varmt vatten och decificeringsmedel. Använd alltid samma trasa som du har enbart för det ändamålet. Sila all sand cirka en gång varannan månad och koka stenar och liknande (eller skura det med desinficeringsmedel). Sanden är enklast att stoppa in i ugnen istället för att koka eftersom det då tar en evighet för den att torka igen.

    Här kan du läsa mer om hur du städar terrariet.




    Tänk på att skölja mycket noga efter att ha använt desinficeringsmedel.



    Reproduktion
    Dabbagamerna blir könsmogna vid omkring fyra års ålder i vilt tillstånd och någonstans mellan tre och fyra i fångenskap. De lägger flera ägg i en kull och det tar 8-12 veckor innan de kläcks. Många säger att för att få dina ödlor att reproducera sig (vilket för övrigt är mycket svårt i fångenskap) måste du låta dem gå i dvala först. Det är inte nödvändigt att dvala dem för att stimulera reproduktionsinstinkten men det anses är lämpligt av en del. Jag har hört från Roslagstulls djurklinik att dabbagamerna INTE dvalar i det fria och att man därför inte skall dvala dem. OM du trots det ändå tänker dvala dina dabbagamer är det viktigt att du noga tar reda på hur man skall dvala en reptil innan du börjar. Om du inte gör det riskerar ödlan att dö.





    © 2004 Linda Österberg