| A |
| Namn | Latin | Odlad | Övrigt | Bilder |
| Akleja | Aquilegia vulgaris L | Nej | |
Bild 1
Bild 2 |
| Anis | Pimpinella anisum L. | Nej | |
Bild 1 |
| B |
| Barkmjöl | | Nej | |
- |
| Belladonna | Atropa bella-donna L. | Nej | Innehåller atropin - Mycket giftig!
Var förr en medicinalväxt. |
Blomma
Bär |
| Bitterkrassing | Lepidium latifolium L. | Ja | Stark krassesmak, förr använd istället för pepparrot och senap |
Bild 1 |
| Bladselleri | Apium dulce | — | |
- |
| Blodtopp | Sanguisorba officinalis | Nej | |
Bild 1
Blomman |
| Blåbär | Vaccinium myrtillus | Nej | Även kallade slyngon eller skomakarbär.
Blåbären äts med fördel färska, men används mest till sylt, kräm och soppa. Riset kan användas som garvämne vid läderberedning och bladen kan användas till te. |
Bild 1 |
| Bolmört | Hyoscyamus niger | Ja | Mycket giftig!
Var förr en medicinalväxt. |
Bild 1
Blomman
Frökapslar |
| Bondböna | Vicia faba | Ja | Enstaka fynd av bondböna från stenåldern har påträffats i arkeologiska lämningar i Sverige, och den anses ha odlats åtminstone sedan bronsåldern.
|
Bild 1
Blomman
Bönan |
| Bondpion | | Nej | |
- |
| Brännässla | Urtica dioica | Nej | Unga blad används till nässelsoppa. Stjälkarna kan efter rötning användas till spånad, framförallt under 1600- och 1700-talet framställdes tyg av nässelfibrer, så kallad nättelduk. Färsk rot kokad i vatten kan användas till växtfärgning om man tillsätter alun (Retzius 1806).
|
Bild 1
Blomman |
| C |
| Cikoria | Cichorium intybus | Ja | Olika sorter av cikoria odlas som sallat och saluförs under namnen endive och rossisallat eller radicchio. Den torkade och malda roten har under kristider använts som kaffesurrogat, så kallat cikoriakaffe. I äldre tider ansågs cikoria vara verksam mot bland annat gikt och gulsot.
|
Bild 1
Blomman
Överblommad |
| Citronmeliss | Melissa officinalis | Nej | Den användes redan under antiken som krydd- och läkeväxt och ansågs kunna bota svårmod. Skott av citronmeliss används bland annat som krydda till sallad och fisk- och vilträtter, man kan också använda den till te eller för att framställa likör. |
Blomman |
| D |
| Dill | Anethum graveolens | Ja | |
Bild 1
Blomman |
| E |
| Ekollon | Quercus robur | Nej | Ekollonen har hög halt av garvsyra och är inte lämpliga som människoföda. Ekbark användes i äldre tid vid läderberedning i garverier och för att färga svart. |
Ek
Ekollon
Eklöv |
| Emmervete | | — | |
- |
| Enkorn | | — | |
- |
| F |
| Fingerborgsblomma | Digitalis purpurea | Nej | Innehåller glykosider - giftig! |
Bild 1 |
| Fläder | Sambucus niger | Ja | Av blommorna och frukterna kan man göra flädersaft. Fläder hade förr stort anseende som läkeväxt, enligt Nyman (1867) betraktades den flerstädes som något av universalmedicin. Man utnyttjade främst blommor och frukter, men även blad och innerbark användes. Frukterna kunde också användas för färgning.
|
Bild 1
Blomman
Bär
Blad |
| Fläskkött | | — | |
- |
| Fårmjölk | | — | |
- |
| Fänkål | | Nej | |
- |
| G |
| Getmjölk | | — | |
- |
| Grönkål | Brassica oleracea | Ja | Kål har troligen odlats i Sverige åtminstone sedan vikingatiden, och under medeltiden blev särskilda kålgårdar vanliga i vilka grönkål, vitkål och rödkål odlades. Under 1700-talet blev odling av blomkål vanlig och i början av 1800-talet även brysselkål. Olika delar av växten utnyttjas som grönsak. |
Bild 1
Blomman |
| Grönmynta | Mentha spicata | Nej | Torkade blad och skott kan användas som krydda i bland annat soppor och en del kötträtter. |
Bild 1 |
| Guldlupin | | Nej | |
- |
| Gullviva | Primula veris | Nej | Man har gjort vin, så kallat oxläggevin, på blommorna. Späda blad har använts till sallad. |
Bild 1
Bild 2 |
| Gyllenlack | Erysimum cheiri (L.) Crantz | Nej | |
- |
| H |
| Hagtorn | Crataegus calycina | Nej | Enligt äldre författare kunde blommor och blad utnyttjas till te, frukten till nödbröd och barken kunde användas till färgning. |
- |
| Hasselnötter | | Nej | |
- |
| Havre | | — | |
- |
| Hjortron | | Nej | |
- |
| Hjärtstilla | | Ja | |
- |
| Humle | | Ja | |
- |
| Hästböna | Vici faba | Ja | |
- |
| Höns | | — | |
- |
| I |
| Ingefära | | — | Dyrt! |
- |
| Isop | | Ja | |
- |
| J |
| Julros | Helleborus niger | Nej | |
- |
| K |
| Kalv | | — | |
- |
| Kanel | | Nej | Dyrt! |
- |
| Kardborre | | Ja | Stjälkarna kokas och äts som sparris |
- |
| Kattmynta | | Nej | |
- |
| Kirskål | Aegopodium podagraria | Ja | |
- |
| Klosterlilja | | Nej | |
- |
| Knölklocka | Campanula rapunculoides | Ja | rötterna ätliga och smakar rättika |
- |
| Komjölk | | — | |
- |
| Koriander | Coriandrum sativum | Ja | |
- |
| Korn | | — | |
- |
| Kornmjöl | | — | |
- |
| Krusmynta | Mentha spicata 'Crispa' | Nej | En namnsort av grönmynta som odlas som kryddväxt.Torkade blad och skott kan användas som krydda i bland annat soppor och en del kötträtter. |
Bild 1 |
| Kryddkrassing | | Ja | |
- |
| Kråkbär | | — | |
- |
| Kummin | | Nej | |
- |
| Kungsljus | | Nej | |
- |
| Kustruta | | Ja | |
- |
| Kvanne | Angelica archangelica | Ja | |
- |
| Kyckling | | — | |
- |
| Kyndel | | Ja | |
- |
| Kål | Brassoca oleracea ssp. | Ja | Vildväxande bladkål (Brassica oleracea var. silvestris) förekommer på syd- och väst Europas stränder.
Dess närmaste nu odlade släkting är grönkålen. |
- |
| Kålrot | | — | |
- |
| Körvel | | Nej | |
- |
| L |
| Lammkött | | — | |
- |
| Lavendel | | Nej | |
- |
| Libbsticka | | Nej | |
- |
| Lingon | | — | |
- |
| Luktviol | | Nej | |
- |
| Lungört | | Ja | |
- |
| Läkemalva | Althea officinalis | Ja | |
- |
| Läkeverbena | Verbena officinalis | Ja | |
- |
| Lök | | Ja | |
- |
| M |
| Malört | | Nej | |
- |
| Madonnalilja | | Nej | |
- |
| Mariatistel | | Ja | |
- |
| Mejram | | Nej | |
- |
| Mjölk | | — | |
- |
| Morot | | — | |
- |
| Musslor | | — | |
- |
| Myskmalva | | Nej | |
- |
| N |
| Nakenkorn | | — | |
- |
| Nässlor | | — | |
- |
| Nötkött | | — | |
- |
| O |
| Odört | | Nej | |
- |
| Ogräsfrö | | — | |
- |
| Opiumvallmo | Papaver somniferum | Ja | |
- |
| Ost | | — | |
- |
| P |
| Palsternacka | | Ja | |
- |
| Penningört | | Ja | luktar och smakar vitlök |
- |
| Peppar | | — | dyrt! |
- |
| Polejmynta | | Nej | |
- |
| Pors | | — | |
- |
| Portulak | | Nej | |
- |
| Purjolök | | — | |
- |
| R |
| Raps | | Ja | |
- |
| Ringblomma | | Nej | |
- |
| Rovor | | — | |
- |
| Rundbladad mynta | Mentha x rutundifolia | Ja | |
- |
| Rundmynta | | Nej | |
- |
| Råg | | — | |
- |
| Rädisa | | — | |
- |
| Rättika | | Ja | |
- |
| Rönnbär | | — | |
- |
| S |
| Salt | | — | |
- |
| Sallat | | Ja | |
- |
| Selleri | Apium graveolens | Ja | |
- |
| Senap | | — | |
- |
| Skalkorn | | — | |
- |
| Skelört | | Nej | |
- |
| Slånbär | Prunus spinosa | Nej | Slånbär kan användas till saft, vin och likör, men bör plockas efter det att de blivit frostnupna, då smaken blir sötare och mindre sträv. |
Närbild
Busken
Bär |
| Småborre | | Ja | |
- |
| Spansk körvel | | Nej | |
- |
| Speltvete | | — | |
- |
| Spikklubba | | Nej | |
- |
| Stormhatt | | Nej | |
- |
| Svartsenap | | Ja | |
- |
| Svinmålla | | — | |
- |
| Såpnejlika | Saponaria officinalis | Ja | Jordstammen innehåller en kvävefri, i vatten starkt skummande glykosid, saponin, vilken som apoteksvara sålts under namnet såprot. |
- |
| Säl | | — | |
- |
| T |
| Taklök | | Nej | |
- |
| Tidlösa | | Nej | |
- |
| Timjan | | Nej | |
- |
| Torsk | | — | |
- |
| Trädgårdsiris | | Nej | |
- |
| Trädgårdsmålla | | Ja | |
- |
| U |
| V |
| Vallört | Symphyrum officinalis | Ja | |
- |
| Vickerfrö | | — | |
- |
| Vinruta | | Ja | |
- |
| Vintergröna | | Nej | |
- |
| Vinterkyndel | | Ja | |
- |
| Vitkål | | — | |
- |
| Vitlök | | — | |
- |
| Vitsenap | Sinapis alba | Ja | |
- |
| Vändor | Valerian officinalis | Ja | |
- |
| Y |
| |
| Å |
| Åbrodd | | Nej | |
- |
| Ålandsrot | | Nej | |
- |
| Åkerärta | Pisum arvense | Ja | |
- |
| Ä |
| Ägg | | — | |
- |
| Ängssalvia | | Ja | |
- |
| Äpple | | — | |
- |
| Ärter | | — | |
- |
| Ärtmjöl | | — | |
- |
| Ö |
| Öring | | — | | |