Håkan Lernefalk, Katrineholm, sammankallande, rapportmottagare, kontakter med Rk, artsammanställningar smålom-storskrake, hakan.lernefalk@swipnet.se, postadress: Håkan Lernefalk, Storgatan 16A, 641 45 Katrineholm, tel: 0150-51134

Göran Andersson, Flen, ansvarig telefonsvararen, goranxandersson@telia.com

Per Flodin, Flen, Svalan, perflodin@hotmail.com

Jan Gustafsson, Oxelösund, sekreterare, ersättare telefonsvararen, artsammanställningar småtrapp-vandringstrast, solvidd@swipnet.se

Lars Hansson, Nyköping, artsammanställningar bivråk-trana, hanssonlars@telia.com

Örjan Jitelius, Trosa, artsammanställningar cettisångare-brokig kardenal, orjan.jitelius@trosatryckeri.se

Rapportering till Rrk

Regionala rapportkommittén, Rrk, har nog de flesta som har hållit på med fåglar en tid hört talas om. Många har däremot kanske inte helt klart för sig vad Rrk har för sig. Här följer därför en översiktlig presentation av Rrk Sörmland och dess verksamhet.

Då det under 50- och 60-talen blev mer utbrett med fågeltidskrifter så kom dessa allt oftare att innehålla beskrivningar av fynd av mer eller mindre ovanliga slag. Inte sällan hävdades fynd av riktiga rariteter och dessa presenterades som giltiga utan att det för den skull fanns någon särskild dokumentation. Under början av 70-talet tillkom av denna anledning Raritetskommittén (Rk) som fick i uppgift att begära in dokumenation av samt granska alla fynd av ovanligare fåglar. Man såg naturligtvis också ett behov av att försöka få in rapporter av sparsammare arter, som inte direkt kan klassas som rariteter, men som ändå borde bevakas då dessa kunde komma att kräva skyddsåtgärder. Eftersom det sedan skiljer mellan regioner inom landet vad som klassas som ovanligt så uppstod som en naturlig konsekvens regionala kommittéer. Dessa har sedan kommit att fungera som ett stöd för Rk samt som informationsinsamlare för respektive region. Resultatet från Rk’s respektive Rrk’s arbeten kan numera beskådas i skriften "Fågelåret XXXX" som ges ut av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) som ett supplement till tidskriften Vår fågelvärld. I Fågelåret listas alla av Rk godkända fynd av rariteter samt alla mindre vanliga arter och deras status per region sammanställt av landets alla Rrk. Då det presenteras på nationell nivå blir definitionen på raritet respektive sparsam art ganska snäv, d v s det som intresserar en sörmländsk läsare finns kanske inte alltid med. För att tillgodose de regionala intressena presenterar de allra flesta Rrk en sammanställning över sitt område i den regionala tidskriften. I vårt fall blir det alltså över landskapet Sörmland utom Södertörn i skriften Fåglar i Sörmland (FiS).

Hur går det då till att få in rapporter och sammanställa dessa? Vad som klassas som rariteter, vad som ska in i nationella sammanställningen över sparsamma arter samt vad som kommer i de regionala skrifterna framgår av rapportmallar som finns tillgängliga i ovan nämnda tidskrifter samt på denna hemsida. Det är sedan bara att följa denna mall och skicka in sina nedskrivna iakttagelser till den adress som anges. Rrk Sörmland kommer sedan att se till att sammanställa den sörmländska delen samt att "filtrera ut" de fynd som ska in i den nationella sammanställningen. Det är också till Rrk man skickar sin beskrivning av sällsyntare fåglar som sedan behandlas och skickas vidare till Rk för slutgiltigt beslut. Notera alltså att alla rariteter som hittas i Sverige behandlas av både Rrk och Rk. Detta gör naturligtvis att det kan bli ganska långa handläggningstider varför det är desto viktigare att den enskilde individen rapporterar sitt fynd snarast efter upptäcktstillfället och inte väntar till årets slut.

Som synes baserar sig hela rapporteringssystemet på att enskilda fågelskådare tar sig besväret att rapportera sina observationer via sörmlandssvararen eller via Svalan. Man kan ju då fråga sig varför man ska ta sig detta omak. Det är ju faktiskt som så att det är bra många fler som skådar fågel i Sverige än som sedan rapporterar vad man sett. Som motivation till att rapportera kan jag se flera skäl, det allra viktigaste är förstås att presentationen/årssammanställningen kan ses som ett "temperaturtagande" på den regionala fågelfaunan. Om tillräckligt många rapporterar varje år blir det statistiska underlaget så stort att man kan dra slutsatser om eventuella tendenser. Om man sedan ser att en art tycks öka eller minska kan man göra riktade inventeringar för att säkerställa att detta är riktigt. Om man sedan kan konstatera att en skyddsvärd art faktiskt minskar finns möjligheten till skyddsåtgärder. En annan aspekt som inte ska ringaktas är att det är ganska kul att läsa dessa årssammanställningar. Man får då en chans att se hur ens egna observationer kan passa in i ett större sammanhang. Om man exempelvis tycker att det varit ovanligt gott eller ont om en viss art kan man här få en kvittens på att det faktiskt tycks förhålla sig just så.

Återigen, det hela baserar sig på just din insats så snälla du; Låt oss få veta vad du har sett i år!

Det behöver inte alls vara ovanliga arter utan kan röra sig om försvunna svarthakedoppingar från en tidigare säker lokal, häckningar av gulärla, stora flockar av sidensvans o s v. Vad som är av intresse framgår som sagt av rapportmallen.

Ett alternativt rapporteringsförfarande finns numera då rapporter inkomna till Sömlandsvararen likställs med skrivna dito, om rapportören presenterar sig och lämnar telefonnummer. Du kan alltså löpande delge oss dina observationer denna väg. Ha då gärna rapportmallen tillgänglig då du rapporterar så att inte glömmer intressanta fynd.

Ytterligare en sak ska förtydligas; Alla fynd av störningskänsliga fåglar handhas med sekretess. Det är alltså ingen fara att rapportera häckningar av rovfåglar ed vare sig direkt till Rrk eller till Sömlandsvararen. I de fall där det kan vara tveksamt om fyndet bör behandlas restriktivt är det bara att ange detta så kommer vi att respektera det.

Rrk samlas normalt 4-5 ggr per år och går igenom inkomna raritetsrapporter, uppdaterar rapportmallen, diskuterar externa förfrågningar, tendenser i fågelfaunan o s v.

Materialet som inkommer via sörmlandssvararen/Svalan och skriftligen till rapportmottagaren delas löpande ut till respektive områdesansvarig och sammanställs under våren, för att skickas dels till den som ansvarar för "regionsrapportdelen" i Fågelåret, samt dels till redaktionen för FiS för presentation i höstnumret. Det är alltså viktigt att få in dina rapporter så snart som möjligt för att minimera risken för förseningar.

Vi hoppas nu att du fått en liten inblick i en del av Föreningen Sörmlands Ornitologers (FSO) arbete och att du gärna själv deltar med ditt bidrag i form av fågelrapporter. Om du har frågor om eller synpunkter på Rrk’s arbete är du varmt välkommen att kontakta någon i Rrk (se ovan).