Kyrkan ligger i mitten av slutvärnet och stod till disposition som Sveriges reservriksdagshus från 1868 till 1930-talet. Dessbättre har den aldrig behövt användas som sådan. Kyrkorummet är byggt i nygotisk stil och domineras av den ståtliga bajonettkronan. Inte mindre än 700 personer får plats i den rymliga kyrkosalen! Istället för ett kors pryds klocktornet av Sveriges flagga.
Garnisonskyrkan inreddes 1866-69. Det som vid första anblicken ger den karaktären av en militär kyrka är den stora ljuskronan. Om den berättas många historier… En av dem säger att fången Schagerholm gjort bot och bättring genom att komponera och tillverka ljuskronan. Schagerholm skall ha putsat upp repiga bajonetter som legat i ett hörn av smedjan vid tyghuset. När garnisonsprästen fick se kronan blev han så betagen att han ögonblickligen lät hänga den 800 kg. tunga kronan i kyrkan. För detta skall fången Schagerholm ha vunnit sin frihet och vandrat till sin hemstad Skänninge. Denna historia är dock inte alls sann. Förmodligen har man förväxlat Schagerholm med handelsmannen Samuel Schenholm, handelsmannen i Rödesund, som ursprungligen kom från just Skänninge.
Ljuskronan över mittgången är komponerad och tillverkad av den militära verkstaden. Bajonetterna symboliserar försvarsmakten. I bajonetternas infattning för gevärspipor sitter ljus. Kedjorna symboliserar de fångar – korrektionister – som utgjorde en del av arbetskraften under byggnationen av depåfästningen. Kungakronan i toppen symboliserar kungamakten. Kronans vikt är inte alls 800 kg. som historien om Schagerholm vill påskina, däremot krävdes det säkert åtta man för att hänga upp den. Den ståtliga ljuskronan uppskattas väga ca. 300 kg. – en icke oansenlig vikt det heller.
Vad man däremot vet med säkerhet är att ljuskronan är ett beställningsarbete. Den är förvisso tillverkad i smedjan vid tyghuset, men inte som straffarbete för någon enskild fånge. Ljuskronan är ritad av en tygskrivare vid tyghuset, ritningen godkändes sedan av kyrkorådet och fortifiaktionsbefälhavaren. Den bekostades av Mauritz Boustedt, bryggeriägare, bankchef, kyrkokassör, kronobagarmästare mm. – och var en gåva från honom. Boustedt köpte gamla mynningsladdade flintlåsgevär på auktion. Armén hade övergått till patronladdade gevär och för att spara utrymme ville man bli av med de gamla gevären. Från de gamla gevären togs bajonetterna till ljuskronan i Garnisonskyrkan, en del av gevärspiporna blev staket!
Kyrkans båda klockor ser helt olika ut och kommer också från olika håll. Storklockan bör Oscar II:s namnschiffer och tillverkades 1899. Storklockan uppe i tornet bekostades av församlingen och ringde första gången då det nittonde seklet ringdes in. På Västra Paradplatsen stod då, förutom garnisonsvakten, många bybor med facklor i händerna och tog avsked av det gamla seklet och hälsade det nya välkommet.
Lillklockan däremot har en lång och oklar historia som ingen riktigt lyckats klarlägga. Vad man vet om den är att den en gång hemfördes från Ryssland under ett av våra många krig mot denna då mäktiga granne. Då den hemförts till Sverige placerades den först i kyrkan på Bohus Fästning. Någon gång under slutet av 1600-talet sprack klockan och måste gjutas om, från den omgjutningen har man fått reda på dess ursprung. Den latinska texten på klockan nämner bla. ”Gvten i Gothenborg af: M. Petter Böök Anno 1696”.
År 1940 gjorde Nordiska Muséet en undersökning som bla. konstaterade att knappast något svenskt förband hade så förnämliga kyrkoägodelar som dåvarande Karlsborgs Luftvärnsregemente. Församlingen som tillkom 1831 och fick sin kyrka 1869 är alltså inte särskilt gammal, men dess inventarier utgör en samling av desto äldre föremål. Vid undersökningen var en inredningsdetalj redan borta – en dopfunt i mässing. Ingen tycks ha vetat hur gammal den var men den anses ha varit från 1500-talet. Redan i slutet av 1800-talet hade dåvarande riksantikvarien Hildebrand tyckt att dopfunten var ”af Hist. och Antiqv. värde” och genast bekostat dess frakt till Riksmuséet. Dopfunten efterforskades 1975 men kunde inte återfinnas, inte ens en notering om dess öde kunde finnas!
