Familjesjukdomen

Det anses att var tionde svensk vara alkoholist, det är följaktligen många familjer som påverkas av sjukdomen alkoholism, ofta mycket destruktivt. Detta i sin tur innebär att ett mycket stort antal barn måste växa upp i alkoholistfamiljer - med allt vad detta innebär för traumatisering och dysfunktion. Exakta siffror finns inte, men man kan få en uppfattning om storleksordningen på problemet om man betänker att en svensk skolklass i genomsnitt beräknats ha 4 elever som är barn till alkoholister. Detta innebär även att det finns många vuxna som får sitt liv förändrade, kanske förstörda, genom att maken är kemiskt beroende och de själva blir medagerande i en störd familjeprocess.
Eftersom 3 av 4 alkoholister är män är alkoholism i hög grad även en kvinnofråga.

Alkohol orsakar mycket problem även utan att beroendesjukdom föreligger. Huvuddelen av alla våldsbrott, all skadegörelse och misshandel i familjen har samband med alkoholförtäring, liksom det även finns anknytning mellan alkohol och övrig kriminalitet.
Skador och dödsfall bland ungdomar beror till stor det på alkohol. Ungdomsfylleriet är ett allvarligt fysiskt och psykosocialt miljöhot.
Alkoholism drabbar oss alltså på alla plan: individen, familjen, arbetsgruppen, vänskapskretsen, samhället - till och med hela mänskligheten.

I en alkoholistfamilj är det viktigt att hålla fasaden utåt. Man vill visa upp välsköttta, välklädda och välartade barn och ett välstädat hem. Detta leder ibland, men bara ibland till perfektionism och stränga, inkonsekventa uppfostringsmetoder.
Förnekelse, som alkoholisten är specialist på, blir även för partnern (vanligtvis hustrun) en livsnödvänlighet och kommer mer och mer att prägla livet i familjen. Verkligheten är för smärtsam att erkänna ens för sig själv. Omvärlden får heller inte ana vilka förhållanden som råder inom hemmets väggar för sjukdomen är än idag "ful" och skamlig.
Alkoholistfrun är ständigt upptagen av att kontrollera alkoholisten och hans före- havanden. Hon måste förhindra skandaler och ekonomiska utsvävninar. Hon måste undanröja spåren efter hans framfart eller bortförklara hans misstag eller dåliga uppförande. Hon måste hitta hans undangömda sprit och hälla ut det. Hon måste tjata, kräva, vädja, gräla, rasa.
Sedan gråter hon i tystheten så ingen ser och misstänker. Hon gör allt, till och med dricker själv, ibland så mycket hon kan för att det ska bli mindre över till alkoholisten vid den gemensamma fredagsmiddagen. Alkoholisthustrun lever i spänning och besvikelse, med falskt hopp och ständiga missräkningar. Hon förbränner sig själv till ingen nytta och blir själv sjuk med olika stressymtom. Allt detta för att ständigt hålla fasaden utåt och få världen att tro att allting är bra.
Livet i en alkoholistfamilj är oftast oförutsägbart. Givna löften hålls inte samt det som sagts förnekas och partnern eller barnen kan bli anklagade för att ljuga om de påminner alkoholisten om löften de gett.

I en alkoholistfamilj sker ständiga bråk mellan föräldrar där den friska gör allt för att få sin partner att inte dricka. Barnen kan då känna sig skyldiga till att ha startat bråket och är rädda för följderna. Allt detta skapar ständigt otrygghet och återkommande ångestfyllda stunder där ingen flyktväg finns och ingen att vända sig till. Det är mycket vanligt att kärleken inte orkas med i alkoholistfamiljer och bortstötning är desto vanligare. Detta kan sätta djupa spår i självkänslan och identitetsuppfattning hos de anhöriga. Barnen kan då till och med börja tivivla sin egen identitet och därför bli mycket stökiga, för den negativa uppskattningen är bättre än ingen uppskattning alls.

Livet i en alkoholistfamilj präglas mer och mer av spriten. All uppmärksamhet riktas mot alkoholisten och hans förehavanden. Man oroar sig för hur kvällen ska bli, hur nästa helg ska utveckla sig, hur julen ska bli och så vidare. Man avläser stämningar och tecken hos alkoholisten samt försöker på alla sätt genom sitt beteende påverka honom att inte dricka eller bråka. Om alkoholisten blir sur av nån anledning så är det familjen som tar på sig skulden för detta.

Alkoholism är en sjukdom som drabbar alla runt omkring sjukdomen och många får liknande symtom som alkoholisten, dock utan det kemiska beroendet; dåligt självförtroende, ångest, humörsvängningar och liknande är exempel på sådana symtom som även drabbar de övriga familjemedlemmarna. Om en alkoholist lyckas ta sig ur sitt beroende och slutar dricka, måste även de övriga i familjen söka någon sorts hjälp för annars blir de kvar i sitt sjuka beteende medan alkoholisten utvecklar nya , friska beteenden. Hela familjen måste alltså bryta sina gamla mönster och försöka skapa ett bättre liv tillsammans för att inte senare föra över de sjuka beteenden på nästa generation.