Någon sade att man får svar som man frågar.
Så jag frågade på yahoo för en gångs skull.
Och så kom jag i kontakt med Krille.
Han plockade upp mig på den bohusländska tågstationen i en gammal röd Volvo.
240? 440? 740?
Äh, jag kan inte sånt. Bilen rullade som den skulle i alla fall.
Krille höll på att byta kölplankan på sin J14.
Det ville jag verkligen se, och visa för er.
(Era jä... latmaskar, som inte ens orkar fylla i Ros-Marinas lilla frågeformulär... skam i kroppen ska man ha.)
Nu till saken.
Där stod den, välpolerad, blank och utan köl.
Vi samspråkade och dividerade och pekade med hela näven.
Efter att kölen åkt ned och kölplankan likaså, var det tur att ta itu med samborden.
Har man bra maskiner kan det gå illa.
Krille fick låna en fein och då åkte bordet ovanför sambordet också ned.
- Det var lika bra att ta det när man ändå höll på.
- Jo börjar man gräva, vill det aldrig ta slut.
Knät och akterstäven med spunningen för borden.
Nu är vi i fören och ser det enorma knät som förbinder förstäven med den frånvarande kölplankan.
Saker ville sig illa, så sambordet fick sågas i små bitar för att komma loss.
Skåda upp i buken på en J14.
Inte varje dag det...
Det här känner jag igen...
Bara för att gamla bottenstockar är så snygga,
och jobbiga att få till när man gör nya så tar jag med en till.
Helt klart underskattad konstform.
I bakgrunden mahogny som ska användas till de nya borden.
Här är den, lite blygt i skymundan.
Äntligen lite färskt virke.
Den nya kölplankan har mallats av grovt och hyvlats till.
Finishen och fräsningen av spunning för samborden kommer när den väl ska sättas samman med kölen.
400kg bly.
Pigg.
- Hängde kölen verkligen på det?
- Ja det verkar så...
Den såg inte rolig ut.
Knöcklig och bucklig samt starkt reducerad.
Den hade tydligen också kärvat och satt sig ordentligt.
Jävlig kölbult helt enkelt.
Saken var den att själva nedmonteringen av kölen inte var en helt enkel sak.
Hål i kölplankan fick huggas upp för att diverse bendningsverktyg skulle få plats.
Ett rejält spett användes och det bankades och slets en hel del tydligen, och länge...
Muskelkraft och förstånd löser det mesta.
Ja så ser det ut idag.
Jag kan inget annat säga än att det blir spännande att följa hur det går med resten utav arbetet.
Krille ville inte vara med på bild denna gång, men han lovade att posera när allt jobb är gjort.
Hoppas allt arbete går bra och undan, för tanken är att båten ska segla denna sommar igen.
Fast tid är ju bara tid.
Den har vi hört förr..