Rasstandard för Rhodesian Ridgeback
Rhodesian Ridgeback
(Afrikansk Lejonhund)
STANDARD FÖR RHODESIAN RIDGEBACK FCI
146
ORIGINALSTANDARD 1996-12-10
FCI-STANDARD 1996-12-10; engelska
SKK:S STANDARDKOMMITTÉ 1998-03-25
FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 6, sektion 3. Utan arbetsprov.
URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Södra Afrika
ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Rasen används fortfarande till jakt i många delar av
världen men den är i synnerhet erkänd som vakt- och familjehund.
BAKGRUND/ ÄNDAMÅL: Rhodesian ridgeback är hittills den enda erkända
hundrasen som har sitt ursprung i södra Afrika. Ursprunget kan härledas till Kap
kolonin i södra Afrika där de tidiga nybyggarnas hundar korsades med
halvdomesticerade, ridgeförsedda jakthundar. Man jagade främst med par eller tre
hundar. Den ursprungliga funktionen hos rhodesian ridgeback, eller lejonhunden,
var att spåra viltet, speciellt lejon, och genom stor vighet kunna ställa det
tills jägaren hann fram. Den ursprungliga standarden som nedtecknades 1922 av
F.R. Barnes i Bulawayo, Rhodesia (nuv. Zimbabwe) var baserad på texten i
dalmatinerstandarden. Standarden för rhodesian ridgeback erkändes av South
African Kennel Union 1926.
HELHETSINTRYCK: Rhodesian ridgeback skall vara en välbalanserad,
kraftfull, muskulös, rörlig och aktiv hund. Den skall ha symmetrisk helhet,
kapacitet för stor uthållighet och tämligen stor snabbhet. Tonvikten skall vara;
vig rörlighet, elegans och sundhet utan någon tendens mot massivitet. Rasens
egenhet är ridgen (ryggens hårkam) vilken är formad av hår som växer i motsatt
riktning mot den övriga pälsen. Ridgen är rasens adelsmärke. Den skall vara
klart definierad, symmetrisk och avsmalna mot den punkt på ryggen, där höftbenen
framträder. Den skall börja omedelbart bakom skuldrorna och fortsätta mot
höftbenen. Ridgen får bara ha två kronor, vilka skall vara identiska och
placerade mitt för varandra. Den nedre delen av kronan får inte sträcka sig
längre än till en tredjedel av ridgens längd. Bredden på ridgen är i medeltal
upptill 5 cm.
UPPFÖRANDE/ KARAKTÄR: Rasen skall ha ett värdigt, intelligent
uppträdande, reserverad mot främlingar utan att visa aggressivitet eller
skygghet.
HUVUD: Huvudet ska vara tämligen långt (bredast mellan öronen). Skallparti:
Avståndet mellan nackknöl och stop skall vara detsamma som avståndet från stop
till nosspets. Skallen skall vara flat och bred mellan öronen. Den skall vara
fri från rynkor när hunden är i vila. Stop: Stopet skall vara relativt väl
markerat och inte i rak linje från nos till pannben. Nostryffel: Nostryffeln
skall vara svart eller brun. Svart nostryffel åtföljs av mörka ögon och brun
nostryffel av bärnstensfärgade ögon. Nosparti: Nospartiet skall vara långt,
djupt och kraftfullt. Läppar: Läpparna skall vara torra och stramt åtliggande
mot käkarna. Käkar/tänder: Käkarna skall vara kraftiga med ett korrekt,
regelbundet och komplett saxbett. Tänderna skall vara välutvecklade, särskild
hörntänderna. Kinder: Kinderna skall vara flata.
ÖGON: Ögonen skall vara måttligt brett ansatta, runda, klara och livfulla
med ett intelligent uttryck. Ögonfärgen skall harmoniera med pälsfärgen.
ÖRON: Öronen ska vara ganska högt ansatta, medelstora, tämligen breda vid
basen och gradvis avsmalna mot spetsarna, som skall vara avrundade. De skall
bäras tätt intill huvudet.
HALS: Halsen ska vara ganska lång, kraftfull och fri från lös halshud.
KROPP: Rygg: Ryggen skall vara kraftfull. Länd: Ländpartiet skall vara
starkt, muskulöst och lätt välvt. Bröstkorg: Bröstet skall vara mycket djupt och
rymligt men får inte vara för brett. Bröstkorgen skall nå ner till armbågarna.
Revbenen skall vara måttligt välvda, aldrig tunnformade. Förbröstet skall vara
synligt, sett från sidan. Svans: Svansen skall vara medellång, kraftig vid
roten, utan att verka grov, och gradvis avsmalna mot spetsen. Den får varken
vara för högt eller för lågt ansatt och skall bäras i en svag båge uppåt, aldrig
ringlad.
EXTREMITETER: Framställ: Frambenen skall vara absolut raka, starka med
kraftig benstomme. Sedda från sidan skall frambenen vara bredare än de är sedda
framifrån. Skulderblad: Skuldrorna skall vara sluttande, torra och muskulösa och
tyda på snabbhet. Armbåge: Armbågarna skall sluta tätt intill kroppen.
Mellanhand: Mellanhänderna skall vara starka med lätt fjädring. Tassar: Tassarna
skall vara kompakta och runda med väl välvda tår. Trampdynorna skall vara
härdiga och elastiska och skyddade av hår mellan tår och dynor.
BAKSTÄLL: Bakställets muskulatur skall vara stram och välutvecklad. Knäled:
Knävinkeln skall vara god. Has: Hasorna skall vara lågt ansatta. Tassar:
Baktassar, se framtassar.
RÖRELSER: Rörelserna skall vara vägvinnande, fria och aktiva.
PÄLS: Pälsen ska vara kort och tät, slät och glänsande, men varken ullig
eller silkesmjuk. Färg: Pälsfärgen får variera från ljus till röd vetefärg. Lite
vitt på bröst och tår är tillåtet, men större vita fläckar på bröst, buk och
ovanför tassarna är inte önskvärt. Mörkt nosparti och mörka öron är tillåtet.
Överdrivet och genomgående med svarta pälshår är högst oönskat.
STORLEK/VIKT: Mankhöjd: Önskvärd höjd för hanhund: 63-69 cm. Önskvärd höjd
för tik: 61-66 cm Vikt: Önskvärd vikt för hanhund: 36,5 kg (80 lbs). Önskvärd
vikt för tik: 32 kg (70 lbs)
FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i
förhållande till graden av avvikelse.
TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.