Höbindare nr 23
Arvet
Dassfönstret
Drinken
Einar
En trevlig resa
Fredag
Fru Beata
Fullgubbar
Förälskelse
Grillen
Häxan
Inte en vanlig dag
Joggingturen Landet Usch
Liftaren
Lång dag
Minnen
Raggarrunda på Grönland
Randalf
Romeo & Julia
Vilse
Vägen
Älgjakten

Mina Noveller... lever ett liv genom mig. Om jag bestämmer att någon ska möta prins Phillip i jogginspåret så gör de det. Och att köra en raggarrunda på Grönland är inte helt fel. Vem kan måstå en bra novell, en lagom kort berättelse som spänner över en kort tid, eller taget ur sitt sammanhang för att bilda en alldeles egen historia. Personligen är jag förälskad i noveller, läser, skriver och samlar på dem i långa rader. "Hon var hård, Matronan, eller som hon själv uttryckte det ”hård mot de hårda”. Jag såg mig själv inte som någon hårding, tvärtom. Lugnt och vant vecklade jag ut eländet och hörde hur korna började röra på sig. De kikade ut genom sina tunna luckor och blängde med stora ögon. Några gav ifrån sig låga läten och ruskade på sina huvuden så gott det nu gick i luckan. Deras ögon lyste i ljuset från extraljusen, skimrade och glimmade. Öronmärkningens mångfasetterade diamantmönster fläckade väggarna med regnbågens färger. Det var vackert. Jag stod ett tag och såg på skådespelet, hur mönstret ändrades när korna rörde sig. Man glömde nästan bort att man stod trettio meter under jord. Ett läte bakom mig fick mig att skynda på. Mina fingrar fick igång utsuget och jag hörde hur tapparna sattes på. Korna makade sig tillrätta och jag kunde se hur mjölken pumpades upp genom slangarna. 'Har du rapporterat alla råttor?' Matronan stod bakom mig, hon var rejält klädd i hel overall och korta gummistövlar. De var nya. Jag nickade till svar och vände min blick åter till slangarna. Det bubblade och körde, svischade och drog. ' Vi hittade nämligen en levande råtta i höbindare nr 23.' Jag såg stint på slangarna och svalde. ' Det var väl du som körde höbindare nr 23?' Jag nickade igen. Såg i ögonvrån hur hon närmade sig mig. Tänkte intensivt på mjölkens väg från juvren till kylrummet, en väg som säkerligen var fyrahundra meter. Jag följde slangarnas väg på väggen, ut genom ladan och vidare ut i mörkret och tunnlarna." Ur Höbindare nr 23 ................................................................................

"Hon nickade och tog emot boken där han sträckte sig över bordet så sömmarna knakade i den strama kostymen. Deras fingrar nuddades någon sekund och som små eldpilar for känslorna igenom hans kropp och vidare till det arma hjärtat som nu svämmade över av all den känslosamma storm som rådde inom honom. Han lutade sig framåt, drog stolen närmare och tog hennes händer mellan sina. Först verkade det som om hon ville dra dem tillbaka, blev skrämd och ryggade. Men han höll dem kvar i ett fast varmt grepp. De var vita som pärlemor mot hans bruna. Kontrasterna var stora och han fascinerades av de smala fingrarnas styrka och intensitet. ' Beatrice', började han. 'Det jag nu kommer att säga är av största vikt, och något jag aldrig tidigare sagt en kvinna'. Han andades fortare och fastän det var skugga och svalka runt dem, började han svettas. Plötsligt lade hon ett finger på hans läppar för att tysta honom, som om hon kände hans vånda och nervositet. Förvånad såg han upp och mötte de violblå ögonen som nyss verkat så frånvarande och nu så närvarande och intensiva."  Ur Förälskelse ................................................................................