Tiden går och pengarna på börsen står inte stilla.
Lika så arbetet med den gamla ekan.
Regnet är tungt och det tidiga mörkret tyngre,
men vi klagar inte, klagar inte. Böjjer ryggen och tar nya mått och mallar.
När vi inte orkar mer tar vi fram pipan och brygger nytt kaffe.
Och ni ska veta att det kommer bränd tjära ur munnen på oss när
vi diskuterar den nya regeringen!
Nu har ekan äntligen fått tre nya spant.
- Äh, det gör vi på tre helger sade vi vid köpet av båten.
Ja just det!
Eftersom vi inte besitter ekbräder av rätta dimesioner
så fick vi ta till epoxi.
- Skyddsmask! Vem sa något om skyddsutrustning?
- Stryk av det på ärmen bara, inte farligt. Titta här...
Tillvägagångssättet var att passa in en spantdel på varje sida
med lagom överlapp för att sedan såga en lask på den ena och överföra linjen till den andra.
Med stadig hand och lite tur sågade vi efter den och hoppades att det skulle stämma.
På med mycket epoxi och ner med grejjerna i båten.
Det verkar fungera... med båten på land i alla fall.
Om ni är uppmärksamma så kan ni se att spantet närmast har en längre lask.
Riktigt!
Detta gjorde vi tvärt om.
Slog ut en mall och limmade ihop träbitarna innan vi sågade konturerna till borden.
Jag inbillade mig att det skulle vara ett bättre tillvägagångssätt.
Efter överföringen av bordens linjer sågade jag och var förhoppningsfull.
Det skulle jag inte ha varit.
Det stämde inte i spantets böjda ytterkanter.
Fram med slipmaskinen bara...
Någon som vet hur man gör detta så att det blir rätt?
Maila bara
Eftersom det blev mycket text under förra bild
så blir det mindre under denna.
Mera färger istället.
Inte lika tjusigt va?
Utsidan fick sig en snabb grundning med zinkvitt också.
Helt plötsligt framstod den gröna färgen i bättre dager.
Fast det blir tjärad botten, tyvärr.