Standard för
SHIBA
Hämtat från
Svenska
Kennelklubben
Ursprungsland/hemland: Japan.
Användningsområde: Sällskapshund, Jakthund för fågel och småvilt.
FCI-Klassifikation: Grupp 5, sektion 5. Utan arbetsprov.
Bakgrund/ändamål: Shiba är en ursprunglig, inhemsk, japansk ras. Ordet
”shiba” antyder ursprungligen någonting litet - en liten hund. Shiban kommer
ursprungligen från bergstrakterna vid Japanska havet, där den användes till jakt
på småvilt och fågel. Smärre variationer kunde noteras inom rasen beroende på
ursprungstrakt. När engelska settrar och pointrar importerades från England
under perioden l868-l912 blev jakt en sport i Japan. Korsning mellan shiba och
engelska hundar blev vanlig och den renrasiga shiban blev under perioden
1912-1926 ytterst sällsynt i ursprungsområdena. Jägare och yrkesfolk engagerade
sig från 1928 i uppgiften att bevara den renrasiga shiban och enades om
utformningen av rasstandarden l934. År l937 utnämndes shiba till officiell
japansk ras.
Helhetsintryck:
Shiba skall vara liten, proportionerlig, starkt byggd och
muskulös med god benstomme.
Rörelserna skall vara snabba, fria och vackra.
Viktiga måttförhållanden: Förhållandet mankhöjd/kroppslängd skall vara
10:-11.
Uppförande/karaktär: Till sitt sätt skall den vara trofast, livlig och
mycket alert.
Huvud:
· Skallparti - Pannan skall vara bred.
· Stop -
Stopet skall vara tydligt med en svagt markerad pannfåra.
· Nostryffel - Svart nostryffel är önskvärd.
· Nosparti - Nospartiet skall vara lagom
kraftigt och avsmalnande. Nosryggen skall vara rak.
· Läppar - Läpparna skall vara strama.
· Käkar/Tänder - Saxbett med starka
tänder.
· Kinder -
Kinderna skall vara välutvecklade.
· Ögon - Ögonen skall vara ganska små,
trekantiga och mörkbruna. Yttre ögonvrån skall vara uppåtriktad.
· Öron - Öronen skall vara ganska små,
trekantiga, en aning framåtlutande samt styvt upprättstående.
Hals:
Halsen
skall vara kraftig och muskulös och i harmoni med huvud och kropp.
Kropp:
·
Rygg
- Ryggen
skall vara rak och stark.
·
Ländparti
-
Ländpartiet skall vara brett och muskulöst.
· Bröstkorg
-
Bröstkorgen skall vara djup med måttligt välvda revben.
·
Underlinje -
Buklinjen skall vara väl
uppdragen.
· Svans
-
Svansen skall vara kraftig
och högt ansatt samt bäras hårt ringlad eller i en jämn båge över
ryggen och vara så lång, att den nästan når till hasen.
Extremiteter:
Framställ:
·
Skulderblad
-
Skulderbladen skall vara måttligt tillbakalagda.
·
Armbåge
-
Armbågarna skall vara åtliggande.
· Underarm
-
Underarmarna skall vara raka.
·
Framtassar -
Tårna skall vara slutna och
väl välvda. Trampdynorna skall vara hårda och spänstiga.
Klorna skall vara hårda och helst mörka.
Bakställ:
·
Lår
- Låren skall
vara långa.
·
Underben
- Underbenen
skall vara korta men muskulösa.
·
Has
- Hasen skall
vara kraftig och senig.
·
Baktassar
-
Baktassar, se framtassar.
Rörelser:
Rörelserna skall vara
lätta och livliga.
Päls:
·
Pälsstruktur -
Täckhåret skall vara hårt
och rakt och underullen mjuk och tät. På svansen skall pälsen
vara obetydligt längre och utstående.
·
Färg
- Röd, black and
tan, sesam, svart sesam, röd sesam.
”Definition av färgen sesam”:
Sesam: Jämn blandning av vita och svarta pälshår.
Svart sesam: Fler svarta än vita pälshår
Röd sesam: Röd grundfärg med inblandning av svarta pälshår.
Alla nämnda färger skall ha ”urajiro”.
”Urajiro”= vitaktig päls på nospartiets sidor, på kinderna, på
halsens och underkäkens undersida,
på bröst och mage, på svansens undersida och på benens insidor.
Storlek/vikt:
·
Mankhöjd
- Hanhund 40 cm,
Tik 37 cm. +/- 1,5cm.
Fel:
Varje avvikelse från
standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
·
Skygghet.
·
Avsaknad av könsprägel.
·
Felaktigt bett (över- och underbett).
·
Betydande avsaknad av tänder.
Diskvalificerande
fel:
·
Icke
upprättstående öron.
·
Hängande eller kort svans.
Nota bene:
Hund får ej prisbelönas
om den är aggressiv eller
har anatomiska defekter som menligt kan
påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar:
Hos hanhundar måste
båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.