Född: Troligen Savolaks i Finland
Barn: En dotter (a1009) , som gifte sig med Erik Påvelsson Suhoinen (a1008)
Död: Omkr 1670
Ort: Tväråna
Titel - yrke: Torpare i Tväråna.
Övrigt: I tidskriften TORSBY FÖRR OCH NU, utgiven 1981, finns en artikel av Richard Broberg om Tväråna herrgård. Av denna framgår att Tväråna tidigast var ett område, som tillhörde Sörmarks hemman. Dess benämning härledde sig av Tvärån, som utgjorde dess gräns i norr och skilde det från en öde skogstrakt utmed Rögdan, den nuvarande Holmängen, som då kallades Mellanskogen och hörde till Millmark. Tväråna var obebyggt och om dess tidigare utnyttjande föreligger inga uppgifter i tradition eller historiska handlingar. Dess bebyggande skedde först på 1600-talet i samband med de invandrande finnarnas kolonisering av de värmländska skogsbygderna. Det upptogs år 1647 av PÅVEL PÅVELSSON KARTTUINEN som följande år i laglig ordning blev nedsynt på platsen av länsmannen och nämnden. På tinget den 26/1 1649 (se nedan) fick han så tillåtelse att där bli behållen, om han gav skälig bördspenning till jordägandena, med vilkas "willia och samtyckie" nedsyningen ägt rum. Vid en ny förrättning sommaren 1652 fast- ställdes nybyggets gränser och 40 daler erlades som börds- penningar, varefter skattläggning till fjärdedels hemman skedde tre år senare. Efter Påvel, som förekommer i längderna sista gången år 1665, övertogs hemmanet av hans måg ERIK PÅVELSSON, (a1008), son till PÅVEL OLOFSSON SUHOINEN (a2016) i Lövåsen, Sunne socken. Denne Erik hade flera söner, och genom dessa och deras ättlingar kom släkten Suhoinen att dominera hemmanet under 1700-talet.
Vid storskiftet 1770 fanns på hemmanet åtta jordägare, bland dem en man vid namn Mickel Hindriksson (Sikainen), hemmahörande i S:a Röjdåsen (Siggastorp). Dennes mor Maritt Mattesdotter var född i Tväråna och dotter till Mattes Ersson (Suhoinen) och Britta Tomasdotter. Hans far Hindrick Mickelsson var ättling till finnen Hindrick Pålsson Sikainen, som var gift med finnen Erik Karttuinens dotter. Den sistnämnde, troligen en bror till Påvel Påvelsson Karttuinen i Tväråna, hade bebyggt S:a Röjdåsen, som dottern och mågen fick ta över 1652. Efter släkten Sikainen fick sedan hemmanet sitt finska namn Sikala eller Siggastorp. Mickel Hindriksson i Siggastorp (1736-1791) var på sin tid en mycket betrodd man i Östmarks socken och hade många viktiga uppdrag, både kommunala och kyrkliga, som han skötte med omsorg och kunnighet. Hans andel i Tväråna vid storskiftet 1770 utgjorde enast 13 öre och 21 penningar och var sålunda ingen större egendom. Innan han dog 1791 hade han dock ökat sitt innehav till 99 öres skatt, motsvarande 41 procent av hemmanets hela areal. Hans son Olof Mickelsson (född i Röjdåsen 1762), som då flyttat till Tväråna, köpte och lade vid 1800-talets början samman nästan hela Tväråna hemman till en enda större gård och grundade därmed den s.k. Tväråna herrgård. Han gick under benämningen Rik-Ola i Tväråa. Dock saknade han faderns praktiska förstånd och allmänna duglighet och var i motsats till honom "fåfäng, högfärdig och skrytsam". Olof Mickelsson skulle ha varit mycket rik men blivit utfattig sedan gården brunnit för honom. Även om dessa traditio- ner inte kan bestyrkas, kan de vara antydningar om något som verkligen hänt, skriver Richard Broberg. Familjen Sikainens samhörighet med Tväråna avslutas på ett sätt, som synes tyda på en katastrof av ett eller nnat slag. Olof Mickelsson avlider den 26 oktober 1837, men sonen Mickel, som brukat gården under faderns senare år, flyttar följande år därifrån till Långeruds- säter. Olofs änka flyttar till en gift dotter i Arnsjön och dör där samma år. Detta år 1838 dör även sonen Hindrik, som brukat en egen gård på Tväråna, och hans familj flyttar ett par år senare till Långerud. Tväråna går nu en ny, helt annorlunda utveckling till mötes som svenskt hemman.
Utdrag ur domböckerna:
1649 vt 16 : Millmarks- och Sörmarksborna har gett sitt samtycke till att Pål Pålsson Kart slår sig ner vid Tväråna på deras ägor mot skälig bördepenning.
1651 ht 13 : Pål Pålsson Kart på Sörmark bötar 40 mk för att han hyst en tjuv, Anders Svensson.
1666 ht 22 : Finnen Henrik Larsson vid Bredsjön har beskyllt kyrkvärdarna Olof i Torsby och Jon i Rådom för att försnilla nattvardsvinet. Jon Olofsson i Torsby bekräftar, att Henrik tillvitat dem sådant men att Pål Kart däremot ej velat hålla med Henrik. Nils Mattson i Västanå berättar, att Henrik klagat på samma vis hemma hos hans fader Mats Larson, som bett Henrik att hålla tyst och tyckt det vara nog med att Henrik visat herr Håkan, Bonde i Rådom och Mats "fan i våld" när de varit i Bredsjön för att tala honom till rätta. Kyrkvärdarna frias från misstankar och oegentligheter. Henrik bötar 40 mk för beskyllningen och 40 mk för att han "bannat sina förmän".
Källor: Gunnar Almqvists "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700". Richard Brobergs artikel "Tväråna herrgård" samt hans bok "Finsk invandring till mellersta Sverige". Olov Olovssons bok "Finska släktnamn".