Sommaren är kort, det mesta regnar bort.
Eller hur?
Men jag gråter inte efter spilld möjlk utan tar tillfället i akt när det ges, även om det är blött.
Spänningen var stor inför första rodden. Vilka egenskaper skulle hon uppvisa?
Sjön är stor och djup.
Färgerna har många nyanser och det gäller att skärpa iaktagelseförmågan för att se dem alla.
Jag trollbinds nästan varje gång. Vattnets vackra yta med reflexioner och strukturer.
De första roddturerna var korta och försiktiga. Ingen gillar blåsor på näven.
När väl högtrycket dök upp kunde inte ens kättingen stoppa mig.
Utanför MSS Jönsholmen.
Fick mig en överraskning när jag tittade på bilderna i datorn.
Sen var det ju det där med avbärarlisten.
Som vanligt.
Det är tidig morgon och betydligt kyligare än det ser ut.
Efter halva sträckan var det dags för påfyllning.
Gött mjölk med kaffe i och en smörgås med stelnad modersmjölk från ett kodjur.
Mysfaktorn hög.
I hörlurarna hörs Teppas F. från Ring P1. Han driver med, förlöjligar och förkortar alla som inte tycker som han.
De andra gullar han med.
Man blir ju mer upprörd över det än över de åsikter som framförs i programmet.
Får man ha hörlurar på sig när det är så vackert och stillsamt på en sjö?
Halvvägs till ASS Pellholmen.
Äntligen! Det är knappt att jag tror mig själv, men jag kom faktiskt fram.
Lägger mig till rätta och njuter av de svidande nävarna.
Grönskan är grön och vinden sätter den i hypnotiserande rörelse.
Mina ögonlock är tunga så jag slappnar av så som man sällan unnar sig själv och slumrar till.
Känner mig tillfreds med livet. Har det gött och tar vara på det.
Nu är det min tur.
Det är ju inte varje dag, eller hur?
Jag somnar och vaknar aldrig igen..
Tur att den knappen inte finns.
Är alldeles ensam och känner mig som ett barn igen.
Känner efter hur det känns att vara på Pelleholmen utan Ros-Marina
och till min förvåning känns det rätt bra.
Kärleken är lätt att ersätta.
Klubben har fått tillskott av en riktigt gammal dam.
Annorlunda former.
Tidens anda.
Zeitgeist?
Falken lämnar domänerna och kommer ut på sjön.
Inte varje dag det heller, men hans läppar ljuger inte om vad han tycker om saken.
Hastigheten ökar avsevärt med ytterligare en biomotor.
-A22 akterspegel till höger. Håll undan!
Vi ror som små blåbär och trotsar den hårda motvinden.
Äter bananer och driver bi.
Dagarna går och jag sitter där och stirrar i vattnet.
Sena kvällen, klockan nio.
Super till med en falcon bayersk och försöker tänka ut det hela.
Hur ska jag lura en hona till att ingå i kromosomblandning med mig.
Den kvällen blev sen.
På morgonen fick jag en uppenbarelse och förstod hur det hela hängde ihop.
Det nya arbetarpartiet.
Får är som människor.
Fåren äter gräs.
Människor gillar pengar, som är gröna i usa.
Mycket vill ha mer och mer vill ha mycket.
Den som trodde att han skulle få trodde just.
För när den ena näven ger så måste den andra ta.
+ - 0
(blanda inte ihop det hela nu.)
Landsfadern i skyn!
Det var nära att jag konverterade den morgonen.
Kommunisterna!
Det nya borgarpartiet!
Knulla mig baklänges en gång till.
Dags att dämpa de politiska ångorna en aning.
hm.. ni får ursäkta strupen, men jag kunde inte låta bli.
Får helt enkelt skylla det på avsaknaden av segling med Ros-Marina.
Vissa nätter kan man inte sova.
Vad det beror på vet bara han i skyn.
Så jag tog bilen och åkte en sväng i trakten.
Hittade denna passbåt nån mil nordväst om staden.
Kalla mig pervers, men jag gillar båtvrak.
Det är någonting speciellt med dem.
Vankelmodigt sorgligt.
Vackert.
Tack för besöket.