Götiska valvet




1832 stod hela västra fronten klar med sina tre poterner, varav det mellersta och det norra dessutom försetts med särskilt skyddande försvarsverk, sk. tamburer. När man hade ordnat tillfartsvägar, flagga, salutkanoner och kunglig bostad ansågs tiden mogen för den högtidlighet då "fästningsanläggningen å Vanäs" under majestätliga former skulle få ett namn. Detta skulle ske genom att kungen lade grundstenen till ett fristående valv, framför den södra, sas. tamburlösa poternen. Detta valv, senare kallat Götiska valvet, var utsett att bli fästningens huvudinfart. Härifrån skulle också en planerad ringmur utgå, den kom dock aldrig att byggas. Under sommaren 1832 fick så kungen tillfälle att genomföra högtidligheten. På valvets insida finns inskriptionen: "År 1819 i Carl XIV Johans 2:a regeringsår börjades anläggningen av denna fästning. Den 24 juli 1832 lade Konungen grundstenen under denna port och gav då fästningen namnet Carlsborg."

[Götiska valvet omgivet på båda sidor av "Carnotska muren" med sina gevärsskottgluggar. Muren planerades ursprungligen löpa runt hela fästningen, men stannade vid denna "provbit" på några tiotal meter. I mitten ses slutvärnets västra flygel samt Västra tornet. I förgrunden har man rest murverket i linje 1, men att döma av byggnadsställningen och högarna med kalksten har man tydligen ännu inte fullbordat bygget. Likaså återstår att resa det smidda stormgallret på murens krön.]

På utsidan valvet monterades kungens namnschiffer, utformat av bildhuggaren Axel Fahlcrantz. Vid ceremonin använde sig kungen av en hacka och en murslev av silver. Dessa paradverktyg hanterades senast av Gustav III vid förlusten av fästningen Sveaborg, alla fortifikationsofficerares mycket ömma punkt, men det tycks inte ha bekymrat den skrockbenägna samtiden.

Ceremonin rapporterades fredagen den 3 augusti 1832 i den enda riksspridda tidningen, Post- och Inrikes Tidningar:

"Hans Maj :t Konungen, som afreste från Stjernsund den 23 dennes, ankom på aftonen till Wanäs. På en half mils afstånd från den nya fästning, som der uppföres, hade Generallöjtnanten Friherre Sparre infunnit sig, att i underdånighet uppwakta Hans Maj:t, och war Konungen följaktig till fästningen, framför hwars port garnisonen war uppställd i parad. Konungen täcktes för en stund stiga ur sin wagn, tilltalade i nådiga ordalag officerarna och manskapet, och, sedan Hans Maj:t inträdt genom en smakfullt anordnad triumfbåge af löfwerk, prydd med fanor, begaf Sig Högstdensamme till en för Dess emottagande upphörd paviljong.
Morgonen derpå besåg Hans Maj:t de under arbete warande byggnaderna och fästningswerken, hwaraf allt, som redan blifwit fullbordade, ådrog sig hans Maj:t synnerliga uppmärksamhet, så wäl i anseende till det starkt och wäl uppförda arbetet, som till byggnadssättets prydlighet och storheten i utförandet. Konungen behagade deröfver tillkännagifwa Sin höga tillfredsställelse, så wäl till Generallöjtnanten Friherre Sparre, som till de Fortifikationsofficerare, hwilka, under dess ledning, ombesörjt arbetet.
Wid Sin ankomst till hufwudporten behagade Hans Maj:t, med de wid dylika tillfällen öfliga ceremonier, lägga hörnstenen till en af de kolonner, som uppbära densamma, upphörd i Götisk stil och af särdeles skönhet. GeneralLöjtnanten Baron Sparre kungjorde derefter namnet på den nya fästningen, hwilken af hans Maj:t kallades Carlsborg. Lifliga glädjeyttringar från de närwarande och en salut från Carlsborgs kanoner helsade för första gången Hans Maj:t såsom dess grundläggare."