Enligt de grundprinciper som Kungl. Maj:t fastställde 14/5 1819 skulle Karlsborgs Fästning ”tjäna som såväl huvuddepåort för militära etablissement mm. som till replipunkt för armén och inrymma hela arméns reservdelsförråd av gevär”. Med byggandet av Tyghuset och dess verkstadsflyglar löstes de flesta av dessa mål. Idag innehåller Tyghuset verkstäder och förråd. Tidigare förvarades bla. över 100.000 gevär i "Gevärsalen" på andra våningen i långhusets södra del.

Arbetet med att lägga grunden påbörjades 1832. Tyghusets grund är lagd genom att tillämpa en fransk idé om ”betongisering af sandgrund”. Arbetet med att lägga grunden tog inte mindre än två år. Först skulle en 122 cm. djup och 76 cm. bred grav grävas för grunden, därefter fylldes graven med kalkbruk blandat med kullerstenar och stenskärvor. Man fyllde grunden i flera omgångar om ca. 20 cm. Varje omgång måste sedan torka i 1-2 dygn. Efter att man färdigställt grunden täcktes den med granris, följande vår kunde byggnationen påbörjas. Tio år senare, 1842, stod huvudbyggnaden klar och efter ytterligare fem år de båda flygelbyggnaderna.

1842 placerades arméns reservdelslager av gevär i andra våningen av Tyghusets södra del. Förrådet i Jönköping överfördes till Karlsborgs Fästning tillsammans med vaktpersonal – en korpral och 14 manskap. Varje landskaps reservgevär placerades i den sk. Gevärssalen där respektive valv var uppmärkt med landskapsvapnet. Totalt förvarades drygt 100 000 gevär i gevärssalen!

I verkstäderna utfördes reparationer och översikt av utrustning, här tillverkades också den vackra ljuskronan i Garnisonskyrkan.

1868 fick Tyghuset en ny roll eftersom armén skulle byta ut de mynningsladdade gevären. Till de nya gevären krävdes färdigladdade patroner. Riksdagen beslöt därför att anslå Karlsborgs Fästning 6 miljoner kronor för att inreda ett lager för kopparpatroner i vallen för försvarslinje X – väster om Tyghuset. Dessutom skulle lokaler i Tyghuset iordningsställas för tillverkning av kopparpatroner.

Efter bara några år, 1873, antogs ett nytt förslag som starkt påverkade Tyghusets roll. Tillverkningen av gevärsammunition krävde betydligt ökade ytor. Man beslöt därför att flytta hela reservlagret av gevär till nya lokaler som skulle inredas i försvarsvallen – linje II. Vi en eventuell mobilisering skulle de nya lokalerna också kunna ge förläggning åt ca. 1000 soldater.

1880 började man bygga en patronfabrik utanför Östra vallen. Den nya fabriken stod klar att ta över ammunitionstillverkningen fem år senare, varpå man flyttade ut verksamheten från Tyghuset. Vanäsverken, som den nya fabriken kallades,  är idag Karlsborgs kommuns tredje största arbetsgivare!

Från 1885 har Tyghuset hanterat en rad olika materielslag och modeller. I början av 1990-talet datoriserade man systemet för att hålla ordning på olika persedlar.