Det genetiska- och sociala arvet

Benägenheten för utveckling av alkoholberoende ärvs. Det är inte ovanligt att alkoholisten uppger att hans pappa var helnykterist under hela sitt liv men att hans morfar drack.
Ibland kan det vara så att det inte finns någon alkoholist i familjen men att mamman är eller var tablettberoende eller att en syster är narkoman. Ett bra sätt att reda ut detta är att göra upp ett släktträd. Då kan man notera sociala och medicinsk data om sina släktingar bakåt i generationerna.

Det är nu accepterat att bakom utvecklandet av kemiskt beroende, ligger i ärftliga anlag. Själva beroendet i sig är inte ärftligt utan utvecklas först efter kontakt med tillräcklig mängd alkohol. Det är ungefär som när en allergiker utvecklar hösnuva av björkpollem efter att hon/han har utsatts för detta.

Har man någon i släkten som är alkoholist är oddsen för att själv bli det, större anser alkoholläkaren Bengt Sternebring. Han påpekar också att man ska vara medveten om det hela livet, att arvet har stor betydelse.

Studier har visat sociala konsekvenser av alkoholmissbruk. Skilsmässor är ofta för- orsakade av alkoholmissbruket. Alkoholen har också en klar effekt på utslagningen på arbetsmarknaden.

Gustaf Jonsson, barnpsykiatrikern som myntade uttrycket "det sociala arvet" har studerat hur det gått för barn som vuxit upp i svåra miljöer, där föräldrar har varit missbrukare och/eller på andra sätt avvikande. I jämförelse med en normal grupp är det många fler barn som blivit socialt avvikande och missbrukare. Många undersökningar visar på att den sociala miljön och uppväxtvillkoren spelar en avgörande roll för individens senare liv.